Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 16 - Rulltrottoarer och rulltrappor, av Bo G A Jonsson - Polens järnmalmsförsörjning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trappstegen, fig. 5, vilar på fyra bärrullar
som löper på spår i en järnkonstruktion.
Bärrullarna som är kullagrade har löpbanor av
kiselgummi, vilket material visat sig ha stor
livslängd och arbeta tyst. Trappstegens främre
axeltappspar förenas med de två drivkedjorna i
bussade hål. De främre axeltapparna är fasta i
stegen och uppbär trappstegens främre
bärrullar. Drivkedjorna passerar över kedjehjul i
trappans övre och undre vändpunkter. Det
övre kedjehjulparet driver kedjorna och får
sin rörelse av elmotorer över enkla
skruvhjuls-och kedjeväxlar. Spänndon för trappans
kedjor finns i nederänden, och för handledarna
finns särskilda spänn- och drivdon under
balustraden i trappans överände.
Fram till 1953 användes balustrader av teak,
men man har numera bl.a. ur
brandskyddssynpunkt övergått till en konstruktion bestående
av laminerad plast limmad på plåt som fästs
i en stomme av aluminiumprofiler. Närmast
trappstegen finns en sparkplåt av rostfritt
material. Genom försänkta fästdon och
aluminiumband över plåtskarvarna får man ytor i
vilka trafikanternas kläder ej kan fastna,
samtidigt som inklädnaden lätt kan avlägsnas vid
skador samt underhållas på ett enkelt sätt.
Som skydd mot för hög hastighet eller brott
i kedjor och handledare finns hastighetsvakter
och mekaniska bromsar samt nödstoppknappar
och en summer som varnar vid fel. BoJ
Fig. i.
Rulltrappor i
Stockholms Tunnelbanas station
T-Centralen.
Fig. 5.
Rull-trappssteg i
svensk
konstruktion.
Litteratur
1. Pira, I: Sandviken levererar nytt kommunikationsmedel
— "rullande trottoarer". Konvertern 1961 h. 6 s. 14—20.
2. Ulfward, B: The escalators ön the Stockholm underground
railway. Asea Journal 1961 h. 1—2 s. 3—8.
3. Leibbrand, K: Die Fahrtreppe — ein Baustein für
möderne Verkehrsanlagen. National-Zeitung Beilage "Forschung
und Technik" 8 maj 1958.
Polens järnmalmsförsörjning. Den polska
järn-och stålindustrin har utvecklats snabbt efter andra
världskriget. Ar 1960 producerade man sålunda 4,6
Mt tackjärn och 6,7 Mt stål, dvs. fem gånger så
mycket som före kriget, och man räknar med att
1965 vara uppe i 6,9 Mt tackjärn och 9,3 Mt stål.
Järn- och ståtindustrin är baserad på kol som
främsta råvarukälla, ty Polen har gott om denna
vara men är fattigt på järnmalm. Nära 90 % av
järnmalmsbehovet måste täckas genom import
huvudsakligen från Sovjetunionen (tabell 1). De polska
malmerna består till 80 % av siderit (järnspat
Tabell 1. Fördelningen av Polens import av
järnmalm på olika länder
Sovjetunionen ........................5,506 2,625 2,793
Sverige ......................................0,666 0,325 0,193
Brasilien ....................................0,350 0,171 0,176
Guinea ....................................0,243 0,090 0,132
Kina ............................................0,131 0,114 —
Finland ......................................0,130 0,029 0,019
Norge ........................................0,130 0,029 0,028
Totalt 7,320 3,369 3,440
1960 19ol
jan.—dec. jan.—juni jan.—juni
Mt Mt Mt
inryms i konstruktionen av plattformssteg,
balustrad och handledare samt innefattar
åtgärder för att stoppa trappans rörelse i nödfall
och vid brott på konstruktionsdelarna.
Tidigare utfördes plattformssteget med 20 mm
breda ekribbor på 20 mm delning, men senare
har man övergått till kamplattor av aluminium
med 3 mm breda kammar på 6 mm delning.
Om sten, spik e.d. fastnar mellan
kamribborna bryts den vid kontaktpunkten med den fasta
kanten befintliga plogspetsen, utförd av ett
särskilt sprött material.
433 TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 1 <5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
