Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Lagning av betongkonstruktioner med epoxiplast, av Karl-Olof Pettersson - Västeuropas arbetskraft, av WS - Djupfrysta livsmedel i Sverige, av SHl - Produktionen av industrigaser i USA, av H J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett liknande fall av en betongkonstruktions
begynnande förstöring har inträffat vid Örebro
Stads Reningsverk, där sprickor uppstått i
röt-kamrarnas betongtak. I detta fall utbildade
man sprickorna till dilatationsfogar genom att
fräsa upp dem med en karborundumskiva och
fylla dem med tiokolfogmassa sedan
fogkanterna behandlats med Primer. Vissa särskilt
utsatta ytor, gångbanorna runt gasklockorna,
belades sedan med Epoweld 820.
Metoden kan utnyttjas även för brobanor av
betong, eftersom epoxiplasten är vattentät och
resistent mot alkalier samt har god
nötningstålighet (Tekn. T. 1960 s. 722, 727). Genom
inblandning av sand i beläggningen erhålls en
mycket sträv, halkfri yta. Plastskiktet väger
mycket mindre än den vanliga konstruktionen
som består av membranisolering och en 7—10
cm tjock överbetongplatta med
krymparme-ring. Härigenom kan brokonstruktionen göras
smäckrare och billigare.
Beläggning med epoxiplast torde med fördel
kunna tillämpas även på dammar, kajer,
fundament för fyrar och andra
betongkonstruktioner som hårt angrips av vatten och is.
Epoxi-plastbeläggningens hållfasthet kan ökas genom
armering med glasfiberväv.
Västeuropas arbetskraft. OECD har nyligen satt
upp som mål att nå en 50 % stegring av
nationalprodukten under loppet av 10 år. Det innebär en
årlig nationalproduktökning i de berörda länderna
av 4,5 vilket betyder en mycket snabb ökning i
jämförelse med tidigare perioder under detta
århundrade.
Man är allmänt överens om att, om detta mål skall
kunna nås, det i mycket beror på hur den
tillgängliga arbetskraften utnyttjas. Arbetskraftsfrågorna
kommer att stå i blickfältet i Västeuropa under hela
1960-talet.
Västeuropas befolkning kommer alt ökas ganska
långsamt de närmaste 15 åren. Beräkningar visar,
att ökningen 1956—1976 blir endast 18 %. I USA
blir motsvarande ökning 37 %. Sovjetunionen och
de flesta utvecklingsländerna ökar också sin
befolkning betydligt snabbare än Västeuropa. Någon
särskild hjälp i starkt ökade arbetskraftsresurser
för att nå det uppsatta produktionsmålet kan
Västeuropa sålunda ej räkna med.
Ser vi endast till den arbetsföra befolkningen, är
bilden mörkare. Västeuropa får en ökning på
endast 12 % under den närmaste perioden mot USA:s
på 34 %. En del länder, såsom Tyskland,
Storbritannien och Belgien, får en ökning på endast
en eller annan procent. Österrike redovisar till och
med en minskning av den arbetsföra befolkningen.
Störst blir ökningen i de sydeuropeiska länderna och
i Holland. Danmark och Norge får också en
jämförelsevis hygglig ökning, 13 %, medan Sveriges
kommer att stanna vid 6 %.
Man kan alltså säga, att Västeuropas
arbetskraftsresurser i belysning av den ambitiösa målsättningen
för produktionsslegringen är mycket knappa. Så
mycket större vikt ligger då på möjligheten att
använda den tillgängliga arbetskraften på bästa
möjliga sätt, dvs. att höja produktiviteten. Detta kan
man göra genom att skapa större rörlighet på
produktionsfaktorn arbete. Denna rörlighet måste om-
fatta såväl en rörlighet mellan olika yrken — och
mellan icke yrkesutbildade arbetskraftsgrupper —
som mellan olika geografiska orter och områden.
Därför blir bl.a. utbildningsfrågor av alla de slag
av största betydelse på 1960-talets arbetsmarknad.
Investeringar i människor i form av utbildning kan
höja produktiviteten och därmed produktionen
enormt.
Vad Västeuropa behöver för att nå sitt uppsatta
produktionsmål är icke minst en aktiv
arbetsmarknadspolitik, som hjälper till att höja produktiviteten
hos arbetskraften. Detta är också det genomgående
temat i det program för samarbete på
arbetsmarknadens område som nyligen har antagits av OECD:s
arbetskraftskommitté. Nödvändigheten av en aktiv
arbetsmarknadspolitik måste också ses i belysning
av att produktionsmålet skall kombineras med en
strävan till full sysselsättning, stabil ekonomi och
stabilt penningvärde.
Det är lättare att nå samtliga dessa mål, om den
ekonomiska politikens mera generella medel av
finans-, penning- och kredit-politisk art kombineras
med selektiva och individuellt betingade
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken
måste bli en del av den ekonomiska politiken
(Bertil Olsson i Arbetsmarknaden 1962 h. 3). VVS
Djupfrysta livsmedel i Sverige. Konsumtionen av
fabriksförpackade livsmedel fortsätter att växa i
Sverige. Man beräknar preliminärt att man under
1961 ätit upp 26 000 t djupfrysta livsmedel, vilket
är 5 000 t mer än under 1960, dvs. en ökning med
nära 25 %. Konsumtionen per capita var 3,5 kg
under 1961.
Av de 26 000 t som förbrukades 1961 var 20 500 t
konsumentförpackat, dvs. avsett för enskilda
hushåll. Inom denna grupp har särskilt fjäderfä och
färdiglagad mat ökat sedan 1960, nämligen med 70
respektive 75 %. Bär, grönsaker och fisk har ökat
med bara 5—10 %. Resterande 5 500 t gick till
storhushåll.
Under 1960 förbrukades per capita i USA 13,0 kg
konsumentförpackade och 7,2 kg
storhushållsförpac-kade, djupfrysta livsmedel, medan motsvarande
siffror för Sverige var 2,3 respektive 0,5 kg (enl.
Djup-frysningsbyrån). SHl
Produktionen av industrigaser i USA har stigit
betydligt under de senaste fem åren och väntas
stiga ytterligare under den närmaste framtiden.
Acetylen utgör dock ett undantag. Den ersätts som
råmaterial för plasttillverkning alltmer av etylen och
propylen samt såsom svetsgas av naturgas, propån
och butan (de båda senare biprodukter från
petroleumindustrin). Efterfrågan från stålindustrin och
den kemiska industrin samt inte minst från
rymdforskningen driver upp produktionen av
industri-gaser.
Är 1961 producerades i USA ca 800 milj. in3 kväve,
ca 1 900 milj. m3 högrent syre, ca 1 100 milj. m3
annat syre, ca 2 000 milj. m3 väte (varav 80 %
hög-rent) samt ca 17 milj. m3 helium och en ungefär lika
stor mängd argon. Även produktionen av koldioxid
steg under 1961 till 500 000 t, trots att produktionen
av kolsyreis synes sjunka.
Efterfrågan på olika industrigaser beror självfallet
av priset. Under 1961 höjdes heliumpriset från ca
3,50 till ca 6,50 kr/m3. Detta medför att
produktionen av helium väntas stagnera eller gå tillbaka. Man
strävar nämligen att ersätta helium med andra
gaser, t.ex. med argon (skyddsgas vid svetsning) eller
väte (kylmedel) (Chemical & Engineering News 5
mars 1962 s. 44). HJ
460 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
