Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - Termoelektriska generatorer och kylare, av Hans Nettelbladt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 9. En 100 W termoelektrisk generator
(Westinghouse). Stora kylflänsar är nödvändiga för att
temperaturen på kalla sidan skall hållas nere. Som
bränsle kan gas, fotogen, bensin e.d. användas.
rumstemperatur på omkring 75°C, fig. 11. I
praktiken får man dock alltid en viss
värme-läckning från varma till kalla sidan genom det
omgivande mediet, varför man får räkna med
en maximal temperaturskillnad, som är 5—
10°C lägre.
För att ett element skall kunna pumpa värme
från kalla till varma sidan, måste självfallet
temperaturskillnaden vara mindre än den, som
maximalt kan erhållas. Effektiviteten hos
kylanordningar brukar man uttrycka med
köld-faktorn £, vilken definieras som förhållandet
mellan den värmeeffekt, som pumpas från
kalla till varma sidan och den elektriska effekt,
som måste tillföras.
Den köldfaktor, som i dag kan erhållas med
termoelektriska kylelement, är ungefär
densamma som absorptionskylskåpens, fig. 14.
Termoelektriska kylskåp kan dock inte
ekonomiskt konkurrera med vanliga hushållskylskåp,
huvudsakligen beroende på det höga
materialpriset. Även strömförsörjningen är ett
problem, eftersom ett ordinärt kylelement kräver
en väl glättad likström av storleksordningen
10 A vid 0,1 V. Ett kylskåp, som innehåller 50
seriekopplade kylelement, fordrar således ett
strömförsörjningsaggregat, som omvandlar den
vanliga nätspänningen till 10 A likström vid
5 V.
todiskt korrosionsskydd av olje- och
gasledningar, vilka ofta går fram i trakter, där
elektrisk kraft saknas. Kustbevakningen i USA har
provat termoelektriska generatorer som
strömkälla för lysbojar och funnit, att tiden mellan
påfyllning av bränsle är betydligt längre än
mellan byte av batterier, som tidigare använts.
I såväl USA som Sovjet används
termoelektriska generatorer för drift av radioapparater.
Ett flertal amerikanska firmor (t.ex.
Westinghouse, Texas Instruments och 3M) säljer
kommersiellt termoelektriska generatorer med
ut-effekter på upp till 500 W, fig. 9. Den hittills
största generator, som omnämnts, har byggts
av Westinghouse för amerikanska försvaret.
Generatorn är fotogendriven, har en uteffekt
av 5 kW och en total verkningsgrad av 4,5 %.
Termoelektriska kylare
De termoelektriska kylelementen, fig. 10, ser i
princip ut som generatorelementen och kan
liksom dessa seriekopplas till
termoelement-block, fig. 5. Eftersom temperaturskillnaden
mellan varma och kalla sidorna endast
uppgår till storleksordningen 50°C, kan man utan
olägenhet använda ett enda ämne i stavarna.
De bästa och enda använda materialen är
ämnen av typen Bi2Te3, vilka har Z «« (2,5—3) •
• 10~3 1/°K. Dessa material kan köpas
kommersiellt från ett flertal firmor men är ännu
mycket dyra, omkring 4 kr/g vid köp av små
kvantiteter. Det är även möjligt att köpa
färdigtill-verkade termoelementblock, fig. 12.
Med dagens material kan man teoretiskt
erhålla en maximal temperatursänkning från
Fig. 10. Ett enkelt termoelektriskt kylelement
bestående av två lialvledarstavar av olika ledningstyp,
förenade med ett metallbleck. Vid den angivna
strömriktningen absorberas värme vid övre fogen.
Fig. 11. Maximal temperaturskillnad ATmax mellan
varma och kalla sidorna i ett kylelement som
funktion av godhetstalet Z; parameter är den varma
sidans temperatur tv.
464 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
