Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 17 - STF mars - Metodstudier - Arbetsmätning - Arbetsinstruktioner - Arbetsberedning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fordrar förnyad genomgång. En ordentlig
metodgenomgång måste ske före uppgörande av ett
tidsunderlag. För produkter med stort volymvärde i
produktionen lönar det sig med relativt fullständiga
metodstudier, medan vid andra produkter en
summarisk metodstudie för ackordsättningen kan
accepteras.
Arbetsmätning
Behov av arbetsmätning, dvs. mätning av tid och
fakta av olika slag som underlag för analyser och
fullföljning av arbetsstudieprogrammet, föreligger
inom arbetsstudieteknikens alla områden förklarade
Yngve Svensson vid Mekaniks afton med Asti
tisdagen den 27 mars. En av Astis stora uppgifter är att
utreda vilka metoder som i olika sammanhang är
lämpligast samt hur de skall användas och utvecklas.
Arbetsstudieavdelningens uppgifter kan delas upp i
organisations- och spilltidsstudier, metodstudier och
ackordsättning. Hjälpmedel är vid de förstnämnda
frekvens- och klockstudier, skakur, centralograf,
bandspelare, memofilmning samt scheman. Vid
metodstudier inklusive produktionsberedning begagnas,
förutom flertalet av de för organisations- och
spilltidsstudier nämnda metoderna, filmning med
normal bildhastighet samt ett mycket viktigt
hjälpmedel, nämligen de s.k. PTS-systemen (Predetermined
Time System), elementartidsystem.
Ackordsättningen sker med hjälp av klockstudier och PTS-system
för handtiderna, maskintiderna tas fram genom
utförliga och systematiska prov. Så småningom
kommer operationsanalys och EDB att få allt större
användning.
MTM-metoden är mycket viktig för
metodstudierna men, betonade Svensson, även andra hjälpmedel
har sitt berättigande. Bland hjälpmedlen för
ackordsättning tillhör tidsformlerna de viktigaste. Med
dessas hjälp kan tiden för varje inom ett visst
område förekommande arbete beräknas. Tidsformeln
kan också uttryckas i form av tabeller, diagram
eller nomogram. De får allt större användning, då de
rationaliserar arbetsstudierna, medför ett
intensifierat metodarbete, ger säkrare ackord samt innebär
ett kvalificerat arbetsstudiearbete.
Inom Asti håller man på att utreda hur man med
lidsformlers hjälp skall kunna undersöka projekts
lönsamhet samt turordning mellan olika projekt.
Arbetsinstruktioner
Lennart Franklin fastslog vid Mekaniks Asti-afton
tisdagen den 27 mars att det mest ändamålsenliga
sättet att utföra en bearbetning vid fixerade
kvalitetskrav kan fastställas antingen med hjälp av
erfarenhet eller genom arbetsstudier. Under den tid
erfarenheten vinns förlorar såväl förelag som
arbetare tid och pengar.
För att minska sådana förluster använder man
arbetsinstruktioner (operationsbeskrivningar). Dessa
kan vara enkla eller avancerade, beroende hur man
bedömer det ekonomiska resultatet av deras
användning. Man kan med utgångspunkt i inlärningskurvan
(den för en arbetsoperation använda cykeltiden som
funktion av cykelns löpande nummer) finna
metoder för att sänka inlärningskostnaderna.
Asti har hos Statens Tekniska Forskningsråd sökt
bidrag för forskning rörande olika
arbetsinstruk-tioners inverkan på tidsförluster, orsakade av
inlärningsförlopp med avseende på rörelsemönster och
intensitet. Bearbetningen av insamlat material
pågår, men man kan redan nu konstatera, att det vid
seriebetonat arbete med korta cykeltider kan vara
svårt att nå önskad tidsreduktion utan en god
ar-betsinslruktion.
Våra verkstäder använder i dag två
instruktionstyper, nämligen dels goda skriftliga och dels korta,
ofullständiga muntliga instruktioner. De
förstnämnda är i regel mycket bra men ofta svåra att få
till-lämpade, arbetaren läser dem inte. Betydligt bättre
effekt borde en av arbetsledaren verkställd muntlig
genomgång med arbetaren av den skriftliga
instruktionen ge. Arbetaren kunde sedan behålla den
utskrivna instruktionen som stöd för minnet. Det är
nödvändigt att man kontrollerar att givna instruktioner
följs. Nya instruktionshjälpmedel bör också provas.
Arbetsberedning
Gude Gedda behandlade vid Mekaniks afton med
Asti tisdagen den 27 mars beredningsfunktionen, den
instans, som den användande av allt
produktionstekniskt kunnande inom företaget, har att svara för
framtagning av erforderligt tillverkningsunderlag.
För detta utarbetas operationslistor och andra
handlingar, som med utgångspunkt från en ritning
klargör på vilken avdelning eller i vilken
produktionsgrupp den aktuella bearbetningen skall ske, i
vilka förråd erforderligt material förvaras etc. Flera
andra av företagets funktioner griper in i
beredningens arbete bl.a. planeringsavdelningen.
Tung stycketillverkning resp. lätt serietillverkning
är två motpoler från både tillverkningsteknisk och
beredningsteknisk synpunkt. En stycketillverkning
betyder ofta ett stort antal ritningar per produktiv
arbetstimme och dessutom ändringar under
pågående arbete speciellt vid tung tillverkning. Det är
härvid fördelaktigt att beredningsmännen är placerade
i mera direkt anslutning till verkstaden.
Vid kombinationen lätt serietillverkning är
beredningsarbetet betydligt mindre i förhållande till
antalet arbetstimmar det motsvarar, medan kravet på
noggrannare beredningsarbete ökar.
Man kan också skilja mellan punktvis resp.
systematisk beredning. Den förra typen innefattar de
samråd med andra företagsfunktioner, som dagligen
sker med anledning av punktvisa beställningar.
Beredningsarbetet omfattar en isolerad operation eller
serie av operationer, som kan beredas mera
rutinmässigt.
En systematisk beredning innebär en mera
fullständig genomgång. Den kan gälla en ny
konstruktion eller större konstruktionsändringar. Ingående
kontakter med företagets andra funktioner är
nödvändiga och bildandet av en beredningsgrupp av en
arbetsstudieingenjör, en verktygs- och en
produktkonstruktör samt kanske ytterligare några
specialister kan bli aktuell.
Den egna verkstadens resurser måste vara
beredningsavdelningen väl bekanta, man skall kunna
avgöra hur man från såväl teknisk som ekonomisk
synpunkt bäst skall lösa ett bearbetningsproblem
och om så fordras föreslå konstruktionsändringar.
Utvecklingstendenser i beredningsarbetet är
anpassning av arbetets omfattning med hänsyn till
objektets relativa andel i företagets budget, ökad hänsyn
till de ekonomiska synpunkterna, t.ex. maximering
av verktygskostnaden samt registrering av
beredningsuppgifter för användning vid likartade
arbetsuppgifter, vilket emellertid måste ske med omdöme.
Beredningspersonalen utgörs förutom av
arbets-studieingenjörer ofta av f.d. verkmästare, förmän
och skickliga yrkesarbetare med tyngdpunkten av
sin verksamhet förlagd till olika delar av
beredningsuppgifterna.
Det är av betydelse att man produktionstekniskt
följer nya metoder, material m.m.
Beredningsunderlaget måste alltså kontinuerligt underkastas en
kritisk granskning.
472 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
