Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 18 - Teckenskrivande bildrör, av Jan-Rustan Törnquist - Nya material - Belagd nylonväv, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ler det mönster som skall lagras. På detta sätt
åstadkommes en elektrostatisk bild, som kan
hållas lagrad långa tider. När bilden önskas
återgiven på bildskärmen belyses det
finkorniga skiktet med en diffus elektronstråle och på
elektronoptisk väg projiceras den tidigare
elektrostatiskt lagrade bilden på bildskärmen som
en fuiit synlig biid. v* nya material
• • i
Tillämpningar
Teckenröret har i huvudsak två
tillämpningsområden, av vilka det första utgör direkt
presentation av data och det andra utskrivning av
data. Båda tillämpningarna ställer stora krav
på hastigheter, ljusstyrka och upplösning.
Däremot varierar kraven av bildskärmens storlek
liksom de önskade teckenkonfigurationerna.
För utskrift av data användes både
fotografiska och xerografiska metoder (Tekn. T. 1949
s. 300). Vid utskrift av större datamängder ger
den xerografiska metoden stora fördelar på
grund av sin snabbhet och sitt låga krav på
papperskvaliteter. Xerografiska anläggningar
för direkt utskrift av data från
databehandlingsanläggningar har konstruerats. För
mindre datamängder eller då utskriften ej sker i en
följd är fotografisk återgivning fördelaktigare,
vilket framgår av principen för en
xerogra-fisk snabbskrivare, fig. 7.
Den xerografiska tryckmetoden bygger på en
fotokonduktiv process. En aluminiumplatta har
i vakuum genom förångning överdragits med
ett tunt selenskikt. Detta laddas upp elektriskt
under mörker. Selen är fotokonduktivt, men
utgör en relativt god isolator så länge det ej
belyses. Exponeras en bild på denna platta,
kommer de punkter som utsättes för belysning
att urladdas. På detta sätt kommer
selenskiktet att lagra en negativ elektrostatisk bild.
Denna kan framkallas genom att finkornigt
träkols-pulver pudras över plattan. Träkolet kommer
på grund av de elektrostatiska krafterna att
orientera sig efter det elektrostatiska mönstret.
En svart-vit bild erhålles. Denna kan vidare
tryckas av mot ett vitt papper. Bilden på
papperet fixeras lämpligen genom en efterföljande
värmebehandling. Vid en kontinuerlig utskrift
av data utföres selenplattan som en roterande
trumma, mot vilken papperet avrullas
kontinuerligt.
Vid datapresentation i ett projektionssystem
överföres bilden t.ex. på xerografisk väg till en
platta, vilken senare belyses och projiceras på
vanligt sätt. Ljusstyrkan hos den projicerade
bilden blir härigenom oberoende av
ljusstyrkan i teckenröret. Vid datapresentation t.ex.
för lufttrafikövervakning, för militär
radarspaning, i stridsledningscentraler etc. lämpar sig
denna teknik utmärkt. JRT
Litteratur
1. McNaney, J T: Electron gun operates high speed printer.
Electronics 1958 sept. 26 s. 74—77.
2. Paterson, R M & Ritchart, R C: Recent developments in
sharped beam display and recording techniques.
Stromberg-Carlson, San Diego, California, USA 1961.
Belagd nylonväv
Egenskaperna hos belagd nylonväv varierar med
vävens konstruktion och tjocklek samt
beläggningens natur, men gemensamt för alla material av
detta slag är låg vikt och volym samt stor böjlighet i
förhållande till hållfastheten, ingen ökning av
stvv-heten i väta, resistens mot mögel och röta, god
dimensionsstabilitet, låg underhållskostnad och stor
livslängd. Vidare är hållfastheten hög och
adhesio-nen mellan väv och beläggning god trots
motsättningen mellan dessa egenskaper.
Nylonväven är värmefixerad vid en temperatur
över den vid vilken beläggningen gelatineras eller
härdas. Härigenom underlättas hanteringen vid
beläggningen och säkerställs god dimensionsstabilitet
hos slutprodukten. Nylonduken har i allmänhet en
vikt på 75—185 g/m2. Ett av de första materialen
gjordes av en mycket öppen väv med 135 g/m2 vikt
så att beläggningen kunde passera genom
öppningarna och förena sig med beläggningen på andra
sidan.
En annan vävtyp är gjord av tråd med så liten
snodd att fibrerna nätt och jämnt hålls samman.
Härigenom kan trådarna spridas ut och får en
smula rörelsefrihet så att en belastning på en del av
duken fördelas och god rivhållfasthet uppnås. Väv
av denna typ förekommer med vikter på 85 och
185 g/m3. Om mycket stor brottgräns och
rivhållfasthet fordras, används duk, bestående av flera
lager av nylonväv i beläggningsmaterialet. Nylon har
emellertid så hög brottgräns att denna utväg sällan
behöver tillgripas.
Vanligen behandlar man först nylonväven med ett
isocyanat för att erhålla god bindning mellan den
och beläggningen. Denna anbringas sedan i
bestryk-ningsmaskin eller kalander varefter den gelatineras
respektive härdas. Tjocka beläggningar anbringas
oftast i flera skikt.
I de flesta fall beläggs duken med lika tjocka skikt
på båda sidorna, men beläggning på bara en sida
förekommer, och någon gång görs skiktet på den
ena sidan tjockare än på den andra. Beläggningarna
kan också vara av olika slag. Till oljebehållare
används t.ex. väv belagd med Neoprene
(väderbeständig) på ena sidan och nitrilgummi (oljebesländigt)
på den andra.
Som exempel på användningen av belagd nylonväv
kan nämnas en presenning på 7 X 7 m för täckning
av en 160 t Themsen-pråm. Den är av nylonväv
vägande 560 g/m2 på båda sidorna belagd med PVC.
Den kan, om så fordras, hanteras av en enda man
då den väger bara ca 30 kg. En typisk presenning
är av 185 g/m2 nylonväv på båda sidor belagd med
PVC. Den är lätt, böjlig, lätthanterlig och mycket
stark.
Formade kapell av 135 g/m2 nylonväv belagd med
PVC används i stor utsträckning på krigsfartyg och
utnyttjas i växande utsträckning till privata båtar.
Luftintagen till flygplans reaktionsturbiner skyddas
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 497
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
