Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Internationella Enhetssystemet — det praktiska måttsystemet, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men gäller således egentligen inte om man skall
införa ett nytt måttsystem, utan frågan är om
man skall återgå till metersystemet genom att
rensa ut de inom det tekniska biandsystemet
använda enheterna kilopond och kilokalori.
För de elektriska enheterna har de till
metersystemet anknutna "absoluta" enheterna
återinförts från den 1 januari 1948.
Internationella överenskommelser
Efter viss bearbetning och efter grundliga
diskussioner antogs det av Giorgi föreslagna
måttsystemet internationellt vid Tionde Allmänna
Konferensen för Mått och Vikt i Paris 1954,
alltså 53 år efter det att Giorgi först framlade
sitt förslag".
Vid denna konferens fastställdes
grundenheterna meter, kilogram, ampere, grad Kelvin
och candela. Bland de motiv som anförts för
detta systems införande kan som exempel
citeras följande0: "Das Giorgische System bietet
für die Rechnungen in der Praxis so viel
Vor-teile, dass es geeignet erscheint, in der
Wissen-schaft und in der Technik das CGS-System zu
verdrängen. Dies ist auch der Grund, warum
das neue System der Fachwelt empfohlen wird,
denn es ist nicht beabsichtigt, die Zahl der im
Gebrauch stehenden Massysteme um ein
weite-res zu erhöhen".
Måttsystemet behandlades sedan ytterligare
vid Elfte Allmänna Konferensen för Mått och
Vikt i Paris 1960, där 32 av
Meterkonvektionens 36 medlemsstater var representerade
genom över 100 delegater10’11. Härvid fastställdes
bl.a. namnet Internationella Enhetssystemet
med förkortningen SI (Système International
d’Unités).
Vid konferensen 1960 ändrades även den
dittills gällande definitionen av metern, som
infördes 1889 och baserades på den i Paris
förvarade internationella prototypen.
Meterdefinitionen ändrades den 14 oktober 1960 kl. 18.
Enligt den nya definitionen12 är 1 meter
längden av 1 650 763,73 våglängder i vakuum av den
strålning, som utsändes vid en övergång
mellan nivåerna 2 p10 och 5 d3 i en atom av
krypton med masstalet 86. Detta innebär dock inte
någon ändring i meterns längd; det medför
endast en möjlig mätnoggrannhet, som är 10—
100 gånger så god som den som kunde erhållas
med den internationella prototypen. Vidare
ratificerades den av Internationella Kommittén
för Mått och Vikt 1956 införda definitionen av
1 sekund som 1/31 556 925,9747 av det tropiska
årets längd den 31 december 1899 kl. 12
Greenwich-tid. Denna bestämmelse har dock inte
heller någon inverkan på måttsystemets
praktiska användning.
I detta sammanhang kan även nämnas att
International Organization for Standardization
(ISO) har en särskild kommitté ISO/TC12 med
danskt sekretariat, vilken bearbetar dessa
frågor13.
Enligt resolution 12 vid Elfte Allmänna
Konferensen för Mått och Vikt 1960 antogs i an-
slutning till de redan 1954 antagna
grundenheterna även prefix för måttenheter samt
härledda enheter11, vilka sammanställts i det föl-
jande:
Grundenheter
Längd meter m
Massa kilogram kg
Tid sekund s
Elektrisk ström ampere A
Termodynamisk temperatur grad Kelvin °K
Ljusstyrka candela cd
Prefixb eteckn ingår
1 000 000 000 000 = 1012 tera T
1 000 000 000 = 10° giga G
1 000 000 = 106 mega M
1 000 = 103 kilo k
100 = 102 hekto h
10 = 101 deka da
0,1 = 10"1 deci d
0,01 = 10"2 centi c
0,001 = 10~3 milli m
0,000 001 = 10"6 mikro M-
0,000 000 001 = 10"° nano XI
0,000 000 000 001 = 10"12 piko P
Kompletterande enheter
Plan vinkel radian rad
Rymdvinkel steradian sr
Härledda enheter
Yta kvadratmeter m2
Volym kubikmeter m3
Frekvens hertz Hz 1/s
Densitet kilogram per kubikmeter kg/m3
Hastighet meter per sekund m/s
Vinkelhastighet radian per sekund rad/s
Acceleration meter per
sekundkvadrat m/s!
Vinkelacceleration radian per sekundkvadrat rad/s2
Kraft newton N kgm/s2
Vridmoment newtonmeter Nm
Tryck (mekanisk spänning) newton per kvadratmeter N/m2
Viskositet, dynamisk newtonsekund per
kvadratmeter Ns/m2 kg/ms
Viskositet, kinematisk kvadratmeter per sekund m2/s
Mekaniskt arbete, energi,
värmemängd joule J Nm, Ws
Effekt watt W J/s, Nm/:
Elmängd coulomb C As
Elektrisk spänning, elektrisk
potentialskillnad, elektro-
motorisk kraft voit V W/A
Elektrisk fältstyrka voit per meter V/m
Elektrisk resistans ohm n V/A
Elektrisk kapacitans farad F As/V
Magnetiskt flöde weber Wb Vs, J/A
Induktans henry H Vs/A
Magnetisk flödestäthet B tesla T Wb/m2
(magnetisk induktion)
Magnetisk fältstyrka H ampere per meter A/m
Magnetomotorisk kraft ampere A
Ljusflöde lumen lin cd • sr
Luminans (ljustäthet) candela per kvadratmeter cd/m2
Belysning (belysningsstyrka) lux lx lm/m2
534 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
