Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Internationella Enhetssystemet — det praktiska måttsystemet, av Torsten Widell - Sveriges hushållning med elartiklar 1961, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
systemet och dess användning inom mekaniska
facket21 samt en samling tabeller och diagram22
av särskilt intresse för kylteknikerna (Tekn. T.
1960 s. 191).
Det synes även utomlands vara en tendens
att värdefullare grundläggande arbeten och
tabeller baseras på Internationella
Enhetssystemet.
Farhågor att man skall behöva lida brist på
lämplig facklitteratur kan sålunda inte längre
anses vara motiverade.
Undervisning
Vad slutligen gäller frågan om våra kunskaper
i ämnet kan framhållas att man sedan ett
flertal år tillbaka i fysikundervisningen på
gymnasiet använder mksa-systemet med newton
som kraftenhet. Tillämpningen av detta
måttsystem har uppenbart underlättat förståelsen
för de fysikaliska sammanhangen och för en
säker tillämpning av fysikens lagar.
Även vid K. Tekniska Högskolan tillämpas
inom ett stort antal ämnen detta måttsystem, och
KTH:s lärarkollegium har 1958 beslutat
rekommendera samtliga lärare att vid undervisningen
i största möjliga utsträckning använda
mksa-systemet. Emellertid bör man i undervisningen
även ge klara anvisningar för dimensionsriktig
omräkning mellan mksa-enheter och andra
inom litteratur och praxis förekommande enheter.
De studerande blir sålunda väl insatta i
systemets uppbyggnad och användning och är
väl rustade att tillämpa det, då de kommer ut
i praktiken. Inom en del industrier tillämpas
även detta måttsystem, men inom många
används fortfarande det gamla "tekniska"
systemet, så att de nya ingenjörerna i sitt arbete
inte får möjlighet att utnyttja det nya
systemets fördelar utan ofta tvingas att använda
det mer arbetskrävande och mer
tankekrävan-de gamla biandsystemet.
Slutord
Man frågar sig vad anledningen kan vara till
att det nya måttsystemet röner så stort
motstånd på många håll. I vissa fall kan det
visserligen vara en fördel att använda enheter
som blivit relativt väl inarbetade, t.ex. sådana
uppgifter som den stora allmänheten kommer
i beröring med, men att för det tekniska
beräknings- och konstruktionsarbetet använda
icke ändamålsenliga metoder synes vara
svårare att motivera.
En anledning till motståndet mot
mksa-systemet tror jag är att många äldre ingenjörer,
som ej fått lära sig det i skolan, tror att det
är mycket invecklat och därför underlåter att
sätta sig in i det. Härigenom motverkar de
enligt min mening en betydelsefull möjlighet att
rationalisera beräkningsarbetet inom sitt
företag.
Man får hoppas att ökade kunskaper om
Internationella Enhetssystemet så småningom
kommer att övertyga alla om att detta system
är det enda praktiska måttsystemet.
Litteratur
1. Wennerberg, J: Ett sammanslaget tekniskt-praktiskt
måttsystem. Tekn. T. 51 (1921) s. E 107—113, 119—121.
2. Wennerberg, J: Giorgi-måttsystemet i princip och
till-lämpning. Tekn. T. 70 (1940) s. E 121—125.
3. Wennerberg, J: Giorgi-måttsystemet i överblick. Tekn. T.
70 (1940) s. 352—353.
4. Grabe, A: Kraft och massa. Tekn. T. 75 (1945) s. 921—923.
5. Bäckström, M: Mekanistsynpunkter pä kraftenheten.
Tekn. T. 75 (1945) s. 1156—1159.
6. Widell, T: Enheter och måttsystem inom värmetekniken.
Tekn. T. 78 (1948) s. 41—44.
7. Swensson, T: Kraft- och energienheter. Tekn. T. 79 (1949)
s. ill—480.
8. Fårslag till lag för metriska enheter. Tekn. T. 82 (1952)
s. 253—254.
9. Stulla-Götz, J: Metrologische Neuigkeiten. Z. österr.
Ing.-Arch.-Ver. 100 (1955) s. 209—214.
10. Stulla-Götz, J: Die elfte Generalkonferenz für Mass und
Gewicht (CGPM). Elektrotechnik u. Maschinenbau 78 (1961)
s. 359—365.
11. Stille, U: Messen und Rechnen in der Physik. 2:a uppl.
Braunschweig 1961 s. 337—338.
12. Edlén, B: Den nya meterdefinitionen. Kosmos 37 (1959)
s. 13—25.
13. Fundamental quantities and units of the mksa system
and quantities and units of space and time. ISO
Recommen-dation R 31, part 1, november 1956.
14. Kohlrausch, F: Praktische Physik. bd 1, 21 uppl.
Stuttgart 1960 s. 14.
15. Swensson, T: Fysikaliska och tekniska beräkningar med
tillhjälp av det rationaliserade mksa-systemet. Stockholm
1953.
16. Ingenjörshandboken, Tekniska grundvetenskaper. 2:a
uppl. Stockholm 1953, 3:e uppl. Stockholm 1959.
17. Faxén, O H: Angtabeller. Stockholm 1953.
18. Ingelstam, E & Sjöberg, S: Elfymatabellen. 3:e uppl.,
Stockholm 1959.
19. Beteckningar och definitioner inom gasturbintekniken.
Stockholm 1951.
20. Beteckningar för storheter och måttenheter inom
elektrotekniken. SEN 0101. Stockholm 1954. Ersätter SEN 2 och
TNC 1.
21. Bäckström, M: MKS-systemet inom mekaniska facket.
Stockholm 1952.
22. Refrigerating data sheets in the mksa-unit syslem.
Svenska Kyltekniska Föreningen, Stockholm 1959.
23. Conversion factors and tables. Brit. Stånd. 350:1,
London 1959.
Sveriges hushållning med elartiklar 1961.
Produktionen inom elindustrin fortsatte att stiga, även
om ökningstakten var något långsammare än
föregående år. Produktionsökningen uppgick till ca
8 %, och produktionsvärdet kan beräknas till ca
2 500 Mkr. Trots den inom hela verkstadsindustrin
markanta bristen på arbetskraft ökade
sysselsättningen i elindustrin ca 8 %. Investeringarna i
elindustrin beräknas till 170 Mkr. mot 139 Mkr. 1960.
Importen av elektriska maskiner och apparater
uppgick till 1 005 Mkr. mot 988 Mkr. 1960.
Importökningen stannade således för branschen som
helhet vid knappa 2 %. En betydligt större
importökning kan registreras för gruppen elektriska
generatorer, motorer, manövercentraler o.d., medan en
minskad import kan noteras i fråga om telefon- och
radiomaterial; t.ex. importen av TV-apparater gick
tillbaka.
Exporten av elektriska maskiner var mer expansiv.
Ökningen av den var nära 9 %, och exportvärdet
uppgick till ca 630 Mkr. 1961. Ökad export kan
noteras för praktiskt taget samtliga grupper utom
för elektriska hushållsapparater, där den hårda
internationella konkurrensen med överproduktion som
utmärkande drag har resulterat i minskad export
(Sveriges Elektroindustriförenings årsberättelse
1961). WS
538 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
