Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 20 - Vibratorn som provningsmaskin, av Karl-Otto Orrhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vibratorn som
provningsmaskin
620.178.3
Maskiner, bärande stomkonstruktioner,
precisionsinstrument och elektronisk utrustning
måste fungera i olikartade miljöer. De måste
provas och visas vara driftsäkra innan
serietillverkning igångsätts. Bland "miljöproven"
intar vibrationsproven en viktig plats. De
omfattar resonanssökning, accelererade
livslängdsprov, vibrations- och skakprov m.m.
Simulerade prov i de miljöer, som möter materielen
i tjänst t.ex. chock, acceleration, vibration,
varierande klimat (temperatur, luftfuktighet, lågt
lufttryck m.m.) samt lagring under varierande
förhållanden fordras i många fall för att
tillfredsställande materialinformation skall
erhållas.
Vibrationsprovens syfte
Vibrationer kan uppstå av flera orsaker. Om
man ej känner till deras ursprung och verkan,
kan de för vibrationer utsatta
konstruktionernas livslängd avsevärt reduceras. Från början
koncentrerades vibrationsundersökningar på
uppgiften att ge underlag för tillverkning av
driftsäkra flygplan. Vibrationer från motor
samt från virvelbildningar kring vingar och
styrverk (fenor och stabilisatorer) kan
fortplantas genom kroppsstommen. Om t.ex.
resonanssvängningar uppstår i en vinge eller i ett
styrverk, kan detta leda till haveri.
Vibrationerna kan också fortplantas genom stommen
och verka störande på passagerarna och även
påverka flygplanets apparatutrustning, så att
apparaterna måste överses med alltför korta
tidsintervall. I sämsta fall fungerar de ej på
avsett sätt.
Utvecklingsarbeten på robotar, vilka ju endast
avses användas en gång, har givit
driftsäkerhetsbegreppet en tydligare innebörd. Detta har
fört med sig att militär materiel, som
levereras till de flesta försvarsmakter, skall uppfylla
vissa krav, som fastställs i provföreskrifter för
t.ex. elektrisk, elektronisk eller hydraulisk
utrustning. Kunskaper, som erhållits genom
dessa vibrationsstudier, har också blivit nyttiga
för konstruktion av maskiner och utrustningar
för industriell användning.
Enklare konstruktioner kan lätt undersökas
genom beräkningar, så att man redan på
konstruktionsstadiet vet, om svårigheter kan
uppkomma i drift på grund av vibrations- eller
resonanssvängningar. Om kritiska tillstånd
förutses, företas kontrollmätningar på den färdiga
produkten. Konstruktörerna har dock nu vant
sig vid att studera vibrationsproblemen under
laboratorieförhållanden och med tillgång till
alla erforderliga instrument för mätning och
registrering. Såväl mekaniska som
elektromagnetiska och hydrauliska vibratorer för
vibrationsundersökningar finns nu i marknaden,
tabell 1. En och samma vibrator kan inte täcka
alla behov, utan för vibrationsprov behövs det
såväl vibratorer för resonanssökning som
vibratorer för dynamisk provning.
Resonanssökning
Om vibrationer i ett konstruktionselement kan
ge upphov till fel, måste man undersöka vid
vilka frekvenser resonans uppträder och hur
stora amplituderna är, så att konstruktionen
Tabell i. Vibrationsprovningssystem
Typ
Frekvens
Låg Hög
Hz Hz
Amplitud
Största
dragkraft
kp
Anmärkningar
Mekaniskt 5—55 0 ± 25 45 (vanligt värde) Åstadkommer linjära vibrationer. Används för prov av instrument och utrustningar. Största
acceleration 10 g.
[-Elektromagnetiskt-]
{+Elektro- magnetiskt+} 5—2 500 5—10 000 0 ± 13 5, 50, 100 250, 350, 1 400 4 500, 14 000 (vanliga värden) Dragkraft och frekvens ändras lätt. Används för hela
konstruktioner och konstruktionsdetaljer med avseende på resonans,
dynamiska prov och utmattning. Största acceleration 100 g.
Hydrauliskt 0—50 0—100 0 ± 50 ± 113 (upp till) 34 000 Används vid stora krafter och amplituder, för t.ex. stora
bärande konstruktioner. Används
också för vibrationsprov vid låg frekvens på bilmotorer och
järnvägsvagnar. Största acceleration 15 g.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 17 541
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
