Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 21 - STF april - STF:s kursverksamhet - Sammanträden: Kommunernas fastighetsförvaltning - Patents värde - Rörelsefrihet för kapital framstegsfrämjande?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i landet och i viss mån även med nordiska
systerorganisationer.
STF:s kursverksamhet kan notera ett ständigt ökat
intresse för och behov av utbildning. Den beslutade
ökningen av den svenska ingenjörskåren ger ett
ännu mer ökat behov av fortbildning. STF:s
kursverksamhet står inför en stor och växande uppgift.
Sammanträden
Kommunernas fastighetsförvaltning
Sveriges Lantmätareförening hade tisdagen den 3
april kallat sina medlemmar för att dryfta
fastighetsförvaltning inom städer och andra kommuner.
Som utgångspunkt för diskussionen hade valts
Västerås stads fastighetsförvaltning, känd för dess
effektiva och rationella organisation.
Drätselkammarens ordförande, direktör Gustaf Olsson, redogjorde
för anledningen till att den på flera händer
fördelade fastighetsförvaltande verksamheten redan 1946
sammanfördes till en stark organisation, lydande
direkt under drätselkammaren. Olsson slutade med
att betyga det stora värdet ur stadsstyrelsens
synpunkt av att ha en sådan samlad förvaltning. Han
sade sig ha svårt att förstå hur staden eljest skulle
ha kunnat lösa sina uppgifter under det hektiska
samhällsbyggande som rått och fortgår inom staden.
Gunnar Asker, fastighetschef i staden, fortsatte med
en exposé över alla de arbetsuppgifter, som
omfattas av fastighetskontoret samt dettas
organisatoriska uppbyggnad. Åhörarna frapperades av
spännvidden av skilda uppgifter från förvaltning av
ålderdomshem, hotell, verkstäder m.m., över den alltmer
dominerande verksamheten för samhällsbyggandet,
exempelvis markexploatering, tomträtts-,
gaturegle-rings- och bostadsförsörjningsfrågor, till skötsel av
stadens stora lånt- och skogsegendom. Asker visade
slutligen i siffror den ekonomiska betydelsen av
sakkunnigt bedriven markexploatering och
fastighetsförvaltning.
För att i någon mån även belysa de mindre
städernas och landskommunernas problem på detta
område, lämnade Curt Hjukström en rapport om
hur Enköping ordnat sin fastighetsförvaltning, Arne
Fladvad en redogörelse för hur förortskommunerna
till Göteborg ordnat gemensam konsulterande
service i fastighetsförvaltningsfrågor samt Johan
Hedlund synpunkter på landskommunernas behov av
service på detta område.
I diskussionen påvisades ett starkt behov av vidgad
grundutbildning såväl i teoretiskt som praktiskt
avseende. Från Stadsförbundet framhöll direktör
Albert Aronsson, med instämmande av sekreteraren
Lars Ågren i Landskommunernas Förbund,
angelägenheten av att kommunförbunden alltmer aktivt
verkar för rationellare fastighetsförvaltning inom
kommunerna och för vidgad såväl grund- som
fort-utbildning i dessa frågor.
Patents värde
SKR fortsätter sitt målmedvetna försök att
förvandla sina föredragsaftnar på STF från att innehålla
vördnadsbjudande solonummer inför förstummade
åhörare till att bli fullsatta debattaftnar, fyllda av
vitalitet, slagkraft och idéer. Åhörarnas kritik är
ofta saklig och frän, vilket inte gör det lätt för
föredragshållaren.
Detta fick Avellan-Hultman, patentman vid Aga,
erfara då han efter ett starkt personligt färgat
framträdande onsdagen den i april fick försvara sina
teser om "hur en patentman ser på värdet av ett
patent" inför ett hundratal debattsugna patentmän,
kemister och andra.
Avellan-Hultman inledde med en kort och
klarläggande historik. Sverige är bland de första länderna
med speciell patentlag (år 1668). Ett beviljat (man
tar inte ut) patent ger inte i och för sig rätt att
utöva uppfinningen. Patenträtten är negativ, den
endast hindrar andras utnyttjande. Ett nytt sätt att
prägla (falska) mynt är således möjligen
patenterbart men inte realiserbart.
Föredragshållaren ansåg den nuvarande
patentlagstiftningen efterbliven i det att den inte erkänner
kollektivt gjorda uppfinningar,
industriuppfinning-ar. Med hänsyn till att de enskilda
yrkesuppfinnarna är ytterst få, dominerar industriuppfinningarna,
vilket föranleder ett ofta skönsmässigt utväljande
av en i ett företags stab som uppfinnare. Mot detta
genmäldes i diskussionen, att de verkligt ny- och
företagsskapande uppfinningarna alltid gjorts av
enskilda, och att industrin i allmänhet inte är
intresserad av industriuppfinningar, då man ändå tvingas
uppge uppfinnarnamn vid ansökan i USA. Den nu
pågående patentlagsberedningen är dock medveten
om att problemet är svårt och är öppen för
argument.
För uppfinningar som utan att vara uppdrag gjorts
av en anställd och som faller inom företagets
verksamhetsområde ansåg talaren en på lika bas delad
förtjänst vara en godtagbar norm. Stora avvikelser
från detta existerar dock inom industrin efter vad
som framkom i debatten.
Det ansågs viktigt att man noga överväger den
eventuella ekonomiska vinsten av att söka och
erhålla patent. Det stora kunnande, som ibland
fordras för att utöva uppfinningen, kan vara ett
tillräckligt skydd, men "fabrikshemligheter" är av
litet värde. Om man överväger att söka utlandspatent
—- talaren bannlyste berättigat begreppet
världspatent — måste man göra klart för sig om man vill
ha produktions- eller konsumtionsskydd i resp. land.
Lugnande besked gavs om den etiska standarden
hos industrins och de privata byråernas
patentombud, även om de senare av föredragshållaren inte
ansågs vara lika kritiska mot sina uppdragsgivare
som industrins patentmän.
Rörelsefrihet för kapital framstegsfrämjandet
Sifeo hörde torsdagen den 5 april bankdirektör Carl
de Geer tala om "Hur friare kapitalrörelse kan öka
framstegstakten inom svenskt näringsliv".
Frihandelns grundläggande tanke är att
produktionen får ske i det land som bäst lämpar sig därför.
Varuhandeln sker för närvarande relativt fritt
länder emellan medan däremot förflyttningen av
kapital är underkastad en mängd begränsningar. Fri
rörelse för kapitalet innebär stora fördelar för
näringslivet. Strömmarna kommer som regel att gå i
båda riktningarna. Kapitalrörelsen förekommer
oftast under vissa betingelser och kan inte ses som
en isolerad företeelse. Svenska investeringar
förekommer t.ex. i Nimba och hänger där samman med
våra kunskaper och vårt intresse för malm.
Utländska investeringar sker i petrokemisk industri i
Ste-nungsund. Att stoppa de utländska intressena i
Ste-nungsund och investera Nimba-pengarna där hade
ej varit realistiskt.
Det har framhållits, att staterna ofta ej velat
släppa loss kapitalflödet av penningpolitiska skäl. Nu
är det mycket svårt för ett land att föra en egen
penningpolitisk linje. Konjunkturväxlingarna går
över gränserna och växelkursändringarna är
sällsynta. Vid en fri kapitalmarknad kan
penningströmmen i viss mån — om så önskas — styras av
staterna t.ex. genom att garantier ges mot förluster på
grund av politiska störningar.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
