Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 23 - Händelser - Sjunde Nordiska Skeppstekniska Mötet - En kongress om kvantelektronik - SEN-normförslag - Varvsstandard - Debatt: Internationella Enhetssystemet, av Carl Lagercrantz och Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anmälningskort, som erhålles genom
Arrangemangskommittén.
Arrangemangskommittén består av direktör Gösta
Kaudern, Kockums Mek. Verkstads AB,
civilingenjör Sven Bergentz, Svenska Teknologföreningen,
civilingenjör Hans G Frisk, Turbin AB de Laval
Ljungström, och pol. mag. Torkel Westling, Svenska
Me-kanisters Riksförening.
Intresserade, som inte deltar i mötet, kan erhålla
föredragen för ett pris av 50 kr.
En kongress om kvantelelektronik. Third
International Symposium ön Quantum Electronics
anordnas den 11—15 februari 1963 i Unescohuset i
Paris av Institute of Radio Engineers, USA, och
So-ciété Fran^aise des Electroniciens et des
Radioélec-triciens, Frankrike. De tidigare kongresserna hölls
1959 i New York och 1961 i Kalifornien.
Programmet, som skall omsluta hela
kvantelektroniken från teori till tillämpningar, kommer att
omfatta bl.a. masrar, lasrar och koherent strålning.
Anmälan om deltagande i kongressen och om
rapporter till den göres snarast till Troisième Congrès
International d’Electronique Quantique, 7 rue de
Madrid, Paris 8.
SEN-normförslag, Svenska Elektriska
Kommissionen (SEK) har utsänt förslag till normer för
enkel-tariffmätare för aktiv energi, SEN 06 01. Normerna
gäller mätare enligt noggrannhetsklass 2,0, avsedda
att vid växelström med frekvens mellan 40 och 60
Hz kunna användas för debiteringsändamål.
Normerna omfattar induktionsmätare för högst 380 V
märkspänning och högst 100 A märkström.
Remisstiden utgår den 30 juni 1962. Intresserade
kan erhålla förslaget från SEK, Box 16 035,
Stockholm 16.
Varvsstandard. Varvsindustrins Standardcentral
(VIS) har utsänt förslag till svensk standard för
stål/metallflänsar, VIS 105—108. Stål/metallflänsar
består av metallnav, vilket lödes till röret, jämte lös
stålfläns. Någon svensk standard för sådana flänsar
finns ej, sannolikt inte heller någon annan nationell
standard.
Remisstiden utgår den 6 juli 1962. Intresserade kan
erhålla förslagen från VIS, Box 853, Göteborg 8.
debatt
• • • • •
Internationella Enhetssystemet
I anslutning till Torsten Widells redogörelse för
Internationella Enhetssystemet (Tekn. T. 1962 s. 533—
538) kan följande reflexioner göras.
Enhetssystemet bör vara "vetenskapligt" (man bör
t.ex. använda kraftenheten newton i stället för
kilopond), klart och lättfattligt, men även lätt att inlära
och memorera. Endast om systemet i alla dessa
avseenden ter sig överlägset det anglosaxiska, kan
man hysa hopp om att det i en framtid skall bli
ett i verklig mening internationellt system.
Man nödgas konstatera, att metersystemets an-
hängare ofta skött sina kort illa. Man tycks ha
glömt bort, att det finns något, som heter "public
relations" även på detta område. Ett enhetssystem
skall ju användas icke blott av högskoleingenjörer,
utan även av "vanliga enkla vardagsmänniskor".
Ett litet exempel får illustrera:
Mina skolår före tioårsåldern gick jag i
amerikanska skolor. Det krävdes, att man skulle kunna
tre längdenheter: inch, foot och yard (mile används
blott "utomhus" och inlärs först senare), vidare
tre volymsenheter: pint, quart och gallon samt två
massenheter: ounce och pound. Det beredde varken
mina klasskamrater eller mig någon nämnvärd
svårighet, att lära dessa åtta enheter och deras inbördes
samband.
När jag vid tio års ålder började i svensk skola
krävdes det, att man skulle kunna 6 längdenheter
från mm till mil, 7 ytenheter inklusive ar och ha,
9 volymsenheter inklusive cl, dm3 och hl samt 6
massenheter, sammanlagt alltså 28 enheter. Var det
då så underligt, att jag längtade tillbaka till det
amerikanska systemet?!
Kan det råda någon tvekan om att alla "vanliga
vardagsmänniskor" i USA och Storbritannien känner
det på samma sätt, vid kontakten med
metersystemet? Kan det råda någon tvekan om att det är just
denna olustkänsla, som är huvudanledningen till att
världen är uppdelad i två läger, meterlägret och
tumlägret?
Vi vill ha in alla i meterlägret, men vi har
sannerligen ej försökt, att göra saken enkel för de
utomstående. Så länge vi insiders svänger oss med
sådana enheter som cm, dm och hg (förutom
grundenheterna m och kg), finns det nog icke skuggan
av en chans, att metersystemet skall kunna bli var
mans egendom i USA och Storbritannien.
Borde vi därför icke göra en rejäl utgallring bland
det myller av enheter, som används och blott
bibehålla ett fåtal oundgängliga? I stället för t.ex. 2,5 t
kunde man konsekvent skriva 2 500 kg och helt
slopa enheten ton. Om man slopar alla prefix, utom
milli och kilo, förenklar man systemet högst
avsevärt. Ännu mer förenklat blir systemet, om man
slopar även dessa prefix, utom för grundenheten
kilogram.
Det är en avvägningsfråga, hur långt man skall gå
i förenklingen. Kriteriet kan vara, att förenklingen
drivs så långt, att en genomsnittsamerikan kan lära
sig systemet på 10 minuter. Tar det längre tid
räcker nog ej tålamodet till, och världen får förbli
uppdelad i tvenne läger. Carl Lagercrantz
Avsikten med Internationella Enhetssystemet är ju
bl.a. att eliminera en mängd icke nödvändiga
måttenheter, vilket borde medföra en avsevärd
förenkling, på längre sikt även för "vanliga
vardagsmänniskor". Förslaget att slopa prefixen tror jag dock
inte skulle göra måttsystemet lättare att använda,
då åtminstone de vanligaste på tiopotenser baserade
prefixen milli, centi, deci, hekto och kilo snart
in-läres av en normalt funtad svensk skolpojke. Att det
skulle vara enklare att lära sig tre olika längdmått,
inch, foot och yard, med tillhörande
omräknings-faktorer än ett enda mått, meter, kan jag inte gå
med på. En jämförelse mellan metersystemet och de
engelska måttsystemen med sina omräkningsfaktorer
och mångtydiga definition, t.ex. av ounce, quarter
och barrel, kan inte gärna utfalla till de engelska
systemens fördel.
Nog skulle det behövas en intensiv propaganda
för metersystemet i Storbritannien och USA, men i
denna sak tror jag inte vi i Sverige har så stora
möjligheter. Torsten Widell
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
