Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 24 - Flistransport i rörledningar, av Bo G A Jonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Laboratorieförsök
Flistransport
i rörledningar
656.56 : 634.066
I USA tog man 1957 i drift en mer än 170 km
lång rörledning för kolstybb i vattensuspension
mellan gruvor i Cadiz i Ohio och ett av
Cleve-lands ångkraftverk vid Eastlake (Tekn. T. 1957
s. 726; 1960 s. 71). Man planerar nu också en
560 km lång rörledning för kolsuspension
mellan västra Pennsylvania och elkraftverk på
USArs östkust. En rörtransportled för ett
annat fast material är den ca 115 km långa
rörledningen för bitumenmaterialet gilsonit över
Brookcliffe-bergen från gruvor i Utah till ett
raffinaderi i Colorado. Materialet har i detta
fall densiteten ca 1,0, det är ej korroderande
och pumpas i en kvantitet av ca 700 t/dygn
med gott ekonomiskt resultat. Vid årsskiftet
1961/62 har det kanadensiska Great Northern
Paper Co. tagit i drift en ovanligt lång
rörledning för halvflytande massa på den ca 11 km
långa sträckan mellan sulfitfabrik och
pappersbruk i Millinocket. Nu studeras även
möjligheten att transportera flis i rörledningar.
Fig. 1. Den
kanadensiska försöksanläggningen för
flistransport i
rörledningar; blandningsbehållare
med
tillförsel-rännor t.v.
upptill och
rörledning t.h. nedtill.
Man startade laboratorieförsök med
rörledningstransport av flis 1957. Redan året därpå
fick forskningsinstitutet Pulp and Paper
Research Institute of Canada stöd i sina försök av
Foundation of Canada Engineering
Corporation och sex privata företag. Man byggde en
försöksanläggning i halvstor skala med en 160
m lång rörledning av aluminium med 200 mm
diameter, fig. 1. Forskningsinstitutet, som har
lett försöken, har gjort alla prov och analyser,
tillhandahållit instrument och skött driften.
Försöksanläggningen har bestått av en
blandningsbehållare med blandningsaggregat, en
pumpanläggning med ca 2,4 m stighöjd samt i
institutets källarutrymmen rörledningen med
ett flertal 90° och 180° rörkrökar uppbyggda
av 45° krökar med standardradie.
Rörledningen utmynnade i takhöjd över
blandningsbehållaren, dit suspensionen kunde föras direkt eller
över en mätbehållare för
hastighetsbestämningar. Flisen kunde föras över två öppna rännor
från mätbehållaren till blandningsbehållaren.
De problem man i första hand ville ha
klarlagda med hjälp av försöksanläggningen var
om flisen på något sätt förändrades då den
upprepade gånger skulle passera genom
blan-dare, pumpar och långa rörledningar, samt om
sådana eventuella förändringar skulle bli
skadliga för massakvaliteten. Dessutom ville man
undersöka vilken koncentration som var
lämplig för säker transport, om
blandningskoncentrationen höll sig konstant, och om det kunde
bli fara för igenpluggning av röret. Slutligen
ville man ha svar på frågan om vilka
friktionsförluster, som uppstår i en dylik
rörledning, och hur kraftbehovet på grundval därav
skulle beräknas.
Försöksresultat
Vid försöken fick flis-vattenblandningen
cirkulera ca 150 varv i anläggningen innan den
undersöktes. Omloppstiden för en sådan cykel
var totalt ca 4 h. Under denna tid passerades
blandare, pump- och rörsystem så mycket
oftare och så mycket snabbare än vad fallet kan
bli i en verklig rörledningstransport, att
försöksvillkoren måste sägas ha varit hårda.
Försök gjordes med genomlopp av endast
biandaren, dels med blandare, pump och en kort
rörledning och dels med blandare, pump och hela
den 160 m långa ledningen.
Försöken visade att pumpen orsakade den
största reduceringen i flisstorlek, till mindre
grad var biandaren orsaken därtill, men
rörledningen själv gav praktiskt taget ingen
storleksreducering av flisen. Genomsnittsvärden
på flisklassificeringen vid 15 % flisinblandning
och för de olika cirkulationsalternativen
framgår av tabell 1.
I försöken ingick också massakokning på
sodabas enligt sulfitprocessen, för vilket
kok-ningssätt flisen anses vara särskilt känslig. Av
resultaten framgår att massakvaliteten inte för-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
