Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - Villauppvärmning med gasol och stadsgas, av Bengt Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Villauppvärmning med
gasol och stadsgas
Under 1959—1960 byggdes ca 18 000
statsbelå-nade småhus per år. Under 1961 steg detta
antal troligen till ca 20 000 och på grund av de
från 1962 höjda statliga byggnadslånen väntas
småhusbebyggelsen öka ytterligare. Dessutom
har gruppbebyggelse i form av antingen
fristående villor eller radhus under de senaste
åren visat en stark ökning, omfattande ca 40 %
av småhusbyggningen under 1961, vilket
givetvis också bidrar till ökning av antalet småhus,
då byggnadskostnaderna härigenom kan hållas
lägre.
För villauppvärmning används huvudsakligen
olja och koks. Framför allt på grund av den
större bekvämligheten har andelen av
nybyggda, statsbelånade småhus med oljeeldning ökat
från 28 % 1956—1957, till 58 % under 1959—
1960 och enligt preliminära uppgifter från
Bostadsstyrelsen har den ökat till ca 63 % under
1960—1961.
Under det sistnämnda året var 13 % av
husen anslutna till oljeeldade panncentraler;
återstoden hade koks- eller vedeldade
värmepannor.
Som ett alternativ eller komplement till
oljeeldning med ännu större bekvämlighet och
renlighet är användning av gasol eller stadsgas till
villauppvärmning. Redan nu finns i några
städer ca 10 000 villor med stadsgas till
centraluppvärmning. Att detta bränsle med 1959 års
prisrelationer ekonomiskt är i paritet med olja
vid 1959 års prisrelationer har tidigare visats
av bl.a. Lilje1 och Hallberg2.
Civilingenjör Bengt Persson, Örebro
662.76 : 697.1
662.95
Gasol och stadsgas, egenskaper
och distribution
Gasol är en handelsbeteckning för olika
blandningar av de mättade kolvätena (paraffinerna)
propån 0.,H8 och butan C4H10 samt de omättade
kolvätena (olefinerna) propen C3H„ och buten
C,HS. De säljs i regel som gasol-propan och
ga-sol-butan vilka huvudsakligen innehåller
propån och propen respektive butan och buten.
Framför allt industrierna använder dock olika
blandningar av dessa, en vanlig blandning är
30 % gasol-propan och 70 % gasol-butan.
Gasol är en gas vid normalt förekommande
temperatur och tryck (tabell 1), men den kan
lätt komprimeras till vätska. Den förvaras och
distribueras därför i tryckkärl, för
camping-och hushållsbruk i flaskor innehållande från
några hundra gram till 45 kg; i industrin
används cisterner, i regel rymmande 3—50 t
gasol. Dennas tryck i kärlet är dess ångtryck och
beror alltså av temperaturen i enlighet med
ångtrycksdiagrammet, fig. 1.
Detta belyser också den viktigaste skillnaden
mellan propån- och butan-kolvätena, nämligen
att de förra ger högre gastryck än de senare.
Därför används ej enbart gasolbutan, när
kärlet förvaras utomhus, då man i så fall skulle få
undertryck i det vid lägre temperatur än 0°C
och ej få ut någon gas. Då gasolen distribueras
i gasfas genom ledningar till
förbrukningsställena och då alltså gasolvätskan först måste
förgasas i tryckkärlet, åtgår värme.
Tabell 1. Fysikaliska egenskaper för gasolkolväten och stadsgas
C3H9 C,Ha 1-C4H8 ti-C4H10 stadsgas
Kokpunkt vid 1,01 bar .............. °C —48 —42 —6 —0,5 —
Gastäthet i förhållande till luft....................1,46 1,53 1,94 2,01 0,43
Ångbildningsvärme vid
kokpunkt, 1,01 bar ............ kcal/kg 104 102 93 92 —
0°C .......................... kcal/kg 90 90 92 92 —
Effektivt värmevärde
vid 15,5°C, 1,01 bar............ kcal/kg 10 940 11 070 10 830 10 920 —
kcal/m3 19 500 20 600 25 700 26 600 3 850
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 25 645
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
