Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - Villauppvärmning med gasol och stadsgas, av Bengt Persson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ligt att använda bränsleprisen uttryckta i kr/
Mcal utnyttjad värme, alltså bränslepriset
di-viderat med det effektiva värmevärdet och
verkningsgraden. Bränslepriserna blir då
kr/Mcal
170 kr/m3 olja ........................ 3,29 • 10~2
16,5 öre/m3 stadsgas (471 kr/t gasol)____ 5,70 • 10~2
18,5 öre/ms stadsgas (529 kr/t gasol) ____ 6,40 ■ 10"2
Värmebehov
För ett källarlöst 100 m2 envåningshus på
grundsockel med en golv-, tak- och väggyta av
vardera 100 m2, ventilationsomsättning av 175
m3/h samt ett värmeförbrukningstal av 90 000
gradtimmar per år, ungefär motsvarande ett
medelvärde för Götaland och Svealand exklusive
Dalarna, erhålles följande värmebehov med
angivna värmeövergångstal för normalisolering:
B5’ggnadsdel Värme- [-Värmeövergångs–] {+Värme-
övergångs-+} behov
tal
kcal/m2h°C Mcal/år
Golv, 100 nr............ 0,42 3.780
Tak, 100 nr ............ 0,38 3 420
Vägg, 100 nr ........... 0.45 4 050
Ventilation, 175 m3/h .... 4 750
16 000
Varmvatten ..........................4 000
Totalt 20 000
Givetvis erhålles också en värmeförlust genom
fönster, men den har ej medtagits, då den
kompenseras av gratisvärme från glödlampor,
människor och solinstrålning, åtminstone om
treglasfönster används0,7.
Bränsleförbrukningen för angivet
nettovärmebehov blir
Värme
Gasol ........... t/år 1,94 0,48 2,42
Stadsgas ...... m3/år 5 540 1 390 6 930
Olja .......... m3/år 3,10 0,78 3,88
[-Varmvatten-]
{+Varm-
vatten+}
Totalt
Dessutom tillkommer bränsle för
hushållsspisen. Det förutsätts, att elenergi används vid
oljeeldning och gasol eller stadsgas när dessa
bränslen utnyttjas för värmeledningen. Enligt
statistiska uppgifter0 är elspisens energibehov
i vanliga hushåll 900 kWh/år. Då 3,4 kWh
motsvarar 1 m3 stadsgas, blir gasspisens
förbrukning 265 m3. Elenergin antas kosta 12 öre/kWh.
Extraisolering
För att minska värmeförlusterna och därmed
bränsleförbrukningen kan man isolera väggar,
golv och tak extra. Härvid växer
kapitalkostnaderna för isoleringen samtidigt som
bränslekostnaden sjunker enligt
Å = pBl/100— (kn — ki)Cb
1/ki = l/k„ + 2/1
Å är den totala årskostnaden i kr/m2 för en l m
tjock extra isolering med
värmeledningsförmågan xkcal/mh°C till en kostnad av B kr/m3
isolering och en annuitet av p %, då
värmeövergångstalet sänks från k„ till ki kcal/m2h°C vid
TTTT
\\VMineralull
XvDiffusionstäl papp
\ Vif’panel
2"’S" bjälkar
Värmeövergångstal 0.3ä kca!/m2h °C
Mineralull
i Diffusionstät papp
panel
2"’» 8"bjälkar
Värmeövergångstal Qn kcal/m2h’C
\\\Mineralull
U/" trägolv
\ Betong
2" reglar
Värmeövergångstal 0.V2 kcat/m2h X
^Mineralull
\l"trägolv
Betong
2" reglar
Värmeövergångstal 0.2>t kcal/m2h °C
Fig. 2. Isolering för, upptill vägg, i mitten tak och nedtill golv; t.v.
normalisolering, t.h. optimalisolering vid bränslepriserna 471 kr/t gasol eller
16,5 öre/ms stadsgas.
ett värmeförbrukningstal av C gradtimmar och
ett bränslepris av b kr/Mcal netto
värmebesparing.
Genom eliminering av l erhålls
Å = 0,01 pBl(\/ki—l/kn)X — [kn — kj] Cb
Vid derivering fås
dÅ = 0,01 pßÄ (— I/Af) dki + Cbdki
För ett minimum i årskostnaden är dÅ = 0 och
därmed k, = VpBX/lQO Cb.
Nu är emellertid i regel B och l ej konstanta
utan varierar med isoleringstjockleken och
byggnadskonstruktionen. Därför beräknar man
det optimala värmeövergångstalet säkrast
genom att i ett diagram utsätta årskostnaden för
olika isoleringstjocklekar och den inbesparade
bränslekostnaden. Sådana beräkningar har
utförts för i fig. 2 angivna konstruktioner av
vägg, golv och tak, vilkas värmeövergångstal
kn utan extraisolering låg till grund för
beräkningen av det totala värmebehovet.
Den största besparingen görs för det dyraste
bränslet, och den ökar snabbt med fallande
värmeövergångstal, men besparingen blir liten
i närheten av det optimala
värmeövergångstalet. Det skall poängteras, att de angivna isole-
i/2-stens fasadtegel
Värmeövergångstal O.ki kcat/m2h°C
J
Värmeövergångstal 0,24 kca!/m2h’C
i/2-slens fasadtegel
Mineralull
üitbetongplank
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
