- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
651

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - Behovet av ökad transportforskning, av BoJ - STF maj - Hemmens elapparater - Stora dieselmotorer - Forskningsstationen Studsvik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gån för planering, anskaffning av medel,
anställande av forskare osv. för denna forskningsgren. Man
rekommenderar ett transportforskningsråd knutet till
IVA genom en omorganisation och utbyggnad av
Transportforskningskommissionen (TFK).

I ett särskilt yttrande har TFK:s
generalsekreterare dock anfört, att en omorganisation nu icke är
motiverad och sannolikt till en del skulle spoliera
det värdefulla samarbetet mellan olika intressenter
inom TFK:s ram. BoJ

• • A * * • •
• •• ••• •••

• • • • • •

• •• . . . • • •

• • • • • •

*.v •••••—

!•;•. .v.

• • • • • •

- • • • • • • • ____•

maj

Hemmens elapparater

SER ordnade fredagen den 4 maj ett studiebesök vid
AB Elektrohelios. Färden ställdes först till fabriken
i Hammarby industriområde, där deltagarna vid en
rundvandring fick tillfälle att följa en modern elspis
på monteringsbandet. Harry Wennberg, företagets
chef och STF:s nästa ordförande, berättade om
företaget och dess tillverkningsprogram. Förutom
fabriken i Stockholm, där spisar tillverkas, finns också
fabriker i Mariestad för kylapparater, i Borås för
småapparater såsom strykjärn, brödrostar och
elka-miner och i Alingsås för restaurang- och
industriapparater. Diskussionen ledde snart in på
köksutrustningens och matlagningens utveckling och
framtid.

I Elektrohelios utställningslokaler vid
Klarabergsgatan tog sedan rutinerade hemkonsulenter hand om
deltagarna för en demonstration av företagets
produkter. Särskilt de i studiebesöket deltagande
damerna fick här tillfälle att under sakkunnig ledning
stifta närmare bekantskap med alla de
arbetsbesparande elapparater som vi elektroingenjörer är så
duktiga alt konstruera och tillverka, men som vi
sedan —- av kommentarerna vid studiebesöket att
döma — inte är lika snabba att skaffa till hemmen.

Stora dieselmotorer

Vid Mekaniks Konstruktionskommittés
föredrags-afton den 8 maj talade Gunnar Hellström, AB
Götaverken, om konstruktiva problem i samband med
stora dieselmotorer. År 1939 levererade Götaverken
det första fartyget utrustat med en enkelverkande
tvåtakts dieselmotor. Den hade en axeleffekt av 700
hk per cylinder. Under 1950-talet tillkom utrustning
för drift med tjockolja och överladdare.
Kompressionstrycket i motorerna har ökat från 6,75 kp/cm2
till i dag 10,5 kp/cm2. Även den uttagna effekten per
motorenhet har ökat kraftigt. Detta har medfört
många konstruktiva problem.

Cylinderslitningen steg mycket kraftigt. Statistiskt
kunde man påvisa att oljeskrapringarna var en
bidragande orsak till detta. Ringarna slopades
därför. Laboratoriemässiga slitprovsundersökningar
utfördes för att prova lämpligt fodermaterial.

Svetsade stativ och lagerramar började användas
i slutet av 1940-talet. De första stativen visade
tendens till sprickbildning. Genom att konstruera om
dem kunde man minska spänningskoncentrationen
vid bulthål och spolhål. Vissa hål försågs med kant-

förstärkning. Avspänningsglödgning efter
svetsningen av stativen infördes samtidigt. Bättre material i
stativen valdes. Detta är tätat och finkornbehandlat
för att ge god svetsbarhet; sträckgränsen är 37
kp/mm2, brottgränsen 52 kp/mm2 och kolhalten
0,15 %.

Kolvarna görs nu i låglegerat krom-molybdenstål
av smidda ämnen. Tidigare var de av stålgjutgods.
De maskinbearbetas även invändigt och är inuti
försedda med kylinsats för oljekylning. Några
kolv-haverier har inträffat, främst beroende på bristande
vård och tillsyn. Man har mätt temperaturen i
kolvarna under drift. I stort sett erhålls samma
temperatur på insidan och utsidan. Genom att man
låter oljan cirkulera snabbt genom kolven höjs oljans
temperatur endast 10 grader från 40 till 50°C.

Vevhusexplosioner kan inträffa, om en viss
blandning av oljedimma och luft i vevhuset antänds av
en öppen låga. Orsaken kan vara varmgång i lager
eller spolluftbränder. Speciellt vid tjockolja kan
spolluftbränder uppstå, om inte dräneringsledningar
och spolportar hålls rena från förbränningsrester.
Systemsmörjoljan måste även hållas i bästa
kondition. Vevhusexplosioner kan förebyggas genom att
man använder anordningar för släckning i ett tidigt
skede, indikatorer som larmar när lagren är
nedslitna samt temperaturgivare i avgående smörjolja
från lagren.

Forskningsstationen Studsvik

Vid föredragsaftonen inom Gruppen för Kärnteknik
onsdagen den 9 maj 1962 berättade Erik Svenke,
teknisk direktör vid AB Atomenergi, hur en
atom-forskningsstation kommer till och hur den arbetar.

Atombolagets forskningsstation Studsvik kommer
att ha bringats till en viss avslutning inom ca två år,
då ca 220 Mkr. beräknas ha investerats sammanlagt.
Dagens siffra är ca 165 Mkr. För detta
aktningsvärda belopp har man fått mycket goda möjligheter
till forskning inom kärnenergiområdet, såväl inom
de grundläggande vetenskaperna som inom de mera
tillämpade tekniska områdena. Bl.a. finns nu en
hög-fluxreaktor, två nolleffektsreaktorer, en van der
Graaff-accelerator, flera forskningslaboratorier, där
starkt radioaktiva ämnen kan hanteras, samt ett
antal "inaktiva" laboratorier, t.ex. ett värmetekniskt
laboratorium. Forskningsverksamheten är till stor
del uppbyggd kring R2-reaktorn.

En betydande del av anläggningen utgöres av
allmänna basanläggningar, vilka förutom den
konventionella delen innefattar även bl.a. anläggningar
för omhändertagande av aktivt avfall och verkstäder
i vilka aktivt material skall kunna bearbetas.

I samband med uppbyggnaden av Studsvik har
svenska företag fått lära sig nya förfaringssätt och
metoder, som fordras i lokaler, där radioaktiva
ämnen skall hanteras. En speciell svårighet har varit
de många olika typer av anläggningar som uppförts,
vilket gjort att man inte kunnat tillämpa någon
högre grad av byggnadsstandardisering.

Som exempel på forskningsstationens storlek kan
nämnas nuvarande kapacitet på sötvattenförsörjning
15 ms/dygn, kylvattenförsörjning 170 000 m3/dygn,
värmeförsörjning 12,5 Gcal/h och elförsörjning
effektbehov 10 MVA. Om ett par år beräknas
personalen uppgå till ca 900 personer och den årliga
driftkostnaden inklusive reaktordriften till 40—50 Mkr.

Föredraget var i hög grad inriktat på de speciella
krav, som ställs vid konstruktion av anläggningar
för hantering av aktivt material. Sist formulerade
Svenke några allmänna villkor för effektiv
forskning i stor skala: god forskarkvalitet, en balanserad
forskningsplan, kostnadsmedvetenhet hos forskarna,

TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:45:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free