Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 25 - Nybyggen - Ny Lilla Bält-bro i stället för ombyggnad, av BoJ - Nya metoder - Vattenrening gneom flockation, av SHl - Inkapsling av pulver i vakuum, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
by Skov på Fyn och Lyngs Odde på Jylland.
Häng-bron får alternativt 600 eller 620 m
genomseglings-bredd mellan bropelarna ooh 42 m segelfri höjd på
100 m bredd på mitten av huvudspannet. Som
alternativ har man tänkt sig en hängbro strax väster
om den nuvarande bron, ett broläge som ur
trafik-och naturskyddssynpunkt emellertid anses sämre.
Då läget nu kan anses vara fixerat, gäller den
aktuella brodiskussionen endast det östra brofästets
placering. Tillfartsvägarna till den nya bron har
kostnadsberäknats till 52 Mdkr. utöver bropriset
(Ingeniørens Ukeblad 1962 h. 4 s. 16). BoJ
nya metoder
Vattenrening genom flockation
Konsumtions- eller processvatten renas ofta genom
fällningskemikalier, såsom aluminiumsulfat eller
järn(III)klorid. Detta förfarande kallas flockning.
För att avskilja i vatten suspenderade fasta ämnen,
t.ex. den vid fällning bildade flocken, kan man
använda flotation, en process vid vilken de fasta
partiklarna bringas att flyta upp genom inledning av
finfördelad luft.
En kombination av flockning och flotation kan
kallas flockation. Denna process utförs i en speciell
apparatur som Billeruds AB och Apparatkemiska AB
AKA utvecklat vid Kyrkebyns Bruk. Försök i
fullstor skala började där 1959, och en anläggning för
40 m3/h har varit i drift sedan juni 1960.
För flockning av vatten i Skandinavien används
mest aluminiumsulfat Al2(S04)3- 18 H2O. I
reningsanläggningar för 150—200 m3/h tillsätts
aluminiumsulfatet lämpligen som en 5—10 % lösning med en
doseringspump. I större anläggningar tillförs
sulfatet i pulverform med en torrdoseringsapparat. Såväl
våt- som torrdosering kan göras proportionell mot
råvattenmängden med automatiska doseringssystem.
Flockningen kräver att vattnets pH hålls vid ett
bestämt värde som i regel upprätthålls genom
tillsats av alkali (natrium- eller kalciumhydroxid).
Dettas dosering kan styras från en pH-mätare.
När råvattnet försatts med flockningskemikalie och
dess pH har ställts in på rätt värde bildas en
voluminös flock som genom laddningsneutralisering
koagulerar i vattnet förekommande kolloider. Dessa
innesluts härvid i flocken. För att denna process
skall ge bästa resultat fordras en väl avvägd
omröring i en serie flocknings- eller
koaguleringskammare, försedda med skärmar eller paddelomrörare
Från den sista koaguleringskammaren leds vattnet
in i bottnen av en flotationsbassäng och försätts
med en mindre mängd vatten som under tryck
övermättats med luft i en särskild anläggning. När
trycket plötsligt faller vid utsläppet i
huvudvattenmängden frigörs luften i form av ytterligt små blåsor som
fastnar på flocken och lyfter den till ytan. Därifrån
avleds den i form av ett skum över ett bräddavlopp.
För koaguleringen fordras ca 20 min uppehållstid
vilket är normalt. För en så effektiv
flockavskiljning, att vattnet i många fall inte behöver
sandfiltreras, fordras emellertid bara ca 15 min. Före
eventuell filtrering håller vattnet då bara ca 0,2
mg/1 Al. Vattnets uppehållstid i anläggningen blir
alltså bara 35—40 min mot 1,5—3 h i en
fällningsanläggning med sedimentering. Genom ombyggning
av en sådan till flockation kan dess kapacitet ökas
högst väsentligt utan ökning av utrymmesbehovet,
fig. 2 (enl. Apparatkemiska AB AKA). SHl
Fig. 1.
Flytschema för flockationsanläggning.
Fig. 2. Plan över vattenreningsanläggningen vid
Jössefors Bruk, upptill före och nedtill efter
ombygg-ning till flockation. Kapaciteten var 25 m3/h före
och 50 m3/h efter ombyggningen.
Inkapsling av pulver i vakuum
Enligt en ny amerikansk metod inkapslas ett
pulverformigt eller kornigt materials partiklar genom
vakuumbeläggning med en metall, såsom
aluminium, magnesium, zink, kadmium, krom, nickel,
tenn, guld och silver, med oorganiska föreningar,
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 25 657
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
