Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Forskningsreaktorn R2. Konstruktion, av Bengt Swenson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bränsle eller bestrålade materialprov och
apparatur.
Hallens golv av armerad betong har en
tjocklek av 90 cm och tål en belastning av 8 t/m2
eller enstaka punktlaster av 30 t på 1 un2. Detta
medger transport och uppbyggnad av de
mycket omfattande strålskydd av bly, järn och
betong, som är nödvändiga kring
experimentapparaturen. Hallen är av samma skäl utrustad
med en travers för 30 t. Betonggolvet tjänar
också som strålskydd för den utrustning, som
är placerad i källaren under hallen. Hallen har
en stomme med pelare av förspänd betong och
väggfälten mellan pelarna är glidformsgjutna.
Alla fogar i byggnaden har tätats med plastisk
fogmassa. Denna metod har givit en byggnad
med tillfredsställande täthet.
Längs reaktorhallens ena kortsida finns några
arbetsrum för driftpersonalen och därovanför
manöverrummet med utsikt över hallen (fig.
2). Dessa rums ventilation är skild från
hallens för att eventuellt kontaminerad luft från
hallen inte skall tränga in. Manöverrummet är
också utrustat med luftkonditionering, som ger
lämplig temperatur och luftfuktighet trots den
avsevärda värmeutvecklingen från den
elektriska apparaturen. För att underlätta arbetet
i manöverrummet har ventilationsaggregaten
monterats på "flytande" fundament och
lufttrummorna har ljudfällor. Detta har resulterat
i en mycket låg störnivå i rummet.
Flyglar
Reaktorhallen, som har en takhöjd av 24 m,
omges av flygelbyggnader i två våningar.
Flygelbyggnaderna, som är placerade vid hallens
hörn, har förbindelser med denna genom
luftslussar. Alla passager in till och ut från
reaktorhallen sker under drift genom luftslussar,
vilket i kombination med ett obetydligt
undertryck i hallen av några millimeter HzO håller
hallens luftvolym isolerad från omgivningen.
Av de fyra flyglar, som är anslutna till
reaktorhallen, rymmer tre laboratorie- och
arbetsrum för experimentatorer och driftpersonal
medan den fjärde innehåller bl.a. huvuddelen
av apparaturen till den primära kylkretsen,
pumpar, värmeväxlare etc.
En laboratorieflygel är helt avsedd för
kemiska arbeten vid framställningen av aktiva
isotoper och i en av de övriga ingår en hall med
plats för uppbyggnad och provkörning av de
större utrustningar, som senare skall monteras
i kärnan. Programmet för utveckling av
bränsleelement kräver högtryckskretsar monterade
i reaktorkärnan och försedda med ett
cirkulerande kylmedium, vanligen vatten, ofta med
ett kylbehov av några hundra kilowatt. För en
sådan utrustning, som brukar kallas provslinga,
är givetvis en mycket omsorgsfull provdrift
nödvändig innan den kan monteras på plats i
reaktorn. Det är bl.a. för arbeten av den arten
som monteringshallen är avsedd. I övrigt finns
lokaler och utrustning för bl.a. mekaniska
arbeten i samband med underhåll och justering
av reaktorsystemet och experimentapparaturen.
Drift
Experimentverksamheten och reaktorns egna
egenskaper gör att driften är upplagd i
tre-veckorsperioder med körning dygnet runt i en
sammanhängande period av t.ex. 18 dygn och
avstängning för bränsleomflyttning, insättning
och uttagning av experiment etc. under 3 dygn.
För att kunna genomföra ett sådant program
behöver driftstaben vara i viss mån
självförsörjande beträffande personal och utrustning,
man kanske kan säga på ungefär samma sätt
som ombord på ett fartyg.
Det kan här vara på sin plats att påminna om
ett särskilt driftproblem, nämligen
xenonför-giftningen i kärnan, som verkligen är en
påtaglig realitet vid neutronflöden över 1014 cm"2 s’\
Den yttrar sig i att man efter en
snabbavstäng-ning från hög effekt har omkring en halv
timme på sig att starta igen innan
xenonkoncen-trationen i bränslet blivit så hög att reaktorn
på grund av neutronabsorptionen i xenon icke
längre kan göras kritisk. Det är då nödvändigt
att vänta omkring två dygn med starten tills
xenonkoncentrationen åter har sjunkit genom
spontant sönderfall.
Pumpstation
Den primära pumpstationen, som är den fjärde
av de tidigare nämnda flyglarna till
reaktor-hallen, innehåller huvuddelen av utrustningen
för det primära kylsystemet, elektriska
ställverk, reservkraftutrustning och
ventilationsutrustning. Det primära kylsystemet är liksom
de flesta övriga rörsystem med anslutning till
reaktorn utfört av aluminium och uppbyggt
genom svetsning på platsen.
Tillsammans utgör aluminiumarbetena den
utan jämförelse största arbetsvolymen av de
olika delarbetena på anläggningen,
undantagandes byggnadsarbetet, och skulle förtjäna en
separat utförlig behandling. Här skall endast
nämnas att arbetsinsatsen på platsen av
svetsare, medhjälpare etc. beräknas ha uppgått till
26 manår under en tidsperiod av 20 månader
och med en högsta arbetsstyrka av 34 man.
Primärt kylsystem
Det primära kylsystemets rörledningar
förbinder reaktortanken med pumpar, värmeväxlare,
jonbytare etc. i pumpstationen.
Ledningssystemet är monterat i en rörkorridor under
reaktorbassängen och i pumpstationens
källarvåning (fig. 4). Därovanför är de tre parallella
värmeväxlarenheterna, de fyra
huvudcirkula-tionspumparna och de två mindre
cirkulationspumparna för hjälpkylning vid avstängd
reaktor. De uppräknade enheterna är placerade i
var sin strålskyddande cell. I normal drift
används tre huvudpumpar parallellt och den
fjärde står i reserv. Likaså används de tre
värmeväxlarenheterna parallellt. Kylvattensflödet är
därvid 1 100 1/s genom bränslekärnan och vid
30 MW effekt blir temperaturhöjningen 6,5°C
över kärnan.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
