Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - R2-reaktorns instrumentutrustning, av Kjell Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än relativt långsam, är nödvändig samt hur de
snabbavstänger reaktorn genom att bryta
strömmen till styrstavarnas magnetkopplingar
när snabbast möjliga ingripande är
nödvändigt.
Vi har hittills endast betraktat de
förändringar i reaktorkärnans reaktivitet, som
uppkommer genom förflyttning av styrstavarna i
förhållande till kärnan. Det är emellertid klart,
att även andra föremål, som är rörliga i eller
i närheten av kärnan, alltefter förhållandena
åstadkommer en större eller mindre förändring
av reaktiviteten.
Vi kan tänka oss, att en behållare
innehållande en vätska, t.ex. vatten, införs i
reaktorkärnan för något bestrålningsförsök. Om
kylningen av vätskan blir otillräcklig, upphettas
vattnet till kokning, och behållaren blir ångfylld,
vilket i sin tur återverkar på reaktiviteten
genom att en mindre mängd moderator än
tidigare är närvarande i reaktorkärnan.
Förändringen i stavarnas kritiska position vid
vattenfylld resp. gasfylld behållare är ett mått på den
med behållaren förknippade
hålrumsreaktivi-teten.
Även andra förhållanden, såsom kylvattnets
och kärnans temperatur, produktionen i
bränslet av starkt absorberande isotoper såsom
xe-non och samarium, förgiftningen, samt
ut-bränningsgraden inverkar på reaktiviteten. Alla
dessa reaktivitetsändringar kan delas upp
efter storleken i små eller stora
reaktivitetsändringar samt efter tidsförloppet i mycket
långsamma, långsamma och snabba
reaktivitetsändringar.
Betraktar man dessa grupper ur
säkerhetssynpunkt, är det klart att alla tillräckligt små
reaktivitetsändringar är ofarliga, oavsett om de
är långsamma eller snabba. Exempel på denna
typ av störningar är mekaniskt glapp av olika
slag mellan kärnans delar, insättning i och
uttagning ur kärnan av små eller föga
neutron-absorberande föremål etc.
Stora och mycket långsamma
reaktivitetsändringar, t.ex. genom utbränningen,
förgiftningen m.m., medför endast en gradvis
förskjutning av styrstavarnas kritiska position. Till
gruppen stora och långsamma räknas främst
reaktivitetsändringar på grund av
styrstavsför-flyttningar, och vi har sett hur reaktorn kan
garderas mot felmanövrering av dessa genom
den automatiskt verkande
säkerhetsinstrumenteringen.
Slutligen finns det också tänkbara fall, som
kan ge stora och snabba förändringar av
reaktiviteten, t.ex. att en styrstav hastigt kastas
ut ur kärnan eller att en experimentanordning
har liknande verkan. Eftersom det skulle stöta
på mycket stora för att inte säga oöverstigliga
tekniska svårigheter att utföra ett
säkerhetssystem, som effektivt kan hindra skador på
reaktorn som följd av alla tänkbara
reaktivitetsändringar inklusive de stora och snabba,
har man sett sig tvungen att avstå från ett
sådant försök.
Säkerheten blir då avhängig av att man innan
reaktorn tas i bruk genom en sorgfällig
granskning och analys av förhållandena i
reaktorkärnan övertygar sig om att någon stor och snabb
reaktivitetsändring ej kan tänkas inträffa
under driften.
När man ur denna synpunkt granskar de
experimentanordningar, som föreslås för
inbyggnad i reaktorkärnan, och i ett konkret fall, t.ex.
kokning i en tryckvattenslinga av given
utformning, försöker åstadkomma en kvantitativ
utvärdering av en given tillståndsändrings
inverkan på reaktiviteten med tillämpning av den
teoretiska reaktorfysikens metoder, visar det
sig ofta, att resultatet av beräkningarna är
mycket osäkert, bl.a. på grund av att man saknar
väsentlig information om det
neutronfysikaliska underlaget, t.ex. neutronspektrum i
reaktorn eller att man är tvungen att införa
förenklande antaganden för att göra problemet
tillgängligt för matematisk behandling.
Det är därför en både praktisk och
principiell nödvändighet att kontrollera
beräkningsresultaten genom praktiska mätningar samt
omvänt att med utgångspunkt från ett
erfarenhetsunderlag, erhållet genom mätningar,
utvärdera en liknande men något annorlunda
situation.
Avsikten är här att utveckla R2-0 till ett
verktyg för experimentella studier av kärnor av
R2-typ dels ur här diskuterade
säkerhetssynpunkter, dels också ur reaktorfysikalisk
synpunkt med avseende på optimering av
bestrålningsmiljö och neutronekonomi för att bereda
plats för så många experiment som möjligt i
reaktorn.
Neutroniken i R2
Reaktoroperatören behöver för att kunna
manövrera reaktorn på ett säkert sätt i varje
situation ha kännedom om effekten och
effektökningens hastighet (fig. 1). Man erhåller ett
för detta ändamål och för de diskuterade sä-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
Fig. 1.
Manöverrummet
för R2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
