Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Bassängreaktorn R2-0, av Kjell Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kärna
Kärnan ställs upp på bottenplattan (fig. 2),
som vilar på den slutna ramen i tornets
neder-ände. Bottenplattan är likadan som R2:s och
består av ett 77 x 80 x 18 cm aluminiumblock
i vilket finns 10 x 10 hål med noggrann
passning i ett rätvinkligt nära kvadratiskt gitter.
På fem ställen, ett centralt och ett i varje hörn,
kan ett hål motsvarande 2x2 bränsleceller
upptas för genomföring av t.ex. slingattrapper.
På bottenplattan ställs ett antal
bränsleelement (fig. 3 t.v.), som tillsammans bildar en
kärna av den önskade formen.
Bränsleelementen innehåller 18 lätt kupade plåtar. Varje
plåt innehåller en kärna av U-Al-legering
kapslad i aluminium. Uranet är anrikat till 90 %
på den klyvbara isotopen uran-235, och varje
bränsleelement innehåller totalt 130 g ""U.
På bränsleelementens i stort sett koniska
änd-stycken finns sex styrklackar, vilkas
ytterkon-tur är noggrant bearbetad i förhållande till
centrumlinjen hos den avslutande cylindriska
delen. Bränsleelementets läge i kärnan bestäms
av att den cylinderformade nederänden styr
i bottenplattans hål. I den övre änden vilar
bränsleelementets styrklackar mot dess
grannar i gittret. Kärnans ytterkontur (fig. 2)
bestäms av en i höjd med dessa klackar i tornet
infästad styrram av rostfria profiler, i vilken
läggs ett antal lämpligt utformade noggrant
måttriktiga avmaskningsplåtar. Den normala
bestrålningskärnan upptar 30 av de 100
platserna i gittret. De udda platserna mellan
kärnan och avmaskningsplåtarna fylls ined
bränsleelementattrapper (fig. 3 i mitten).
Tornet omges av en grind (fig. 2), som runt
kärnan avgränsar en 10 cm tjock
vattenreflektor för att inverkan på kärnan av föremål, som
flyttas i bassängen eller i
experimentkanalerna, skall minskas.
Styrdon
Effektutvecklingen i reaktorn manövreras med
de fem styrorganen. Dessa består av en i
vertikalled rörlig neutronabsorbator, vars läge
bestäms av drivdonet. Den årformade
absorbator-kroppen löper inuti det speciella
bränsleelementet eller styrelementet (fig. 3 t.h.), i vilket
de tio mellersta bränsleplåtarna avlägsnats för
att ge plats åt en ficka för styrstaven.
Neutron-absorbatorn hänger i ett långt skaft, vars övre
ände är kopplad till en kuggstång, som ligger
i ingrepp mot drivdonets kugghjul.
Drivdonen (fig. 4) består av drivmotor,
kuggväxel, magnetkoppling, syngoner för
lägesindikering, kuggdrev med kuggstång och
stötdäm-pare samt strömställare för
ändlägesindikering. Om magnetkopplingen görs strömlös,
frikopplas kuggdrevets axel från växellådan och
styrstaven faller av tyngden ned till
bottenläget, i vilket neutronabsorbatorn är helt
inskjuten i kärnan. Fallrörelsen stoppas av en
hydraulisk stötdämpare. Totala falltiden är ca
0,7 s.
Fig. 3. Bränsleelement (18 plåtar), attrapp för
bränsleelement och styrelement i ordning frän
vänster till höger.
Fig. .4, Styrorgan.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
