Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 27 - Böcker - Shock and vibration handbook, av Åke Isaksson - Polyäthylen und andere Polyolefine, av SHl - Die Lichtbogenschweissung in Frage und Antwort, av A Denell - Svenska Esso AB - Händelser - Produktivitetsnämnden omorganiseras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
der inom området utreds. Nästa avsnitt ägnas
vibrations- och chockisolering, där man får såväl teori
som tillämpningar. En översikt över pneumatisk
fjädring ges och därefter behandlas metall- och
gummifjädrar från konstruktions- och
materialsynpunkt. Dämpningen och dess betydelse för att hålla
nere svängningsamplituderna bildar avslutningen till
detta band.
Det sista bandet har ägnats tillämpningarna. Där
beskrivs svängningar i förbränningsmotorer och
åtgärder för att minska dem, balansering av
roterande maskindelar, vibrationer i verktygsmaskiner samt
emballagekonstruktion. Ett särskilt kapitel om hur
människan reagerar för chocker och vibrationer
bildar inledning till ett avsnitt om svängningar inom
samfärdsmedlen. Bilar, tåg, fartyg samt flygplan
och raketer har där fått egna kapitel. Ljudvågors
möjlighet att inducera svängningar studeras sedan,
och delen avslutas med ett par kapitel om
konstruktion av byggnadsverk, som skall kunna motstå
häftiga stötvågor, t.ex. från atombombsdetonationer,
och om svängningar vid jordstötar.
Den som ofta kommer i kontakt med chock- eller
vibrationsproblem bör ha mycket att hämta ur
detta verk, som har stora förutsättningar att bli ett
standardverk på området. Författarlistan, som är
alltför lång för att kunna återges här, upptar både
kända och mindre kända namn. Redaktörerna tycks
ha hållit en stark hand över de många
medarbetarna. Terminologi och beteckningar är någorlunda
enhetliga, och dubbleringar har i stor utsträckning —
men inte helt — undvikits.
I första hand har man velat skapa ett
uppslagsverk och först i andra hand en lärobok. Varje
kapitel är skrivet som ett avslutat helt, och i
allmänhet är behandlingen tillräckligt uttömmande för att
även den som inte tidigare är insatt i ämnet skall
kunna tillgodogöra sig innehållet. Relativt rikligt
med referenser för fördjupat studium finns i
anslutning till de enskilda avsnitten. Som
sammanhållande länk för hela verket fungerar ett
omfattande sakregister. Åke Isaksson
I det första avsnittet behandlas materiallära
kortfattat: vad är och hur framställs stål, gjutjärn och
icke-järnmetaller, vad innebär värmebehandling och
analysvariationer för kvaliteten etc. Därnäst
behandlas elektriska svetsmaskiner, deras nätanslutning,
inställning och underhåll. Svetselektroder ägnas
förstås stor uppmärksamhet med typbeskrivning och
egenskaper. Skyddsföreskrifter gällande ögonfara
och brandrisker är medtagna.
Svetsmetoder och deras inverkan på fogarnas
utseende och styrka hör till de problem, som
behandlas i ett allmänt kapitel, där också elektrodhållare
av olika typ exemplifieras. Olika slags fogar samt
provning av deras egenskaper (mekaniskt,
metallo-grafiskt och kemiskt) redovisas rätt ingående med
upplysningar om förekommande DIN-normer. För
svetsning av legerade stål svarar man bl.a. på
frågor om sammansättningens inverkan samt
värmebehandlingar i korrigeringssyfte. Arcatom-svetsning
samt användning av skyddsgaser och pulver
behandlas, liksom svetsning av grått gjutjärn, aluminium,
brons m.fl. material. I ett kort kapitel ges råd om
svetsning av bensintankar. Slutligen finner man
synpunkter på uppkomsten av egenspänningar på grund
av värmen samt frågor om utbildning av svetsare
(bl.a. kvinnliga sådana).
Boken är omsorgsfullt sammanställd och torde väl
täcka de flesta frågeområdena i sammanhanget. Dess
tilia format (ungefär A6) medger bekväm förvaring
i fickan. För produktionsfolk som behärskar
språket och är okunniga inom området utgör den en
god källa till snabb information. A Denell
Svenska Esso AB, Stockholm, informerar i
broschyren "Provningsmetoder och ordlista för
petro-leumområdet" (36 s., ill.) om metoder för
kvalitetskontroll och ger förklaringar på några uttryck och
termer inom petroleumbranschen. Någon
nomenklatur har ännu ej fastställts av TNC.
Polyäthylen und andere Polyolefine, 2:a uppl.,
av Harro Hagen & Hans Domininghaus. Brunke
Carrels, Hamburg 1961. 404 s., 100 fig., 16
planscher, 51 tab. 44 DM.
Författarna behandlar framställning av
polyolefi-ner, dessas kemiska och fysikaliska egenskaper,
deras bearbetning och användning, polyetens
klorering, sulfonering m.m. och olika polyolefiners
användning. Huvudvikten har lagts på polyeten; av
andra polyolefiner beaktas bara ett fåtal (särskilt
polypropen), och man har av allt att döma härvid
valt material som i användningen kan konkurrera
med polyeten eller komplettera denna.
Boken är mycket välgjord. Den är lättläst och
instruktiv, fullt aktuell och försedd med rikliga
hänvisningar inte bara till tysk utan också
engelskspråkig, fransk och italiensk litteratur. Bland
registren finns ett över i texten nämnda handelsnamn,
varigenom man från ett sådant snabbt kan komma
till materialtyp och tillverkare. SHl
Die Lichtbogenschweissung in Frage und
Ant-wort, 4:e uppl., av Felix Wuttke. VEB Verlag
Technik, Berlin 1961. 328 s., 108 fig. 7,30 DM.
Boken är upplagd på ett ovanligt sätt: inom olika
områden för ljusbågssvetsning ställer förf. och ett
antal medarbetare frågor i punktform, som sedan
direkt besvaras, ungefär som ett tentamensprov.
händelser
Produktivitetsnämnden omorganiseras.
Produktivitetsnämnden (Tekn. T. 1957 s. 920), som
sedan 1957 varit svenskt kontaktorgan med de två
internationella organisationerna European
Productivi-ty Agency (Epa) i Paris och Comité International de
l’Organisation Scientifique (Cios) i Genève,
avvecklade sitt kansli med utgången av juni 1962 (jfr
Tekn. T. 1962 s. 190).
Skälet var att Epa har upphört och att de
verksamhetsgrenar, som detta organ har överlämnat till
det nybildade OECD i Paris, nu från svensk sida
väsentligen sköts av statliga organ.
Produktivitetsnämnden består av representanter för
IVA, Kooperativa Förbundet, LO, Svenska
Arbetsgivareföreningen, Sveriges Grossistförbund, Sveriges
Hantverks- och Industriorganisation, Sveriges
Industriförbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges
Lantbruksförbund, TCO och Staten. Den kommer,
med en informell status och utan kansli, att
fortsätta att följa utvecklingen av de produktivitetsären-
teknisk tidskrift 1962 h. 714 (jq3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
