Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Planering enligt kritiska linjen. Exempel på användning av Pert, av Carl Axel Stenlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den kritiska vägen
Sedan samtliga aktivitetsbeskrivningar i
projektet influtit, kan dessa bearbetas i
datamaskinen. Denna bearbetning går ut på att
fastställa den under givna förutsättningar
gynnsammaste tidplaneringen för projektet. I vårt
demonstrationsexempel är det givetvis onödigt
att tillgripa datamaskin men, som vi tidigare
påpekat, verkligheten ter sig annorlunda.
I princip går bearbetningen till så, att
datamaskinen analyserar vilka olika vägar arbetet
i projektet har att flyta från start- till
färdigtidpunkt (jfr fig. 2). Den bestämmer den
tidsmässiga längden på dessa vägar, jämför dem
med varandra och fastställer, vilken som är
den längsta. Denna väg (kritiska vägen)
representerar den kalendertid som projektet under
givna förutsättningar oundgängligen tar i
anspråk. Övriga vägar kommer i förhållande till
den kritiska vägen att inrymma vissa
väntetider, med Pert-terminologi kallade glapp.
Resultatet av datamaskinens bearbetning
framkommer som en lista, vilken i en mer
avancerad form kan ha det utseende, som framgår
av fig. 4 (hämtad från ett fiktivt projekt på
Saab). Vi ser där, hur datamaskinen gett den
enskilda aktiviteten en förankring i tiden i
form av tidigaste och senaste startveckor samt
motsvarande färdigveckor.
På basis av en sådan lista ritas en ny
struk-turplan, fig. 5, som i motsats till tidigare
struk-turplan, fig. 2, är tidsanknuten. Den kraftigt
markerade vågräta linjen i centrum
representerar den kritiska vägen. För aktiviteter med
glapp gäller, att glappet markerats med
streckad linje.
Kritiska områden
Vi har härmed fått den planering i tiden av
aktiviteterna, som under de givna
förutsättningarna är den gynnsammaste. Vi har fått
anvisning om vilka aktiviteter som är kritiska,
dvs. som ej tål en försening utan att påverka
slutdatum för projektet. Vidare vet vi nu, vilka
områden som är mindre kritiska, dvs. som
innehåller glapp. Av glappens storlek kan vi
utläsa i vilken grad de är kritiska.
Denna kartläggning av kritiska och mindre
kritiska områden är en av de väsentligaste
fördelarna med Pert. Den säger oss, vilka
områden som vi bör hålla ögonen på under
projektets fortskridande. Den säger oss också, var vi
har möjligheter till omdisponeringar utan att
försena leveransen av projektet. Den är ett
hjälpmedel t.ex. för det fall att vi önskar
förkorta leveranstiden för projektet genom att
flytta över kapacitet från mindre kritiska
aktiviteter till den kritiska vägens aktiviteter.
Erfarenheterna från USA säger, att man med
hjälp av Pert ofta finner de verkligt kritiska
områdena vara helt andra än de, som man med
hjälp av tidigare planeringshjälpmedel har
ansett vara kritiska. Erfarenheterna säger vidare,
att Pert avslöjar, att vanligen endast 10—20 %
Æ)—©
HT
av arbetet i ett projekt visar sig vara verkligt
kritiskt för slutleveransen och sålunda värt
särskild uppmärksamhet.
Omplanering
Som vi tidigare nämnt, formulerar vi med
hjälp av Pert-metodiken en modell av
planeringsproblemet. Med hjälp av denna modell
och datamaskinen har vi möjlighet att snabbt
utläsa, vilka konsekvenser som förändringar i
de ingående variablerna, arbetsuppgifterna,
medför. Rent praktiskt går detta till på så sätt,
att vi matar in i datamaskinen en ny
beskrivning av den förändrade aktiviteten, varefter
datamaskinen snabbt gör en omplanering.
Detta innebär, att vi kan pröva olika
besluts-alternativ och småningom leta oss fram till
alternativ, som synes medföra den gynnsammaste
lösningen på planeringsproblemet. Därmed
inte sagt, att denna lösning är den optimala. En
driven systematisering av proven synes
emellertid kunna leda till att man kan utläsa
tendensen mot en optimal lösning på problemet.
Kostnader
’301 1 Månader
Fig. 5.
Tidsanknuten struktur plan.
J"
belastning
Fig. 6. Principexempel på rapport över tid, kostnader (- förkalkyl,
–-efterkalkyl) och kapacitet (– tillgänglig kapacitet,–-erforderlig
kapacitet).
Rappo
Objekt 00000
teknisk tidskrift 1962 h. 742 (jq3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
