- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
755

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 29 - Händelser - Vattenlagens torrläggningsbestämmelser ses över - Nordiska Institutet för Teoretisk Atomfysik - Fera - Internatkurs »Gatu- och vägbelysning ur trafikteknisk synpunkt» - Kurs i betongteknik - Kurs »Trafikprognoser»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

händelser

Vattenlagens torrläggningsbestämmelser ses
över. Regler om torrläggning av mark genom
dikning, vattenavledning och invallning infördes i
vattenlagen år 1920. Till sin innebörd är dessa regler
torrläggningsbefrämjande.

Under senare år har flera betydelsefulla reformer
genomförts på vattenlagstiftningens område. Dessa
har företrädesvis gällt reglerna för vattenkraftens
utnytljande och bestämmelserna om avledande
av-avloppsvatten. Vattenlagens
torrläggningsbestämmelser har däremot — om man bortser från en
mindre lagändring 1945 — icke setts över sedan
sin tillkomst. Såsom en följd bl.a. av den ändrade
jordbrukspolitiken har emellertid
torrläggningsverksamheten numera fått annan inriktning än den hade
ännu under 1940-talet.

Det är därför påkallat att vissa av vattenlagens
bestämmelser om torrläggning av mark nu ses över.
Att som sakkunnig utföra denna översyn har
justitieministern tillkallat hovrättsassessor Gösta
Dyrssen.

Nordiska Institutet för Teoretisk Atomfysik.

Till medlemmar i styrelsen för Nordiska Institutet
för Teoretisk Atomfysik i Köpenhamn har K.M:t
förordnat professorerna Ivar Waller, Uppsala
Universitet, Torsten Gustafson, Lunds Universitet, och
Nils Svartholm, CTH, för tiden 1 juli 1962—30 juni
1965, dock endast så länge de kvarstår som
ledamöter av Statens Råd för Atomforskning.

Fera, Föreningen för Elektricitetens Rationella
Användning, har till ordförande i styrelsen efter
framlidne professor Edy Velander valt direktör Hugo
Edström. Till vice ordförande har utsetts direktör
Harry Wennberg och direktör Hugo Månsson.

Internatkurs "Gatu- och vägbelysning ur
trafikteknisk synpunkt" anordnas den 27—29
november 1962 i Kungälv av Svenska
Teknologföreningen, Svenska Elektroingenjörers Riksförbund,
Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund och
Tekniska Läroverkens Ingenjörsförbund i samarbete
med Svenska Elverksföreningen, Svenska
Föreningen för Ljuskultur och Sydsvenska
Belysningssällskapet.

I den av STF i samråd med bl.a. SVR anordnade
serien av kurser i trafikteknik (Tekn. T. 1955 s.
577; 1960 s. 995; 1957 s. 733; 1959 s. 451) har turen
nu kommit till den stationära gatu- och
vägbelys-ningen. Denna är i första hand en
trafiksäkerhets-fråga. Mörkerolyckorna har ökat avsevärt med den
tilltagande trafiken. Vad en förbättrad belysning
betyder för trafiksäkerheten kommer att klarläggas
under kursen med svenska och utländska
erfarenheter.

För närvarande är det praktiskt taget
kommunernas ensak att anordna stationär belysning. De
lagtekniska synpunkterna på belysning och den stat-

liga belysningspolitiken behandlas också vid kursen;
inte minst är man intresserad av möjligheten
av-statliga bidrag till belysningsanläggningar.

Många kommuner har i sina tätorter under de
senaste åren anordnat en god gatubelysning i
samband med nyanläggningar. Det förefaller dock som
om man ibland velat "skryta" med belysningen och
inte tagit hänsyn till att olika stark belysning
erfordras under olika förhållanden. I en del
villaområden torde belysningen ha överdimensionerats,
medan den på huvudvägar i allmänhet
underdimen-sionerats.

Vid kursen kommer såväl de allmänna
principerna för gatu- och vägbelysningstekniken att
klarläggas som frågan om en optimal belysningsekonomi.
På basis av anläggningskostnader, driftkostnader
och möjliga investeringar bör varje kommun
utarbeta en generalplan för den stationära
belysningen. Men även "regionplaner" torde behövas, så att
åtminstone de stora trafiklederna, som löper genom
flera kommuner, utföres med likartad belysning i
konsekutiva delar.

Vägmärken skall utföras reflekterande, där
tillfredsställande belysning ej anordnats (VMK § 5).
Vad som menas med "tillfredsställande belysning",
hur olika lamptyper inverkar på ögats uppfattning
av vägmärkenas färger och andra frågor behandlas
vid kursen av en rad av landets främsta experter på
belysning och trafikteknik samt en av Europas
främsta experter.

En bättre gatu- och vägbelysning kan uppnås
genom samarbete mellan kommunala förtroendemän,
elverksingenjörer, byggnadschefer och
trafiktekniker. Kursen är avsedd för samtliga dessa grupper i
landets städer och kommuner. Då man kan vänta
sig en stor anslutning, förberedes även en
dubblering av kursen. Kommer en sådan till stånd, blir
den första kursen främst avsedd för intresserade i
södra Sverige och den nästa, våren 1963, för
deltagare från norra Sverige.

Kurs i betongteknik för betongkontrollanter
anordnas i Stockholm av Cement- och
Betonginstitutet med början den 1 oktober 1962. Kurstiden är
2V2 veckor. Beroende på antalet deltagare delas
kursen i grupper (högst tre), som får olika
avslutningsdag.

Kursavgiften är 225 kr. Anmälan göres före den 10
september till Cement- och Betonginstitutet,
Stockholm 70, tel. 23 35 70, som även lämnar
upplysningar.

Kurs "Trafikprognoser", anordnas den 24—27
september 1962 i Stockholm av Svenska
Teknologföreningen, Svenska Väg- och Vattenbyggares
Biks-förbund, Svenska Arkitektföreningen och Svenska
Arkitekters Biksförbund.

Inom samhällsplaneringen behöver man
trafikprognoser, dels för alt kunna studera de
trafikmässiga konsekvenserna i olika
planeringsalternativ, dels för att få underlag för dimensionering,
utformning och angelägenhetsgradering av
trafikanläggningarna. Därvid kan metoder av olika
noggrannhetsgrad komma till användning, beroende på
projektets art. På senare tid har en intressant
utveckling av metoderna ägt rum.

Avsikten med den nu aktuella kursen är att ge en
allmän orientering om bl.a. när trafikprognoser av
olika noggrannhetsgrad erfordras, vilka data som
behövs, och vilka metoder som kan komma i fråga.
Speciellt kommer problem i samband med
trafikprognoser för tätorter att behandlas.

Kursen är avsedd för "icke-specialister" inom stat-

teknisk tidskrift 1962 h. 22 (jq755

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free