Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 30 - Händelser - Statens Datanämnd - Årlig bilbesiktning - K. Skolverket - Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier - Anslag för skoglig forskning - Institute of Electrical and Electronic Engineers (IEEE)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringslivets förfogande och sträva efter ett ömsesidigt
samarbete.
Årlig bilbesiktning föreslås av 1960 års utredning
angående kontrollbesiktning av bilar m.m. att bli
införd från den 1 juli 1963 (SOU 1962:29).
Utredningen har bestått av direktör Allan Tånneryd
(ordförande), överingenjör Gustav Ekberg och
riksdagsman H L Gustafsson; sekreterare har varit t.f.
kanslirådet Bruno Öhrn.
Utredningen förordar, att inspektionsverksamheten
anförtros ett av Motorbranschens Riksförbund för
ändamålet bildat aktiebolag. Verksamheten avses
bedrivas på 126 platser vid särskilda
inspektionsanstalter. Kontrollen av dessa skall ankomma på
Väg- och Vattenbyggnadsstyrelsen och Statens
Bilinspektion. I viktigare frågor som rör
inspektionsverksamheten skall Väg- och
Vattenbyggnadsstyrelsen samråda med ett särskilt till styrelsen knutet
organ, Bilprovningsrådet. Detta skall icke ha några
beslutande eller verkställande funktioner utan
endast tjänstgöra som rådgivande organ.
I Bilprovningsrådet skall generaldirektören i
Väg-och Vattenbyggnadsstyrelsen eller den han
förordnar vara ordförande. En ledamot bör företräda
företag, som svarar för utförandet av
säkerhetsinspektionen. De större motororganisationerna bör
företrädas av en gemensam ledamot. Vidare bör
Näringslivets Trafikdelegation och Sveriges
Trafikbilägares Riksorganisation ha en gemensam
representant i rådet. Slutligen föreslås
försäkringsverksamheten ha en företrädare, som utses efter förslag av
Trafikförsäkringsföreningen.
K. Skolverket. 1955 års sakkunniga för
yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning
har överlämnat betänkande om skolväsendets
centrala ledning (SOU 1962:28). De sakkunniga är
riksdagsman E E Näsström (ordförande),
undervisningsrådet Börje Beskow, riksdagsman C E
Eskilsson, yrkesskoledirektör E E Forsell, riksdagsman J
H Johnsson, byrådirektör Margit Vinge och
överdirektör Birger Öhman; sekreterare har varit fil. lic.
Karl Lindegren.
De sakkunniga föreslår upprättandet av ett
gemensamt skolämbetsverk, K. Skolverket. Hos detta
samlas den centrala ledningen av såväl det allmänna
undervisningsväsendet som
yrkesutbildningsväsendet. Det nya ämbetsverket har att utföra de
arbetsuppgifter och utöva de befogenheter, som nu
tillkommer Skolöverstyrelsen och Överstyrelsen för
Yrkesutbildning. Skolverket får vidare överta
fackämbetsverkens tillsyn över yrkesutbildning i den
mån denna utbildning i enlighet med de sakkunnigas
förslag skall överföras under gemensam ledning med
annan yrkesutbildning.
Skolverket skall ledas av en generaldirektör. Denne
biträdes av två överdirektörer, av vilka den ene
främst skall ägna sig åt det allmänna skol- och
folkbildningsväsendet och den andre åt
yrkesutbildningsväsendet.
För samarbete mellan å ena sidan Skolverket och
å andra sidan företrädare för lärare och skolledare,
målsmän, psykologisk, pedagogisk, sociologisk och
övrig samhällsvetenskaplig forskning,
fackämbetsverk samt näringslivs- och
arbetsmarknadsorganisationer föreslår de sakkunniga inrättandet av en
rådgivande nämnd åt Skolverket. Nämnden skall arbeta
på sex sektioner med sju ledamöter i varje. Innan
viktiga ärenden avgöres av Skolverket, skall
yttrande inhämtas från nämnden eller från den eller de
sektioner, som närmast beröres av vederbörande
ärende. Nämnden skall givetvis också själv ta de
initiativ, som den bedömer nödvändiga för att
samarbetet skall bli effektivt och fruktbärande.
Förslaget om inrättande av en rådgivande nämnd
är i främsta rummet motiverat av, att varken
fackämbetsverken, näringslivet eller arbetsmarknaden
skulle komma att bli direkt representerade i
Skolverkets styrelse. Fördenskull är nya fast reglerade
samarbetsformer nödvändiga.
Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier, vilkas
storlek varierar mellan 10 000 och 15 000 kr., kan
sökas av svenska medborgare, som under minst sex
månader med början 1963 ämnar bedriva
avancerade studier inom valfria ämnesområden i USA eller
Kanada. Stipendier kan utdelas även till sökande
som icke ämnar studera vid universitet. Sökande
bör ha examen från svenskt universitet eller
högskola eller därmed likvärdig kompetens. Under 1962
utdelades 21 stipendier om sammanlagt 235 000 kr.
För lämpliga sökande kan specialstipendier
påräknas, bl.a. för elektronik, mekanik, sjöfartsnäring,
bergsindustri, telegrafi, telefoni och radio,
rymdforskning, eldfast keramik, byggnadskeramik eller
järnets pulvermetallurgi.
Hos stiftelsen kan även sökas amerikanska
universitetsstipendier omfattande fri undervisning och
1 de flesta fall även fritt uppehälle under ett läsår.
För läsåret 1961/62 förmedlades 75 dylika stipendier
till ett sammanlagt värde av 708 000 kr.
Ansökningstiden för samtliga stipendier utgår den
15 oktober 1962. Ansökningsblanketter erhålles mot
2 kr. och angivande av vilket slags stipendium som
avses från Sverige-Amerika Stiftelsen, Grev
Turegatan 14, Stockholm ö, tel. 62 25 63, 62 84 00, som
på begäran sänder upplysningsblad.
Handboken "Resor och studier i USA" erhålles i
bokhandeln.
Anslag för skoglig forskning. Ansökningar om
anslag ur Fonden för Skoglig Forskning bör inges
före den 1 oktober 1962 till fondens styrelse, K.
Domänstyrelsen, Stockholm 2. Fonden för Skoglig
Forskning upprättades 1946 för att stödja tillämpad
och ren forskning som avser skogen och dess
produkter samt är ägnad att främja skogsnäringens
utveckling och öka dess bärkraft.
Upplysningar erhålles genom sekreteraren,
jägmästare Tage Ellström, Domänstyrelsen, Stockholm 2,
tel. 22 50 40.
Institute of Electrical and Electronic Engineers
(IEEE) kommer från den 1 januari 1963 att ersätta
de båda tidigare Institute of Radio Engineering
(IRE) och American Institute of Electrical
Engineering (AIEE), vilka då slås samman. IEEE blir
den troligen största ingenjörsföreningen i hela
världen med drygt 160 000 medlemmar. Anledningen till
sammanslagningen är framför allt önskemål om ett
intimare samarbete mellan stark- och
svagströms-tekniker och strävan att undvika dubblering av
likartade konferenser etc.
Vi europeer, som i allmänhet ej deltar i dessa
föreningars inre arbete men räknar deras
förenings-publikationer, Proceedings of IRE, Transactions of
Professional Groups samt Electrical Engineering,
till facklitteraturens främsta, emotser med stort
intresse vad som skall bli av dem från nästa års
början. Frågan tycks ännu stå oavgjord, men initierade
bedömare lär mena, att de kommer att ersättas av
en Proceedings of IEEE, som forum för
originaluppsatser av bred och allmän karaktär, samt ett 40-tal
Transactions of Professional Technical Groups, som
fora för specialinriktade uppsatser.
teknisk tidskrift 1962 h. 30 776
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
