Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 1962, H. 31
- Beväpningen i jaktflygplanet J35F, av Gunnar Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beväpningen i
jaktflygplanet J35F
Flygdirektör Gunnar Lindqvist, Stockholm
623.746.3 : 623-94 629.13.035
Vid projekteringen av ett jaktflygplan måste
man söka förutsäga de framtida målens
egenskaper. Det tar 7—10 år att utveckla ett
modernt flygplanssystem. Sedan måste man,
framförallt av ekonomiska skäl, räkna med att
kunna använda flygplanet i minst 10 år. Skulle vi
i dag börja projektera ett jaktflygplan, måste
vi alltså söka räkna ut vad den eventuella
fienden kan åstadkomma under perioden 1970—
1980. Med målens egenskaper avses då
flygtekniska egenskaper (topphöjd, fart etc.),
sårbarhet mot olika slags stridsdelar, elektronisk
störutrustning och taktiskt uppträdande.
Svårigheterna att bestämma dessa egenskaper är
uppenbara.
Med givna egenskaper hos målet kan man
sedan lösa problemet med ett jaktförsvar på
många sätt. Effektiviteten påverkas inte bara
av jaktflygplanets egenskaper och beväpning,
även stridsledningssystemets och bassystemets
utformning kommer att inverka i hög grad på
resultatet.
Fordringarna
Effekten av ett jaktuppdrag kan sägas bero av
stridsledningens möjligheter att upptäcka
målet samt att kunna leda jaktflygplan till
utgångsläge för anfall, vidare jaktflygplanets
möjligheter att upptäcka målet och att flyga in till
skjutläge samt slutligen projektilernas
möjlighet att träffa och förstöra målet.
Stridsledningens upptäckt av målet kan inte
påverkas av jaktflygplanet. I vad mån
flygplanet kan ledas till målet påverkas emellertid i
högsta grad av detta. Till att börja med beror
det bl.a. på antalet flygplan, servicebarheten,
testutrustningar etc., om det överhuvudtaget
finns något flygplan redo att starta mot målet.
För att jakten skall kunna fullfölja ett anfall
måste stridsledningen placera flygplanet i en
viss närhet med en viss
inriktningsnoggrannhet relativt målet. Detta områdes storlek beror
av målets samt jaktens prestanda,
inflygningsmetod, antistörutrustning och räckvidd på de
hjälpmedel som från jaktflygplanet mäter in
målet. Ju bättre prestanda flygplanet har, desto
mindre behöver stridsledningen tänka på att
hushålla med jaktens fart och att leda in till
exakta lägen. Om jakten kan överlämnas åt sig
själv på ett tidigt stadium av anfallet, förmår
stridsledningen leda ett större antal företag
samtidigt. Om jakten kan anfalla målet från
alla riktningar krävs mindre noggrannhet hos
stridsledningen.
Förmågan att upptäcka ett mål ökas för
jaktflygplanet, om räckvidden och
antennvinklarna hos dess radar och infrarödspanare är stora,
samt om dessa utrustningar kan uthärda
elektronisk störning från målet eller från andra
störsändare. Målet bör naturligtvis också kunna
upptäckas på alla höjder och under alla
ljus- och väderleksförhållanden. Mål på låg höjd
erbjuder speciella svårigheter, eftersom
marken stör såväl flygplanets som stridsledningens
radar. Denna senare olägenhet kan i
flygplanet minskas med olika slag av dopplerradar
eller radar som kan urskilja mål som rör sig
relativt marken. Vanligt är även att man
försöker upptäcka målets värmestrålning med
infrarödspanare.
 |
Fig 1. Pricip för direktanfall;
S läge vid avfyring. |
Flygplanets möjligheter att komma i skjutläge
beror bl.a. på det inriktningsfel flygplanet har
vid målupptäckt, den tid jakten har på sig att
korrigera detta fel och kravet på
inriktningsnoggrannhet vid skjutögonblicket. Vidare
beror det på om skjutningen måste ske inom vissa
sektorer bakom målet, hur små skjutavstånd
man måste flyga in till, hur elektronisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/0821.html
