Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 32 - Nya metoder - Kartindikator för flygnavigering, av Sigvard Jonson - Rent kväve från helautomatisk apparat, av SHl - Beläggningar med låg friktionskoefficient, av SHl - Böcker - Maskinelement, av Bengt Muhr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Indala
fnedkurs,
latitudcch
longitud
Fig. 3.
Blockschema över
kartindikatorn
i
’’automat"-lcige.
Indikatorskärm
visande läge och kurs
På maiiöverbordet kan man ställa in systemets
olika arbetssätt betecknade: automatisk, manuell,
index, insättning och nödfall. I automatläget ger
instrumentet den tidigare nämnda kartan med
flygplanets läge och kurs. Vid manuell drift kan piloten
mata fram godtyckligt avsnitt av kartan.
När indexknappen är intryckt, visas en
innehållsförteckning över den information, som förutom
flygkartan är lagrad på trumman. Informationen är
uppdelad i element svarande mot bildrutans
storlek. Till varje bild hör en tvåsiffrig kod. Med två
rattar väljes koden för önskad bild, som sedan
matas fram genom att man trycker in knappen
"insättning’. Dessa valbara kartor kan visa t.ex.
flygplatser, landningsinstruktioner och
radionavigeringskar-tor.
Slutligen erhålles genom intryckning av
nödfallsknappen omedelbart de viktigaste punkterna i den
nödfallsinstruktion som gäller för flygplanet. Under
"index"- och "nödfalls"-tillstånden projiceras inte
flygplansmarkören och tillhörande kurslinje. Den
visade informationen är då stillastående. Ljusstyrkan
på skärmen kan väljas för dag- och nattseende.
Då systemet arbetar med mercatorprojektion på
kartan, måste latituddata omvandlas. Detta sker i
dataomvandlaren, som även innehåller
förstärkar-kretsar och kraftaggregat. Sigvard Jonson
Rent kväve från helautomatisk apparat
1 USA kan man erhålla helautomatiska apparater
som levererar kväve med 99,999 % renhetsgrad
genom lågtemperaturdestillation. Apparater med en
produktion av 85—2 800 m3/h (0°C, 760 torr)
tillverkas. Kvävgasen kostar ca 0,53 ct/m3 (2,6 öre/m3).
Den kan användas direkt, dvs. utan kompression
eller annan hantering. Under drift lagras en del av
produktionen så att toppar i förbrukningen kan
täckas. Produktionen avpassas i övrigt automatiskt
efter förbrukningen. Gasens renhet kontrolleras
kontinuerligt och oren gas släpps ut automatiskt
(Chemical & Engineering News 2 okt. 1961 s. 61). SHl
Beläggningar med låg friktionskoefficient
Man kan nu erhålla ytor med låg
friktionskoefficient och stor nötningstålighet genom
elektrolytisk utfällning av molybden eller volfram och
överföring av beläggningarna till metallföreningar. De
erhållna skikten uppges ha bättre vidhäftning än
vanliga molybdendisulfidsmörjmedel och ha större
varaktighet än petroleumsmörjoljor. Beläggningar
av den nya typen är lämpliga för svåråtkomliga
delar som måste smörjas.
För utfällning av molybden på stål används ett
bad, erhållet genom upplösning av 109,2 g
ammo-niumformiat och 25,2 g molybdenoxid i 2 1 vatten.
Vid elektrolysen är badtemperaturen 25°C,
strömtätheten 15,5 A/dm2 och fällningstiden ca 3 min.
Beläggningen blir 1,25—2,5 um tjock.
Den överförs till sulfid genom behandling med
svavelväte av 28 kp/cm2 tryck vid 150°C i 2 h, 125°C
i 110 h eller 60°C i 300 ii. Selenid får man genom
behandling med selenväte av 28 kp/cm2 tryck under
24 h vid 150°C. Sulfidens friktionskoefficient är 0,05
och selenidens 0,08.
Volfram fälls ut på stål ur ett bad, bestående av
13 g H2W04 ■ 2 H20 och 13 g N2H4 i 200 ml H30.
Det försätts med tre lösningar: den första (60°C)
bestående av 15 g vinsyra, 7,5 g glycin och 7 ml
svavelsyra (97,1 %) i 200 ml vatten, den andra
(60°C) av 13 g pyrogallol i 200 ml vatten samt den
tredje av 18 ml svavelsyrlighet (6,4 % S02) i 300
ml vatten. Vid elektrolysen används 25°C
badtemperatur, 15,5 A/dm2 strömtäthet och ca 30 min
fällningstid. Beläggningen blir 12,5—25 |xm tjock.
Volframskiktet överförs till sulfid genom
behandling med svavelväte av atmosfärstryck i 4 h vid
205°C och till selenid genom behandling med
selenväte under samma betingelser, Sulfidens
friktionskoefficient blir 0.06—0,09 och selenidens 0,08.
Stålet tvättas först med destillerat vatten och
sedan med kokande bensen. Då behandlingarna
utförs vid relativt låg temperatur ändras
grundmaterialets struktur och form inte alls. Molybdenbelagda
delar tvättas, torkas och placeras i en kammare
som förseglas sedan den fyllts med svavel- eller
selenväte till önskat tryck. Volframbelagda delar
tvättas med aceton, torkas och utsätts för en ström
av svavel- eller selenväte vid angiven
reaktionstemperatur (J E Brophy, R W Ingraham & C Pettus i
Materials in Design Engineering sept. 1961 s. 10-
11).
SHl
böcker
Maskinelement, 3:e uppl., av Gustaf E Meijer.
Förlags AB Västra Sverige, Göteborg 1962. 617 s.,
ill. 55 kr.
Bokens första upplaga utkom 1944 och andra
upplagan 1949 (Tekn. T. 1950 s. 250). I den
föreliggande tredje upplagan har antalet sidor ökat med 57.
Antalet skruv- och gängtabeller har ökats. Kapitlet
"Svetsförband" har omskrivits, och ett nytt kapitel
om fjädrar har tillkommit. I övrigt förekommer
smärre omarbetningar och tillägg. Ett mycket stort
antal referenser lämnas.
Förf. börjar med maskinelementens beräkning med
hänsyn till utmattningsrisken. Diagram för
utmatt-ningspåkänningar, formfaktorer och kälkänslighet
återges. Materialtabellerna med angivande av
användningsområden är synnerligen värdefulla. I
kapitlet om skruvar lägger man särskilt märke till
avsnitten om åtdragningsmoment (skruvar i tätande
förband) samt om skruvar påverkade av växlande
belastning. Skruvförband, utsatta för högre
temperaturer, t.ex. i ångturbiner, behandlas. I avdelningen
"Svetsförband" återger förf. en beräkningstabell, där
katetmåtten användes i hållfasthetsformlerna i stäl-
825 teknisk tidskrift 1 962 h. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
