Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Svensk elektrolysindustri, av Einar Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter 1953 har natriumkloratproduktionen
stigit hastigt (fig. 3). Detta står i samband med
att klordioxid under senare år i allt större
utsträckning använts för slutblekning av
pappersmassa. Klordioxid framställes nämligen
genom reduktion av natriumklorat0 enligt
reaktionsformeln:
CIO»’
2 H* + c"
C103 + H,0
För närvarande tillämpas i landet Persson—
Ängels metod och Holsts metod. Vid båda sker
reduktionen i princip med svaveldioxid.
Klordioxid framställs i regel vid
förbrukningsstället, dvs. vid cellulosafabriken.
Den svenska produktionskapaciteten för
natriumklorat är i dag ca 16 500 t/år (tabell 1).
Då cellulosaindustrins natriumkloratbehov
väntas stiga hastigt under de närmaste åren, är
produktionskapaciteten under utbyggnad.
Fosfatbolaget uppför sålunda i Stockvik en helt ny
natriumkloratfabrik, som beräknas bli färdig
1962. Produktionskapaciteten blir till en
början ca 6 000 t/år men skall senare ökas till ca
10 000 t/år. Vidare planeras en utbyggnad av
Alby-fabriken till i första etappen 8 000 t/år
och i ett senare skede 10 000—12 000 t/år. Om
några år kan således produktionskapaciteten
för natriumklorat i Sverige beräknas vara ca
32 500 t/år eller ungefär dubbelt så stor som
i dag.
Klor-alkali
Även klor-alkaliindustrin har anor i Sverige
sedan 1800-talet och är nu den mest betydande
grenen inom elektrolysindustrin.
Framställningsprocess
Klor och natriumhydroxid framställes i
Sverige genom elektrolys av koksaltlösning.
Elektrolysen genomföres i cell med
kvicksilverka-tod och grafitanoder1. Summareaktionen är
NaCl + ILO ■
• NaOH + Va Cl2 + Va H2
1 teknisk skala är elenergiförbrukningen ca
4,7 kWh/kg klor och koksaltförbrukningen ca
2 kg/kg klor. Samtidigt med klor erhålles 1,1—
1,2 kg NaOH per kg klor och dessutom väte.
Genom elektrolys av kaliumkloridlösning
framställes på analogt sätt klor och
kalium-hydroxid.
Tabell 1. Svenska fabrikers natriumkloratprodaktion
Fabrik
[-Startår-]
{+Start-
år+}
Ägare
[-Produktionskapacitet-]
{+Produktions-
kapacitet+}
1961 efter
[-utbyggnad-]
{+utbygg-
nad+}
t t/år
Månsbo 1893 Alby Nya Klorat Fabriks AB . . 1 500 1 500
Alby 1898 Alby Nya Klorat Fabriks AB . . 6 000 12 000
Trollhättan 1915 Fosfatbolaget ..................................9 000 9 000
Stockvik 1962 Fosfatbolaget ..................................— 10 000
Totalt 16 500 32 500
Produktionsutveckling fram till 1958
Klor-alkaliindustrin startade i Sverige 1895. Då
grundade väg- och vattenbyggaren Rudolf
Liljeqvist Elektrokemiska AB (EKA) med
ekonomiskt stöd från Alfred Nobel. Företaget
uppförde landets första klor-alkalifabrik i
Bengtsfors i Dalsland, där vattenkraft fanns
tillgänglig7. Produktion i egentlig mening började dock
först 1898.
På den tiden producerades och salufördes
al-kalihydroxiderna i form av en ca 50-procentig
lösning. De hade betydelsefull användning vid
tillverkning av såpa och tvål. Den producerade
klorgasen ledde man in i en kammare
innehållande släckt kalk. Här bildades klorkalk med
en halt aktiv klor av 35—37 %. Klorkalken
såldes förpackad i träfat. Bland köparna fanns
cellulosaindustrin, som använde klorkalk för
blekning av pappersmassa7.
Behovet av klorkalk för massablekning blev
med åren allt större. Inom Uddeholmsbolaget
ville man själv framställa klorkalk och byggde
därför 1916 en mindre anläggning för
klor-alkalielektrolys vid Stjernfors i Värmland. Med
stöd av erfarenheterna härifrån uppförde
företaget ett par år senare en klor-alkalifabrik i
Skoghall. Denna var färdig 1918 och hade en
produktionskapacitet av ca 1 500 t/år klor.
Skoghall-fabriken har sedermera byggts ut
successivt, så att den nu är Sveriges största
klor-alkalifabrik.
EKA:s fabrik i Bengtsfors visade sig däremot
mindre bärkraftig. Företaget var handikappat
genom sitt läge. Det blev dryga frakt- och
omlastningskostnader för såväl råvaran som för
färdigprodukterna. År 1924 beslöt man därför
flytta klor-alkalitillverkningen till en bättre
belägen plats. Man valde en ledigbliven
fabrikslokal i närheten av Bohus station vid Göta älv.
Här har företaget slagit rot och utvecklats
gynnsamt7.
På världsmarknaden rådde under 1900-talets
första årtionden stor efterfrågan på alkali.
Däremot var det svårare att finna avsättning
för klorkalk. Då klor och alkali är kvantitativt
förbundna med varandra vid elektrolytisk
produktion, fick avsättningssvårigheterna en
hämmande inverkan på klor-alkaliindustrins
utveckling. År 1930 var sålunda årsproduktionen
i Sverige fortfarande så låg som ca 4 700 t klor.
Under 1930-talet gjordes emellertid vissa
tekniska framsteg, som skapade förutsättningar
för en utveckling av klor-alkaliindustrin. Ett
av dessa framsteg bestod i komprimering och
kondensering av klorgas vid
klor-alkalifabri-kerna. Detta medförde, att elementär klor
kunde lagras och transporteras i flytande form i
bomber, fat och tankar. Inom fabriken kunde
den transporteras i rörledningar. Det blev nu
möjligt, att i cellulosafabrikens blekeri enkelt
bereda blekvätskan — hypokloriten — genom
inledning av klor i kalkmjölk eller
natrium-hydroxidlösning. Denna övergång från
klorkalk till flytande klor medförde såväl tekniska
som ekonomiska fördelar.
Tillgången på flytande klor vid cellulosafabri-
teknisk tidskrift 1962 h. 30 265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
