Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Svensk elektrolysindustri, av Einar Mattsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Årsproduktion
Fig. 5.
Årsproduktionen av
obearbetat guld
i Sverige, ——
enligt SOS,
–-enligt
producentens uppgifter.
motsatta dem, som existerade under 1900-talets
första decennier.
Koppar, guld och silver
Vid raffinering av metallerna guld, silver och
koppar utnyttjas vanligen elektrolys vid det
sista steget i reningsprocessen.
Raffineringsprocesser
Vid den elektrolytiska raffineringen löses
råmetallen anodiskt i elektrolyscellerna. På
kato-derna utfälles metall med hög renhetsgrad. Som
elektrolyt användes vid kopparraffinering
sva-velsur kopparsulfatlösning, vid
silverraffinering svagt salpetersur silvernitratlösning och
vid guldraffinering saltsur guldkloridlösning1.
Elenergiförbrukningen är vid dessa processer
förhållandevis låg, av storleksordningen 0,2—
0,5 kWh/kg metall.
Vid den anodiska upplösningen av koppar fås
ett anodslam, som innehåller råkopparns guld
och silver. Anodslammet utgör råvara vid
framställning av de båda sistnämnda metallerna.
Prognos
Framtidsutsikterna för klor-alkaliindustrin
under de närmast förestående åren behandlas i
en prognos, som gjorts av Centrala
Driftledningen (ett samarbetsorgan för landets större
kraftföretag) för elkonsumtionen under
1960-talet8. Klor-alkaliproduktionens utveckling står
i nära samband med utvecklingen inom
cellulosaindustrin, där stora utbyggnader planeras,
trots nuvarande överkapacitet. På grund av
skärpt konkurrens räknar man också med en
viss successiv övergång från oblekt massa till
blekta kvaliteter. Medan drygt 50 % av den
totala produktionen blektes 1960, förutspår man
sålunda för 1970 att ca 56 % kommer att
blekas. ökningen av massaproduktionen och
förskjutningen mot större andel blekt massa
väntas medföra en snabb utveckling av
klor-alka-liproduktionen (tabell 3).
För klor-alkaliproduktion är det önskvärt med
balans mellan klor- och alkalibehov (Tekn. T.
1955 s. 629). Medan man ganska säkert räknar
med ett snabbt växande klorbehov, råder viss
tveksamhet om utvecklingen av alkalibehovet.
Rayonproduktionen väntas nämligen ej öka i
samma takt som tidigare, detta på grund av de
nya syntetiska textilfibrernas konkurrenskraft.
I framtiden kan det därför bli större behov av
klor än av alkali. Förhållandena skulle då bli
Tabell 3. Prognos för klor-alkaliproduktionen
i Sverige
Väntad klor- Prognosen ställd av
produktion
t/år
1964 216 000 AB Svenska Klorfabrikanter
1965 230 000 Centrala Driflledningen
1970 300 000 Centrala Driftledningen
Produktionsutveckling
Ungefär vid sekelskiftet började Sveriges
elektrifiering, som medförde ett starkt ökande
behov av koppar i landet8. Samtidigt kunde man
konstatera, att Sveriges produktion av
kopparmalm var obetydlig. Särskilt kännbart blev
behovet av koppar för elektrifiering under första
världskriget och under de närmaste
efterkrigs-åren med knapphet och högt pris på kol och
lysolja. År 1918 igångsatte därför
Centralgruppens Emissions AB systematiska försök att med
hjälp av den nya elektriska
malmletningstek-niken finna kopparmalm i Västerbotten. Dessa
försök resulterade så småningom i det gruvfält
kring Skellefteälven, som kallas Skelleftefältet
eller Västerbottens Bergslag™.
För exploatering av fyndigheterna bildades
1925 två gruvbolag, nämligen Skellefteå Gruv
AB och Västerbottens Gruv AB. Brytningen
började 1926 i Boliden-gruvan, som tillhörde det
förstnämnda bolaget. Eftersom man ej hade
något smältverk, exporterades den brutna
malmen oförädlad. År 1930 stod emellertid ett
smältverk färdigt i Rönnskär. Året därpå
förvärvades Skellefteå Gruv AB av Västerbottens
Gruv AB och namnet ändrades till Bolidens
Gruv AB.
Den första tiden fick man vid
Boliden-företaget nöja sig med att producera råkoppar. Den
elektrolytiska raffineringen av kopparn samt
utvinningen av guld och silver fick överlåtas
åt utländska företag. I planen för smältverket
ingick emellertid även ett elektrolysverk, som
var färdigt 1932. Med anodslammet från
kop-parelektrolysen som råvara kunde man året
därpå starta ett ädelmetallverk i Rönnskär för
utvinning av guld och silver.
Under det första skedet av Boliden-företagets
verksamhet, då brytningen var begränsad till
den guldrika Boliden-gruvan, var guldet och
inte kopparn företagets huvudprodukt. Guldet
teknisk tidskrift 1962 h. 33 837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
