Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 33 - Drupamässan 1962, av Gösta E Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Drupamässan 1962
Civilingenjör Gösta E Carlsson, Stockholm
Fig. 1. Skriv
enheten titi
Lumi-type 540.
Drupamässan 1958 kännetecknades av
elektronikens insteg i den grafiska tekniken. Årets
Drupa gav ett klart vittnesbörd om att de
förväntningar på snabba tekniska framsteg, man
då ställde med hänsyn till detta utan tvivel
revolutionerande hjälpmedel, blivit helt
infriade (jfr Tekn. T. 1957 s. 545 och 619; 1961 s. 41).
Man frågar sig då naturligtvis i första hand
om det nya som framkom på årets Drupamässa
var av revolutionerande art och om de nya
maskintyperna kommer att i än högre grad än
tidigare accelerera utvecklingen inom den
grafiska tekniken. Det erbjuder otvivelaktigt stora
svårigheter att ge ett definitivt svar på denna
fråga. Det kan väl först och främst sägas ifrån,
att något verkligt revolutionerande nytt fanns
icke på mässan. Men å andra sidan var trenden
mot övergång till tryckning från runda
formar i stället för den traditionella plana
boktrycksformen så utpräglad, att årets
Drupamässa i framtiden torde komma att betecknas
som den, vid vilken signalen till denna
omställning av boktryckstekniken gavs.
061.4.(43) : 655
När man tagit del av alla de nykonstruktioner
som visades på mässan fick man ett starkt
intryck av att det ej är den grafiska branschens
aktuella behov som sätter sin prägel på alla
de nya maskiner vilka framkommer, utan att
dessa är resultatet av maskinfabrikanternas
prognoser av branschens kommande behov,
men även av dessas ambitioner att ej vara
sämre än konkurrenterna i fråga om att
lansera nyheter.
Trenden mot arkrotationer i boktrycket är
ytterst beaktansvärd och det är naturligtvis
klart, att rotationstrycket erbjuder en bättre
mekanisk princip för tryckningsförloppet än
cylinderpressen med sitt fram- och återgående
fundament. Avsevärt större produktion kan ju
med samma pappershastighet i förhållande till
tryckformen åstadkommas i en rotationspress.
Bättre förhållanden vid formens infärgning
föreligger även i denna. En övergång till
rotationstryck är dock en mycket komplicerad
historia och konsekvent genomförd måste den
föra med sig en fullständig omställning av
sats-och formframställningen. Att framställa en
boktrycksform på traditionellt sätt av handsats,
maskinsats och klichéer och överföra denna
till en rundform av plast, stereotyper eller
kopparfällningar är en alltför dyrbar och
långsam väg för normal boktrycksproduktion. Den
väg man därför är inne på går ju ut på, att i
likhet med vad fallet är i offset och djuptryck
framställa ett helt fotomontage av formen och
kopiera denna på en böjbar metallplåt, som
sedan etsas i enstegsetsning. Man kan också
göra en böjbar plastkliché, t.ex. Dycril, av
hela formen. Detta förfarande ter sig dock
först verkligt intressant i kombination med
fotosättning.
En mer allmän övergång till arkrotationstryck
måste alltså bygga på fotosättning,
framställning av fotomontage och etsning av hela
böj-bara plåtar och kan ej få någon större
betydelse förrän resurser till ekonomiskt
konkurrenskraftig produktion föreligger inom samtliga
dessa steg.
På Drupa visades ett flertal mycket
tilltalande arkrotationer. Det fanns även flera nya ets-
■SS
teknisk tidskrift 1962 h. 30 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
