Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Systembegreppet och luftförsvaret, av Tore Gullstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Systembegreppet
och luftförsvaret
Termen "system" i samband med krigsmateriel
började i Sverige användas i början av
1950-talet, närmast under påverkan av amerikanskt
språkbrak. Sedan dess har den använts i
ständigt ökande utsträckning, så att man i dag
närmast kan tala om missbruk. En benämning
på en apparat är knappast längre riktigt fin,
om den inte kombineras med ordet system. För
15 år sedan hette t.ex. ett flygplan "flygplan",
medan man numera talar om "det flygande
systemet" eller t.o.m. om "det flygande
delsystemet".
I denna uppsats skall något beröras
bakgrunden till systembegreppet och de konsekvenser
ur teknisk och organisatorisk synpunkt, som
följer av att luftförsvaret numera utgöres av
ett antal mycket stora system.
Vad är ett system!
Någon klar definition på ett system i den
bemärkelse, som vi avser här, finns inte. Det är
därför nödvändigt att beskriva en del
egenskaper, som utmärker ett system och som
skiljer ett sådant från andra ansamlingar av
utrustningar.
Ett system består av en samling apparater
och utrustningar, som tjänar ett bestämt syfte.
De olika apparaterna och utrustningarna är i
hög grad beroende av varandra på sådant sätt,
att det går ett stort antal signalledningar eller
andra ej fysikaliska förbindelser mellan dem
och att systemet ej kan fungera
tillfredsställande om en av apparaterna ej fungerar.
Karakteristiskt är vidare, att det i allmänhet ej
går att definiera och specificera en apparat
separat utan att först ha specificerat hela
systemet och tagit hänsyn till alla de övriga
apparaterna. Termen system bör vidare avse
något förhållandevis stort och komplicerat. Trots
att människan som regel ingår i de system, som
här skall behandlas, förknippar man dock en
ganska hög grad av automatisering med
begreppet.
Man bör ej kalla t.ex. en numerisk kalkylator
för ett system trots att denna kan vara mycket
stor och komplicerad. Kalkylatorn med kring-
Docent Töre Gullstrand, Linköping
621.39 : 623.418.2
utrustning kan däremot kallas för ett
databehandlingssystem.
Exempel på system inom luftförsvaret
Med här angivna definition finns naturligtvis
system inom många olika delar av tekniken.
En automatiserad kemisk fabrik torde t.ex.
uppfylla de flesta av de uppställda villkoren. Det
är emellertid främst inom
krigsmaterieltekni-ken och därvid speciellt inom luftförsvaret som
utvecklingen gått mot användande av stora och
komplicerade system. Det är därför också
främst inom dessa områden som man stött på
de svårigheter, som är förknippade med att
definiera, utveckla och hålla i drift
komplicerade system. Även på den civila sektorn
kommer man emellertid successivt att konfronteras
med likartade problem.
Man brukar dela upp luftförsvaret i tre
delar: spaning och stridsledning, marktjänst och
underhåll samt den flygande materielen. Inom
samtliga tre delar har utvecklingen gått i
sådan riktning, att man med den beskrivning,
som ovan lämnats, är berättigad att tala om
system. Stril 60, det nya högautomatiserade
stridsledningssystemet, är ett typiskt exempel.
Markbaserade radarstationer,
transmissionsutrustning, databehandlingsutrustning,
presentationsutrustning, mänskliga operatorer,
strids-ledningskalkylatorer m.m. samverkar
synnerligen intimt, så att stridsledningspersonalen får
noggranna och lämpliga informationer och så
att flygplanen i luften automatiskt får optimala
styrorder.
Den andra delen, markutrustningen, består av
ett stort antal materielslag. Ett exempel på ett
system inom denna grupp är den automatiska
testutrustning, som nu börjar komma fram och
med vars hjälp man kan prova t.ex. om alla
delar i ett flygplan fungerar och — om så ej
är fallet — automatiskt få uppgift om vilken
del som är felaktig.
De mest typiska systemen förekommer
emellertid inom den flygande materielen.
Utvecklingen mot system inom denna grupp har gått
mycket snabbt. Flygplan 29 och flygplan 32
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34 S73
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
