Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 34 - Böcker - Programstyrda maskiner — ekonomi, av Bengt Mathisson - Ytjämnhet, av A Denell - Materials skärbarhet, bd 2, av A Denell - Lydisolation i boligbyggeri, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
värdefull såväl för den tekniska ledningen som för
verkstads-, berednings- och arbetsstudieingenjörer.
Bengt Mathisson
I #
böcker
Programstyrda maskiner — ekonomi. Sveriges
Mekanförbund Tekn. Medd. Ve 47, Stockholm
1961. 63 s., 124 fig. 28 kr.
Detta tekniska meddelande återger i huvudsak
föredrag och diskussioner hållna i september och
oktober 1960 vid kontaktkonferenser i Stockholm och
Jönköping, och en väld del av exempelredovisningen.
Den första delen behandlar olika typer av
programstyrda maskiner. Dessa indelas efter de olika
slag av informationsbärare, som stvr maskinen.
Som exempel på dylika nämns propptavla och
nock-lister, tangentbord och noeklister. hålremsa eller kort
och noeklister, propptavla och numerisk styrning,
numerisk styrning från hålremsa eller magnetband.
Maskinbyggarna synes emellertid i en allt mer
ökad utsträckning använda numerisk maskinstyrning
med hålremsa. En av fördelarna med denna
maskintyp är ökade möjligheter att bearbeta komplicerade
detaljer med tillfredsställande noggrannhet.
Av vilken anledning har företagen skaffat eller
tänkt skaffa sig programstyrda maskiner? I en
undersökning bland 5 000 amerikanska industriföretag
angavs följande orsaker: reducerad arbetslön,
minskad verktygskostnad, ökad produktivitet, ökad
kvalitet, ökad flexibilitet, minskad kassation och
minskat lager. Av de exempel från denna undersökning
som återges i föreliggande meddelande framgår att
man ofta får en kraftig reducering av arbetslönen
i jämförelse med vid en icke programstyrd maskin.
Genom den programstyrda maskinen har man
erhållit ett värdefullt rationaliseringsmedel även för
de små serierna genom att man väsentligt kan
reducera ställtiden och övriga handtider.
Enklare former av programstyrning ökar
inköpskostnaderna för maskinerna 15—-50 %.
Programstyrning vid maskiner för generell konturstyrning
medför oftast minst en fördubbling av
anskaffningsvärdet vilken motiverar tillämpning av tvåskift. Ett
av de i meddelandet återgivna föredragen behandlar
driftekonomin vid programstyrning och här visas
bl.a. en mall för bedömning av lönsamheten för
dessa maskiner. Avskrivningstiden för dessa hade satts
till 15 år, vilket synes väl långt med tanke på
utvecklingen inom området.
Vid kalkylering av tillverkning av en detalj i en
programstyrd anläggning är det inte alltid lämpligt
att t.ex. maskinkostnaden inräknas via ett pålägg på
arbetslönen. Denna senare kan i många fall vara
mycket liten gentemot övriga kostnader. Ett litet fel
i arbetslönen kan således medföra stora
konsekvenser. Slutligen visas hur införandet av programstyrda
maskiner har medfört nya problem inom
verkstäderna bl.a. i form av ökat utbildningsbehov inte
bara i själva verkstaden utan även på andra
avdelningar såsom beredningsavdelningen.
Detta och många andra frågor har behandlats på
ett föredömligt sätt. Boken ger en god överblick och
sammanfattning av vad som i dag finnes av
programstyrda maskiner och dess ekonomi och bör vara
Ytjämnhet, Sveriges Mekanförbund, Tekn. Medd.
St 4, Stockholm 1962. 41 s., 71 fig., 5 tab. 20 kr.
Ytjämnhetskommittén inom SMS ger här en
överskådlig sammanfattning av nuläget inom sitt
område. Man inleder med en redovisning av svenska
och internationella normer, följd av synpunkter på
ytjämnhetsdiagrammet (jfr Tekn. T. 1955 s. 249).
En utmärkt terminologiförteckning lämnas.
Vissa profildjup har standardiserats i SMS 672.
Vid tillverkning av maskinelement har såväl
konstruktionskontor som verkstad nytta av dessa
anvisningar. De redovisas och exemplifieras i följande
grupper: glidytor, ytor i grepp- och
mellanpass-ningar, tätningsytor och övriga ytor. Erhållbar
ytjämnhet vid olika arbetsoperationer finner man i
ett schema, och karakteristiska ytjämnhetsdiagram
för ett par olika bearbetade material återges.
Ritningssymboler berörs kortfattat.
Mätdon för bestämning av ytjämnhet behandlas på
12 s. Man redogör först för arbetsprinciperna
(steg-och släpnålsmetoden resp. ljussnitts-,
interferens-cch totalreflexionsmetoden) och beskriver sedan
konstruktion, arbetssätt och data för ett flertal
fabrikat. Häftet slutar med anvisningar för
bearbetning av ytjämnhetsdiagram enl. SMS-metoden samt
förslag till revidering av den svenska
ytjämnhetsstandarden. A Denell
Materials skärbarhet, bd 2: Erfarenheter.
Sveriges Mekanförbund. Tekn. Medd. Ve 53. Stockholm
1962. 80 s„ ill. 32 kr.
I meddelandet har praktiska synpunkter från en av
Mekanförbundet ordnad konferens om skärbarhet
sammanställts. Bearbetningskostnaden som funktion
av skärbarheten och skärbarhetens beroende av
värmebehandlingen diskuteras. Vanliga kolstål,
seghärd-ningsstål och sätthärdningsstål har normaliserats,
mjukglödgats och avspänningsglödgats, varefter
skärbarheten har uppmätts genom olika prov.
Resultaten, som bygger på teorier i Ve 52 (Tekn. T.
1962 s. 863), redovisas i diagram och strukturfoton.
Ett exempel visar att verktygskostnad och
maskinkapacitet vid tillverkning av kugghjul kan påverkas
av valet av sätthärdningsstål. Ett annat exempel
behandlar skärbarhetsprov med seghärdnings- och
automatstål. En jämförelse mellan bearbetbarheten
hos grått gjutjärn och segjärn har företagits (även
med keramiska skär). Rostfria austenitiska och
fer-ritaustenitiska material, rostfria automatstål och ett
titanstabiliserat 18-8-stål har också svarvats eller
frästs vid skärbarhetsprov. Några ickejärnmetaller
har undersökts på liknande sätt.
Det är utomordentligt intressant att på detta sätt
få ta del av industrins omfattande
forskningsprogram och se, hur mycket man satsar just på
skär-barhetsundersökningar. Dessa är — liksom annan
forskning — dyrbara och tidskrävande men
nödvändiga för att man ekonomiskt skall klara
morgondagens produktionsproblem. A Denell
Lydisoiation i boligbyggeri, av Fritz Ingerslev &
Jörgen Kristensen. Statens
Byggeforskningsinsti-tut, SBI-rapp. 39, Köpenhamn 1960. I distribution:
Svensk Byggtjänst, Stockholm. 114 s., ill. 24 Dkr.
Skriften är en rapport över ett stort antal
ljudiso-leringsmätningar som utförts av Lydteknisk Labo-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 34 909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
