Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 35 - Nya material - Formsprutbar fluorplast, av SHl - Nickeltitangult, av HJ - Rostfritt krom-koboltstål, av SHl - Legeringar för hög och låg temperatur, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya material
Tabell 1. Mekaniska egenskaper hos stål AFC-77,
austenitiserat vid 1 095°C, kylt i olja och sedan till
— 75°C i 0,5 h samt anlöpt vid 595°C i 2 + 2 h
Provningstemperatur ...... "C 20 315 540 650
Hårdhet .......... Rockwell C 54 — — —
0,2-gräns ............ kp/mm2 145,5 139,5 115 56,5
Broltgräns ........... kp/mm2 206 180,5 150 84,5
Förlängning ............... °/o 10 10 15 26
Kontraktion ............... °/o 29 46 50 74
Formsprutbar fluorplast
Ett formsprutbart sampolymerisat av tetrafluoreten
och hexafluorpropen tillverkas nu i kommersiell
skala i USA under handelsnamnet Teflon 110 FEP
(av fluor-eten-propen). Plasten, som tidigare kallats
Teflon 100X (Tekn. T. 1960 s. 303), är särskilt
avsedd för formsprutning av komplicerade detaljer
på vilka stora fordringar i måttoleranser ställs.
Teflon 110 FEP uppges ha samma goda kemiska,
elektriska och mekaniska egenskaper som den
välkända Teflon 100 FEP för allmänna ändamål.
En annan produkt, som nu blivit kommersiellt
tillgänglig, är en latex med 55 % fast material. Den
har fått beteckningen Teflon 120 FEP och är
avsedd för impregnering av t.ex. glasfibergarn och
glasfiberväv. Man erhåller härigenom material med
hög genomslagshållfasthet, god stabilitet i värme,
liten genomtränglighet för kemikalier och mycket
liten vattenabsorption.
Priset på Teflon 100, 110 och 120 sänktes
sommaren 1961 med ca 30 % till 6,60 $/lb (ca 76 kr/kg) i
billaster (Journal of Teflon, Du Pont, aug. 1961
s. 1). SH1
Nickeltitangult
Nickeltitangult eller kortare nickelgult är ett
pigment på titandioxidbas, som för ett par år sedan
fördes i marknaden i USA och som nyligen börjat
tillverkas även i Storbritannien. Pigmentet är ett
substratpigment med nickeltitanat som färgande
ytskikt på en partikelkärna av titandioxid. Det
framställs av ilmenit. Denna finmals i kulkvarn och
löses därefter i svavelsyra. Sedan lösningen
befriats från järn hydrolyseras den genom kokning
varvid titansyra faller ut. Denna filtreras ifrån,
tvättas och överförs till en blandare, där den
försätts med små, noga avpassade mängder nickel- och
antimonsalter. Den homogeniserade blandningen
torkas och kalcineras i roterugn vid 1 000°C.
Råprodukten blandas med vatten, mals i kulkvarn, vars
infordring saknar metalldelar, samt klassas efter
partikelstorlek och kulör.
Nickelgult kan utan att förändras upphettas till
500°C. Pigmentet är beständigt mot ljus, syror och
alkalier samt fullständigt olösligt i vatten och i
lösningsmedel. Nickelgult lämpar sig utmärkt i färger
för utvändig målning, i emulsionsfärger samt i
färger för målning av heta ytor, t.ex. märkfärg för
ångrör (Industrial Chemist jan. 1962 s. 24—26).
HJ
Rostfritt krom-koboltstål
Ett amerikanskt rostfritt krom-koboltstål, AFC-77,
har framställts i laboratorieskala. Det är
martensi-tiskt, innehåller 0,15 % C, 14,5 % Cr, 13,5 % Co,
5 % Mo och 0,5 % V. Det har betydligt större
hållfasthet än något annat nu känt rostfritt stål (tabell
1). Dessutom är det resistent mot oxidation i luft
vid upp till 650°C.
Det nya stålet kan fylla luckan mellan stål med
hög hållfasthet vid rumstemperatur och måttligt
förhöjd temperatur (upp till ca 540°C) och de
material, t.ex. austenitiskt rostfritt stål och
högtempe-raturlegeringar, som har utmärkt hållfasthet vid
hög temperatur (över 650°C) men liten vid
rumstemperatur (Cobolt dec. 1961 s. 28). SHl
Legeringar för hög och låg temperatur
Många metaller är lämpliga för användning vid
mycket låg temperatur, och andra kan utnyttjas vid
mycket hög temperatur. Man utarbetar emellertid
nu tantallegeringar som kan användas vid både låg
och hög temperatur. Det är väl känt att tantal har
utmärkt resistens mot korrosion och goda
elektriska egenskaper. Dess höga densitet, låga hållfasthet
och begränsade tillgänglighet har gjort att man
hittills inte har beaktat den vid utarbetande av
hög-temperaturlegeringar.
Tantal, niob och vanadin är övergångselement
tillhörande grupp 5 a och har liksom elementen i
grupp 6 a (W, Mo och Cr) rymdcentrerat
kristall-gitter. De förra har emellertid låg
elasticitetsmodul, stor löslighet för mellanrumselement och god
duktilitet vid låg temperatur, medan de senare
har mycket hög elasticitetsmodul, mycket liten
löslighet för mellanrumselement och en omslagspunkt
för segt till sprött brott vid eller över
rumstemperatur.
Vid utarbetande av tantallegeringar har man sökt
öka grundmetallens hållfasthet vid hög temperatur
genom tillsats av niob och vanadin som inte
minskar tantals utmärkta duktilitet vid låg temperatur.
Resultatet har blivit en grupp legeringar med en
hållfasthet vid hög temperatur jämförbar med
niob-och molybdenlegeringars och tantals utmärkta
egenskaper vid mycket låg temperatur (tabell 1). Vidare
har legeringarna mindre densitet än tantal (H R
Ogden & I Perlmutter i Metal Progress nov. 1961
s. 97—99). SHl
Tabell 1. Egenskaper hos tantal och tantallegeringar
[-Temperatur-]
{+Tempe- ratur+} °C Brottgräns kp/mm2 0,2-gräns kp/mm2 [-Förlängning-] {+För- läng- ning+} %
100 °/o Ta — 195 71 67 8
1 315 7 5,5 32
1 650 2 — 82
65 »/. Ta, 30 "/o Nb,
5 »/» V — 195 117,5 110,5 26
1 315 19,5 14 48
1 650 6,5 3,5 85
60 »/o Ta, 30 °/o Nb,
10 °/o V — 195 152 129 21
1 315 29,5 21 76
1 650 6,5 — 124
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 34 926
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
