Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 36 - Böcker - The wave-guide mode theory of wave propagation, av Manfred Fischer - Användningen av styv PVC - Svenska Metallverken AB - Eastman Chemical Products, Inc. - Bilbesiktning i överkant, av Wilhelm Söderström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rekommendera boken. Den är utförlig och ger
värdefulla anvisningar om lämplig beräkningsmetod vid
olika praktiska problem. Manfred Fischer
Användningen av Styv PVC för byggnadsändamål
behandlas ur brandskyddssynpunkt i
Byggnadsstyrelsens anvisningar 1962:3 (3 s.). Bestämmelserna,
som utarbetats i samråd med Statens
Brandinspektion, kompletterar Babs 1960.
Svenska Metallverken AB, Västerås, har gett ut
ett 8-sidigt Byggmeddelande om Korrugal KP 158,
en typ profilerad, styv aluminiumplåt. Prospektet
ger råd om hur vägg- och takkonstruktioner för
denna produkt lämpligen utformas och lämnar
detaljerade upplysningar om plåtens egenskaper och
användningssätt.
Eastman Chemical Products, Inc. Kingsport,
Tenn., USA, som i Sverige representeras av Victor
Hasselblad AB-Igete, Göteborg, informerar i
broschyrerna "Half-second butyrate" (41 s., ill.) och
"Tenth-second butyrate" (8 s., ill.) om dessa
produkter och deras användning, t.ex. i läcker och för
bestrykning av papper.
Bilbesiktning
i överkant
351.811.123.2 : 629.113
Svenska Teknologföreningen har yttrat sig om
det betänkande om säkerhetsinspektion av
motorfordon och släpvagnar, SOU 1962:29 (Tekn.
T. 1962 s. 776), som avgivits av 1960 års
Utredning angående Kontrollbesiktning av Bilar
m.m. (Tekn. T. 1960 s. 1320). I utarbetandet
av yttrandet har deltagit Hugo Björck, Gösta
Kullberg och Evald Nivaeus (samtliga Svenska
Mekanisters Riksförening, sektion Mekanik)
samt Sven Bergentz (Svenska
Teknologföreningen) .
I yttrandet konstateras inledningsvis, att
utredningen enligt direktiven endast har haft att
komma med förslag om hur
säkerhetsinspektion skall anordnas. Den har därför saknat
anledning att gå in på varför i dag motorfordon
används trots att de ur trafiksäkerhetssynpunkt
har allvarliga fel. Grundorsaken till detta
missförhållande torde vara av ekonomisk och
social natur, och man torde aldrig komma till
rätta med hela problemkomplexet, om inte
också andra åtgärder vidtas än en ökning av den
tekniska efterhandskontrollen. Så länge
felaktiga fordon kan säljas utan påföljd för säljaren
och det finns oansvariga förare, som inte drar
sig för att medvetet använda dem, kommer en
mängd felaktiga fordon att användas i
trafiken, oavsett en ökad teknisk kontroll. En sådan
är dock ägnad att göra det svårare att använda
trafikvådliga fordon länge och måste därför
anses önskvärd och nödvändig. Den
föreslagna inspektionen måste dock kompletteras med
åtgärder på andra områden.
Behovet av obligatorisk kontroll
Utredningen anför vissa siffror för i vilken
grad direkta tekniska fel på motorfordon helt
eller delvis är orsak till trafikolyckor. Det
framgår av de divergerande siffrorna, att
denna fråga inte är så utredd att några säkra
slutsatser kan dras av dem. Härför behövs
ytterligare forskning och statistisk bearbetning av
tillgängligt material med tillämpning av
vetenskapligt oantastliga metoder.
Av det redovisade materialet synes dock
bil-inspektionens och polisens gemensamma
undersökningar åren 1959 och 1960 visa, att
fordonstillståndet inte är så dåligt, som man
ibland gör gällande. Visserligen anges endast
34 % respektive 47 % av de undersökta
fordonen vara helt utan anmärkning, men
däremot har körförbud meddelats endast för 2,3 %
respektive 1,4 %. Det är allmänt känt, att det
är svårt att finna en i alla avseenden felfri bil
när även relativt bagatellartade fel tas med,
vilket här sannolikt skett. Däremot måste man
anta, att alla bilar med verkligt allvarliga fel
har belagts med körförbud, och de är tydligen
ganska få.
Av det anförda siffermaterialet, vilket i intet
fall har medgett ingående analys och i fråga
om singleolyckorna i Uppsala län utbrutits ur
en ännu ej avslutad undersökning, säger sig
dock utredningen ha funnit goda skäl för att
anta att en större andel (än 5 %) av
trafikolyckorna helt eller delvis vållas av
bristfällig-heter eller felaktigheter på fordonen. Denna
för hela problemet mycket viktiga slutsats
förefaller ej att vara tillräckligt verifierad av det
redovisade materialet.
Som bevis för betydelsen av periodisk
fordonskontroll jämför utredningen
dödsolyckorna per 100 000 000 fordonsmiles i USA i stater
med periodisk fordonskontroll och i stater
utan sådan kontroll. Utan närmare redovisning
om trafik- och befolkningsstruktur, vägnät
m.m. i de olika staterna kan de påvisade
differenserna ej tjäna som stöd för bedömning
av vad en periodisk fordonskontroll betyder
ur trafiksäkerhetssynpunkt i Sverige.
De amerikanska siffrorna torde därjämte
vara grundade på en tämligen grov
uppskattning av enheten 100 000 000 fordonsmiles
(uträknas med ledning av bensinförbrukningen),
och de anförda siffrorna är därför måhända ej
säkra på decimalen, varför skillnaderna kan
vara illusoriska och helt sakna signifikans.
Kunde det med bestämdhet påvisas, att
differenserna mellan staterna helt beror på
befintlighet eller frånvaro av periodisk
fordonskontroll, är det närmast ofattbart, att av USA:s
50 stater endast 19 har periodisk
fordonskontroll.
Utredningens slutsatser om fordonsfelens
andel i trafikolyckorna och möjligheterna att ge-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 3S 971
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
