Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 37 - Industriforskarens villkor, av Björn Tell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den dubbla karriären
Likert har i sin uppsats tagit upp tankegångar
som tidigare framförts i hypotetisk form bl.a.
av Herbert Shepard5.
Överflyttningen av ansvar till forskning och
utveckling har hindrats av teorier om
skillnaden mellan linje- och stabsfunktioner.
Forskning och utveckling har där angetts som
rådgivande serviceorgan i stället för som en
skapande kraft eller ett högre intelligenscentrum.
En äldre ideologi baserad på klassisk ekonomi
och utformad i och med borgarklassens
uppkomst, har hindrat överflyttningen av ansvar
genom att definiera monopol som något ont
och kortfristiga mål som något gott.
Skråmässig mytologi har emellertid inget att skaffa med
dagens realiteter. För många yngre forskare
och ingenjörer i USA är utövandet av deras
yrke det främsta medlet att nå en
företagsledande ställning. Såvida inte forskare får
möjlighet att deltaga i och ta ansvar för beslut, att
använda varandras resurser, att ingå på
ömsesidiga värderingar, att arbeta självständigt, så
är en kontrollerande och centraliserad ledning
nödvändig.
Bör därför en organisation erbjuda endast en
befordringsgång, nämligen i den
administrativa karriären? Antagligen inte, då därigenom en
forskare straffas om han lämnas kvar vid
laboratoriebänken. Ett amerikanskt
industrilaboratorium, American Cyanamid Co., har sökt en
lösning på detta problem6.
Den miljö som forskaren inom industrin
behöver, ligger någonstans mitt emellan
universitetets och industriföretagets. Forskaren i
industrin vill bli behandlad som kollegerna inom
universiteten, men han vet på samma gång, att
han måste existera inom en företagsbildning
som tillhör industrin. Många kompromisser har
föreslagits, en sådan kompromiss är den
dubbla karriärstegen, fig. 1.
En man kan avancera från den ena nivån till
den andra utan att arbetet ändrar karaktär.
Han hämmas inte av en rad
avdelningsbestämda arbetsbeskrivningar. Vad som värderas är
mannen, inte arbetet.
Avancemangsmöjligheterna beror på mannens kunnighet, inte av
arbetets karaktär.
En fil. kand. (BS) börjar i bottnen. Efter
minst ett års erfarenhet kan en skicklig person
klättra upp till nästa nivå. Den nivån har
kvalifikationer som motsvarar fil. mag. eller
civilingenjör (MS), vilket i själva verket innebär att
en färdig fil. mag. direkt från universitetet
börjar på denna nivå. Efter ett minimum av fem
års erfarenhet efter examen, kan den skicklige
forskaren nå närmast högre nivå. Han
avancerar då till forskningsingenjör ("research
scien-tist").
En licentiat (Ph D) anställes i organisationen
nära toppen på denna nivå. Den skicklige
licentiaten avancerar till närmast högre nivå
efter ett års anställning. Minst fem år efter
avlagd examen klättrar han upp till nästa nivå,
förste forskningsingenjör, och får titeln "senior
research scientist". En framstående fil. kand.
eller fil. mag. kan avancera efter samma
mönster. De som önskar komma vidare inom
forskningen kan sedan avancera till de högre
nivåerna, forskningsledare, forskningschef,
vetenskaplig rådgivare ("research associate,
research fellow och senior research fellow").
Företagsledningen gör urvalet, och en
skicklig ledning kan göra detta med tillförsikt
emedan det baserar sig på objektiva och kända
kriterier, vilket gör valet acceptabelt för hela
organisationen. Den som ges ett erkännande
genom en befordran på forskarstegen måste
anses ha framstående vetenskaplig läggning och
vara i stånd att lämna ytterligare
forskningsresultat. Erkännandet får inte ges för
prestationer utförda i det förgångna eller för en
enstaka lyckosamt genomförd prestation.
Sektionschef ("group leader"), utgör den
lägsta befattningen i den karriär som slutar i
ledningen. De administrativa uppgifterna kan
vara varierande. I tillämpad forskning innebär
de ofta kontakter med försäljnings- och
tillverkningssidan. Diskussioner med dylikt folk
kan ofta bli tidsödande, varför det inte blir
mycken tid över för de rent tekniska
problemen. I forskning av annat slag utgör kanske
sektionschefen ledaren för en liten
forskargrupp och har därvid få administrativa
göromål. Han kan då fortfarande vara
vetenskapligt välinformerad och fortsätta inom
forskarkarriären eller gå vidare mot ledningen.
De högre befattningarna på den
administrativa stegen utgörs av avdelningschef ("manager
of department") och teknisk direktör
("director of department"). En person kan avancera
från forskningssidan till administrationen eller
vice versa. Forskningsingenjörer behöver
sålunda inte bli administratörer för att få högre
status eller högre lön.
Status och lön
En dubbel avancemangsstege är även en
lönefråga. Ragnar Liljeblad har skrivit följande7:
Man hör ibland invändningar från
utjämningsfanatikerna att det visst inte är
förtjänsten som är drivfjädern hos den skapande
teknikern i hans arbete, lika litet som det är det
för konstnären. Det ligger nog en hel del
sanning i det påståendet, men icke desto mindre
är det i sak falskt. Även om den skapande
teknikern ju i första hand tänker på förtjänsten
av sitt arbete, så vill han se dess resultat
realiserade i verklighetens värld. Hindras han
därifrån, söker han sig en annan marknad.
Dessutom tillkommer att den tekniske nydanaren
endast undantagsvis på samma gång är
praktisk exploatör och ekonom. I regel är det folk
av annan art, industrimän och finansmän utan
alltför djup teknisk specialkunskap men med
god näsa för vad som betalar sig, som hjälper
nyheterna framåt. Och att dessa män skulle
bortse från de ekonomiska förväntningarna vill
väl ingen göra gällande. Då skulle de svika sin
uppgift.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 3S 979
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
