Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 38 - Gasturbiner på Brittiska Utställningen, av Per Almqvist - Laddningsmaskin till Ågesta kraftvärmeverk - Radiotystnaden vid återinträdet i atmosfären - Behållarfartygen blir dyra i drift - EEG-fjärrmätningar på duvor - Böcker - The meaning of engineering, av Torsten Althin - Digitale Rechenanlagen, av Gunnar Wedell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkats i olika utföranden sedan 1960, ger i
version R Co 42 statiska dragkraften 9 200 kp
(90 200 N). Bränsleförbrukningen är 0,84 kg/
kph (0,085 kg/Nh) vid dragkraften 2 500 kp
(26 000 N) på 10 700 m höjd och vid en fart
motsvarande machtalet 0,8.
Spey (Rolls Royce) är en ny motor med
statiska dragkraften 4 700 kp (46 100 N), som
beräknas bli klar för serieleverans i slutet av
1962. Den har ett tryckförhållande på drygt 16
och totala massflödet 92 kg/s, varav hälften
leds direkt från lågtryckskompressorn till
ut-blåsningsmunstycket. Vid 1 500 kp dragkraft
på höjden 7 600 m och vid farten 970 km/h är
bränsleförbrukningen 0,77 kg/kph (0,078 kg/
Nh).
Pegasus (Bristol Siddeley) är en
dubbel-strömsmotor avsedd för vertikalstartande
flygplan. Motorn, som har en statisk dragkraft
(lyftkraft) av 8 350 kp (81 900 N), är försedd
med fyra vridbara utblåsningsmunstycken, två
för avtappningsluften och två för avgaserna.
De båda axlarna roterar åt motsatt håll, vilket
minskar gyrokrafterna. Ytterdimensionerna är:
längd 251 cm, bredd 129 cm och höjd 141 cm.
Ett attackjaktplan med denna motor har
provflugits.
Flygmotortillverkarna ägnar stort intresse åt
vertikalstartande (VTOL) flygplan. En hel del
modeller till sådana projekt fanns utställda.
Särskilda lyftmotorer, med små
ytterdimensio-ner, speciellt liten längd, och med stor
drag-kraft (lyftkraft) i förhållande till vikten
(omkring förhållandet 20:1) är under utveckling.
Per Almqvist
Litteratur
t. Harnessed for industrielt power; Bristol Siddeley adapt
Olympus turbo-jet for new rote. Oil Engine and Gas Turbine
29 (1961) h. 341 s. 409—112.
Laddningsmaskinen till Ågesta
kraftvärmeverk monterades och provades i början av 1962 i
Nohabs verkstäder i Trollhättan. Därefter har
delarna, av vilka traversbryggan väger 27 t,
transporterats sjövägen från Nohabs kaj i Trollhättan till
Hammarbyhamnen i Stockholm för vidare
befordran till Ågesta.
Radiotystnaden vid återinträdet i atmosfären
är ett av de större problemen vid konstruktionen
av styrbara satelliter. RCA tror sig kunna lösa
problemet genom att utveckla apparatur för
radioförbindelse vid 3—30 GHz samt bättre termiskt
isolerade antenner ined större riktningsverkan.
Behållarfartygen blir dyra i drift enligt
amerikanska uppgifter. Lastrumsvolymen utnyttjas endast
till 40 %. Nyanskaffningen av behållarna,
nyanläggning av terminaler och ombyggnad av fartygen
för behållarlrafik kan beräknas till en kostnad som
motsvarar den seglande flottans dubbla värde.
EEG-fjärrmätningar på duvor har möjliggjorts
genom vidareutveckling av en för fritt
kringströvande katter konstruerad elektroencefalograf.
Mätvärden överförs med radio till registrerande
instrument. Den duvburna apparaturen väger 28 g.
■
B’*’*v böcker
The meaning of engineering, av William T
0’Dea. Museum Press, London 1961. 184 s„ 59
fig. 21 sh.
Bokens titel kan översättas till svenska på olika
sätt. För min del skulle jag vilja sätta
"Ingenjörskonstens innebörd". I ett inledande kapitel har förf.
sett sig tvungen att klargöra för sina landsmän vad
som bör förstås med ordet "Engineer", ett ord som
ju i dagligt tal i engelsktalande länder ingalunda
alltid betyder vad vi menar med ingenjör, lika litet
som ordet "Science" utan vidare kan översättas med
vetenskap.
Förf. är, vi kan säga, intendent vid Science
Museum i London och således väl förtrogen med det
ämne han valt för sin bok. I viss mån kan denna
sägas vara en "Uppfinningarnas bok" men den är
betydligt mer än så. Den mycket beläste och
mångkunnige förf. har lyckats ge en koncentrerad och
lättläst översikt, som i nio ganska självständiga
kapitel griper långt tillbaka i tiden i de tekniska
idéernas värld och för dessa framåt till våra dagar
på de flesta av ingenjörskonstens olika fält.
Det är otvivelaktigt en prestation att kunna föra
ett sådant resonemang konsekvent och balanserat
utan att beröva den ene äran till förfång för den
andre samt att nysta upp historiens trådar. Vid en
jämförelse mellan teknikhistoriska översikter finner
man ofta att författarna, helt naturligt för övrigt,
inte kunnat undvika att se händelseförloppen genom
nationellt färgade glasögon. Helt fri går 0’Dea inte
från detta, men han har lyckats göra sig fri bättre
än många andra.
Att redogöra för bokens innehåll skulle kunna ta
bort spänningen för en läsare, ty studiet av
ingenjörskonsten genom sekler är väl så spännande som
att läsa en detektivroman, åtminstone borde det
vara så för varje yrkesman. Tyvärr tycks dock
svenska ingenjörer i allmänhet på sin höjd läsa aktuella
specialböcker och tidskrifter i det egna facket. Men
— perspektivet måste vidgas, ty i dag liksom förr
griper alla fack in i varandra, inget tekniskt
framsteg sker oberoende av andra, ingenting av praktiskt
värde kan göras utan att idéer och teorier från en
mängd olika håll spelar samman, ingen
konstruktion kan få daglig användning om inte rätt material
finns till hands eller framtvingas, ingen aldrig så
genial teknisk produkt i våra dagar saknar rötter,
som i de flesta fall går många århundraden tillbaka.
Om detta och mer därtill handlar denna bok. Även
svenska ingenjörer borde därför finna glädje i och
nytta av att studera den och på så sätt få en ny syn på
ingenjörskonstens djupa innebörd. Torsten Althin
Digitale Rechenanlagen, av Ambros P Speiser.
Springer, Berlin 1961. 426 s„ 301 fig. 69 DM.
Boken vänder sig i första hand till konstruktörer av
datamaskinanläggningar och behandlar därför
endast rudimentärt användarens aspekter. Ungefär en
1038 TEKNISK TIDSKRIFT 19(52 H. 37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
