Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Kartverket under 1960-talet, av Börje Lundgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sidoövertäckningen är för närvarande ej
möjlig i kuperad terräng. Vid planare terräng är
en viss sänkning av flyghöjden visserligen
möjlig, men detta skulle leda till att bildskalan
varierade inom olika delar av landet. Flyghöjden
4 600 m kommer därför tills vidare att behållas
som normalhöjd för omdrevet. Inom planare
delar av landet kan avsteg göras från denna
normalhöjd, om väsentliga fördelar kan vinnas
för stora konsumentgrupper. Kontakt med
konsumenterna i denna fråga kommer att
upprätthållas vid de årliga avstämningar som göres i
samband med planeringen. Det bör här
anmärkas att förbättrade navigeringshjälpmedel kan
komma att förändra förutsättningarna och
skapa möjlighet till en successiv sänkning av
flyghöjden.
Information om omdrevet
Vid de diskussioner, som förts med
konsumenterna i omdrevsfrågan, har från flera håll
framförts kravet på en bättre information om
utfallet av kartverkets flygfotograferingar.
Kartverket är medvetet om bristerna i denna del. Vi
hoppas att den publikationsserie, som
kartverket har startat, skall avhjälpa en del av dessa
brister. En tryckt publikation kan emellertid
ej ge de snabba besked om utfallet, som många
konsumenter kräver. Den interna
redovisningen och uppföljningen av flygfotograferingen
kommer därför i fortsättningen att ske på ett
sådant sätt, att översikterna lätt kan
mångfaldigas och distribueras till konsumenter som
önskar ta del av fotograferingsresultatet.
Flygbildsarkiv och
flygbildsframställning
Omdrevsprogrammet utgör dock endast en
detalj i kartverkets fotogrammetriska verksamhet.
Flygfotograferingar sker t.ex. från många
varierande höjder och för de mest skilda
ändamål. Genom Flygvapnets hjälp finns sålunda
tillgång till bilder över praktiskt taget hela
landet från 10 000 m höjd. Vi har även
parallellt med våra övriga fotograferingar börjat
systematiskt lägga upp ett låghöjdsmaterial
(från ca 1 500 m) över landets tätorter. Nu
finns ungefär 200 tätorter representerade i vårt
centralarkiv.
Försäljningen av olika fotogrammetriska
produkter har under de sista tio åren ökat mycket
kraftigt, i genomsnitt har den femfaldigats.
Samtidigt härmed har anspråken på kvalitet
och snabb service stegrats.
Kvalitetsfrågorna är alltför vidlyftiga för att
jag i detta sammanhang skall kunna beröra
dem annat än i förbigående. Hos oss liksom
inom all avancerad teknisk verksamhet följs
dessa frågor genom systematiska studier av
hela produktionskedjan, från förloppet i
kameran och lufthavet över marken, via
laboratorieprocesserna till enskildheterna i
bearbetningsinstrument osv. Under 1960-talet torde
man kunna vänta en ytterligare finslipning av
den fotogrammetriska proceduren, varigenom
materialet får en ännu större eller mera
kvalificerad användning.
För att möta kraven på högre kvalitet och
kortare leveranstider automatiseras nu
successivt vissa laboratorierutiner. Sålunda har
redan genomförts automatiska förfaranden för
kontrastutjämning och för
pappersframkall-ning. Under flygsäsongen 1962 insattes även
ett aggregat för automatisk framkallning av
flygfilm.
Geodetiska arbeten
Inom både den vetenskapliga och den tekniska
geodesien har under senare tid många nya
landvinningar gjorts, nya arbetsområden
öppnats och nya metoder tagits i bruk. De
praktiska mätnings- och beräkningsarbetena har i
det närmaste revolutionerats, framför allt
genom de elektriska
distansmätningsinstrumen-ten och automatiska räknemaskinerna. Dessa
hjälpmedel är välkända och beröres icke
närmare här. Jag vill i stället fästa
uppmärksamheten på en annan fråga, som för åtskilliga
tekniska verksamhetsområden torde få
praktiska återverkningar, nämligen den
förestående omräkningen av landets höjdsystem.
Den nuvarande riksavvägningen (Tekn. T.
1957 s. 835) grundar sig på den omkring
sekelskiftet utförda första precisionsavvägningen av
landet. Det använda höjdsystemet grundar sig
i princip på havets medelvattenyta 1900
definierad såsom belägen 11 800 m under
normalhöjdpunkten i Stockholm.
Genom landhöjningen har emellertid de
gällande höjdvärdena inte längre aktuell referens
till medelvattenytan, och genom
landhöjningens variationer från ort till ort har dessutom
de ursprungliga höjddifferenserna mellan
fix-punkterna ändrats, delvis med så stora belopp
att avvägningens användbarhet som
grundstomme för lokala mätningsföretag börjar
äventyras. Då den gamla
precisionsavvägningens punkter dessutom i rätt stor utsträckning
förkommit eller rubbats och nätet vidare är
för glest inom stora delar av landet,
påbörjades 1951 en förnyad avvägning av landet med
ändamål dels att skapa ett nytt, aktuellt,
noggrannare och tätare stomnät för landets
avvägningar, dels att ge data för en beräkning av
den pågående landhöjningens storlek.
Den nya avvägningen beräknas vara avslutad
1965. Genom denna kommer med
nödvändighet nya höjdvärden att erhållas för praktiskt
taget samtliga fixpunkter, vilket också medför
att en omräkning blir nödvändig av samtliga
i riksavvägningen ingående linjer av lägre
ordning. Beräkningen av den nya
precisionsavvägningen kommer att göras med hänsyn till
tyngdkraftens variationer och kommer i första
hand att ge "geopotentialtal". Härur kan olika
slag av höjder beräknas, lämpade för olika slag
av tekniska eller vetenskapliga ändamål. Som
standard synes lämpligen för alla punkter böra
beräknas "Helmert-höjder", vilka dels så nära
som möjligt anger respektive punkters verkli-
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 37 1053
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
