Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Fritid och markanvändning, av Bror Alheden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fritid och markanvändning
Biträdande överlantmätare Bror Alheden, Vänersborg
Den feniciska kungadottern Dido befann sig
på flykt och landade — säger sagan — med
sitt fartyg och sina trogna på Nordafrikas kust
i tanke att slå sig ner där. Landets kung
skyndade dit och blev omedelbart tillfrågad, om
han ville sälja mark. Han snabbtaxerade det
ilandstigna följet, lät tanken dröja vid
betesmarkernas otillräcklighet och gav så till svar
ett blankt nej. Men eftersom Dido var
behagfull och kungen icke hade något emot att hon
stannade kvar i hans åsyn, ångrade han sig
strax och lovade sälja så mycket mark som
kunde rymmas inom en oxhud. Kanske kom
det för honom att en sådan markbit rätt snart,
genom sammanläggning, skulle återgå till
ursprunget. Dido slog genast till, tog en oxhud
och lät skära den i de smalaste remsor samt
omslöt därmed av kungadömet en icke
obetydlig del, vilken därmed tillföll henne.
Så ungefär lär det ha gått till när mark
exploaterades för den blivande staden Kartago, som
sedan skulle blomstra åtskillig tid framåt och
bland annat ge upphov till retoriska
utgjutelser på latin. Och denna exploatering kan ha
ägt rum för vid pass tre tusen år sedan.
När det gäller markanvändningen i våra
dagar och i våra kusttrakter samt därmed
sammanhängande problem återfinner man en del
av de inslag, som präglade Kartagos tillkomst:
trötta turister, som vill slå sig ner för gott;
urbefolkningens mer eller mindre berättigade
misstänksamhet; dess behov av att ha marken
kvar för sin näring; det lilla avkallet som drar
med sig fullständig omgestaltning av
landskapet; samt kanske också de retoriska
utgjutel-serna. Men det skall icke glömmas att
kollisionsmöjligheterna är betydligt flera i vårt
nutida samhälle. Som en faktor av synnerlig
betydelse framträder härvid den alltmer
aktuella markanvändningen för fritidsändamål.
Denna markanvändning har för övrigt
avseende på icke blott våra kusttrakter utan även
insjöstränder, fjällområden och åtskilligt mera.
Behovet av mark för fritidsändamål
Det är den radikala förändringen i våra
levnadsförhållanden som ytterst frammanar
behovet av mark för fritidsändamål.
712.23
Fritiden ökar. På 1930-talet lagstadgades
två-veckorssemestern för nästan alla
löntagargrupper. I dag aktualiseras fyraveckorssemestern
samtidigt som systemet med fria lördagar slår
igenom. Därmed når man en fritidsstandard,
som ligger endast ett kort steg från att en dag
av tre är ledig.
Motorismen ökar också, varav följer
möjlighet till snabb förflyttning från arbetsplats till
fritidsviste. Ökningen kan illustreras med ett
par siffror: 1930 fanns det 0,1 milj.
personbilar, 1962 finns det ca 1,3 milj. och 1970
beräknar man att det skall finnas 2 milj. bilar i
Sverige.
Den allmänna välståndsökningen gör att
människor har råd till fritidskonsumtion. Hit hör
väl också att uppfinningar och
nykonstruktioner liksom massproduktion gjort
fritidsattiraljerna inte bara användbara för praktiskt taget
alla människokategorier och åldrar utan även
åtkomliga till acceptabla priser.
Kapplöpningen efter produktionsökning och
välstånd sätter också sina spår: biprodukter i
form av jäkt, slit, trängsel och automationens
enahanda samt ett och annat trivselfientligt
bostadshus. Slika ting måste givetvis göra fritiden
än mera åtråvärd såsom förmedlare av
återhämtning samt måhända även individualitetens
odlande och blomning.
Ett försök att systematiskt redogöra för olika
slags markområden som lämpar sig för
fritidsändamål och deras speciella användningssätt
samt kraven på deras egenskaper och kvalitet
kunde naturligtvis göras. Emellertid är här icke
utrymme för sådant, och vidare är det
otvivelaktigt vanskligt att skåda in i den framtida
utvecklingen även inom denna genre. Att
badstränder och friluftsbad behövs står väl klart
för envar, liksom ock att områden fordras för
utövandet av olika slags fritidssysselsättningar,
såsom fiske och jakt, eller idrottsgrenar, såsom
golf, motorsport, skytte, slalom; alla mer eller
mindre utrymmeskrävande.
Vidare är det önskvärt med områden som
kan förmedla naturkontakt av olika grader,
såsom parker, strövområden, nationalparker och.
vildmarksreservat. De flesta av nämnda
användningssätt är baserade på områdenas
naturliga egenskaper och beskaffenhet samt på
1061 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
