Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Avloppsvatten i dag, dricksvatten i morgon?, av Halvar Johansson - Erosionsförluster av finkrossad järnmalm - Den 1 km långa Alnö-bron - Ett villaområde i Santa Monica-bergen - Kedjeväxelbesvär i fryshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan man t.ex. vid avsaltning av havsvatten
utan olägenhet kan avleda avfallet, den
koncentrerade saltlösningen, till havet, skulle
syftet med fullrening av avloppsvatten helt
förfelas, därest man återförde föroreningarna till
vattendragen. Vid fullrening av avloppsvatten
måste man också räkna med en 100—1 000
gånger så stor koncentrationsfaktor som vid
avsaltning av havsvatten.
Föroreningarna i avloppsvatten har vidare en
mer varierande sammansättning och väsentligt
högre halt organiska ämnen. Medan
havsvattnets beskaffenhet är praktiskt taget konstant,
varierar avloppsvattnets sammansättning från
timme till timme och kan förändras helt inom
en relativt kort tidrymd. Omkring 60 % av de
organiska föreningar, som finns i biologiskt
renat avloppsvatten, är ännu oidentifierade.
Ett speciellt detaljproblem vid fullrening av
avloppsvatten är att finna metoder för
identifiering och bestämning av organiskt material.
Vid en konferens vid Robert A Taft Sanitary
Engineering Center nyligen lämnades
upplysningar om den pågående forskningen om
fullrening av avloppsvatten. Man har bl.a. provat
adsorption (huvudsakligen med aktivt kol),
skumningsförfarandet, frysprocesser,
elektro-dialys, jonbyte och destillation.
Genom adsorption med aktivt kol kan en stor
del av den organiska restsmutsen i biologiskt
renat avloppsvatten avskiljas. Kolet kan dock
endast ta upp 0,5—10 % av sin vikt organiska
ämnen. Högmolekylära ämnen adsorberas
långsammare än lågmolekylära och ämnen med
grenade kolkedjor sämre än ämnen med raka
kolkedjor. Kostnaderna blir relativt höga, men
en regenerering av det aktiva kolet med t.ex.
väteperoxid skulle bli ännu dyrare. Med aktivt
kol kan man ta bort 100 % av detergenterna
men enadst 60—80 % av totalmängden
organiska ämnen (bestämd som kemisk
syreförbrukning genom oxidation med dikromat i sur
lösning).
Skumningsförfarandet innebär att man blåser
in luft i avloppsvattnet och avskiljer det
därvid bildade skummet. Med denna metod kan
man avskilja ca 95 % av detergenterna och
20—50 % av totalmängden organiska ämnen.
Metoden, som provats ingående i Västtyskland,
anses möjligen kunna användas i kombination
med adsorptionsmetoden.
Laboratorieförsök visar, att det är möjligt att
med frysprocesser reducera halten salter i
avloppsvattnet till 10 % av den ursprungliga, men
reduktionen av organiska ämnen är sämre. En
överslagsberäkning visar, att
anläggningskostnaderna för en anläggning i full skala skulle
bli 10—15 % lägre än vid avsaltning av
havsvatten. Prov med elektrodialysprocessen har
visat, att detergenter i vattnet medför snabb
igensättning av membranen. Man måste därför
antingen använda mycket porösa membraner
eller avskilja detergenterna före dialysen. Nya
typer av membraner anses kunna minska
risken för igensättningar.
Vid försöken att fullrena avloppsvatten med
jonbytare fann man bl.a., att jonbytarmaterial
med låg utbyteskapacitet företrädesvis
adsorbe-rar organiska joner och material med hög
utbyteskapacitet företrädesvis oorganiska joner.
Man måste därför i praktisk drift kombinera
olika jonbytarmaterial.
Destillation av biologiskt renat avloppsvatten
anses kunna genomföras i teknisk skala till
en kostnad som blir ca 20 % lägre än
kostnaden för destillation av havsvatten. En
förbehandling för borttagandet av bikarbonater kan
emellertid visa sig behövlig. Därigenom höjs
kostnaderna.
De arbeten, som utförts och de resultat som
nåtts vid fullrening av avloppsvatten, är
endast preliminära. Det synes som om
fullreningen skulle kräva en kombination av flera
delprocesser, såsom adsorption för avskiljandet
av lösta organiska ämnen,
skumningsförfaran-de för avskiljning av detergenter och
elektro-dialys för avskiljandet av oorganiska salter. Ett
särskilt problem erbjuder placeringen av
avskilda föroreningar. Man har bl.a. diskuterat
möjligheten av transport till havs.
Till forskning om fullrening av avloppsvatten
anvisas nu 400 000 $/år, medan den forskning,
som arbetar med avsaltning av havsvatten,
disponerar 12,5 M$/år. Fullreningen av
avloppsvatten torde inom få år kräva betydligt
större insatser från de federala myndigheterna
och från industrin. Utvecklingen i USA går
nämligen obönhörligen därhän, att vattnet i
vissa områden måste användas flera gånger.
Intressant är att dessa framtidsperspektiv inte
synes medföra någon oro för ökade
smittrisker. I USA synes man anse, att nu tillämpade
metoder för rening av avloppsvatten och
vattenledningsvatten erbjuder tillräckligt skydd
mot smittspridning genom vatten. HJ
Erosionsförluster av finkrossad järnmalm i
öppna förråd kan undvikas med en påsprutad tunn
hinna av syntetiskt material. Inga störningar
uppträder vid malmens reduktion. Ett förråd om 100 000
t uppges kunna sprutas av två man på en dag.
Kostnaden uppges bli 5 öre/t. En sprutning ger
fullgott skydd i 4—6 månader trots tappning.
Den 1 km långa Alnö-bron vid Sundsvall
beräknas bli färdig hösten 1964. Bron får segelfria höjden
40 m, den fria seglingsbredden 70 m, den får tre
134 m långa spann samt farbanebredden 9 m
inklusive gångbanor. Entreprenadpriset för betongbron
är 13,5 Mkr.
Ett villaområde i Santa Monica-bergen strax
norr om Los Angeles ordnas genom att
bergstopparna schaktas bort och transporteras i
schaktvagnar i upp till 58 % lutning. Över 0,75 milj. m3
söndervittrad granit och sandsten schaktas med upp
till 120 m höjdskillnad mellan uttag och tipp.
Kedjeväxelbesvär i fryshus har man haft i USA
genom att smörjmedlet för transportörernas kedjor
frusit, varvid dessa förlängts och bildat "kinkar".
Genom självsmörjande kedjebussningar av Delrin
(plast) har besvären undanröjts.
1066 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
