- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1072

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Nya metoder - Stoftavskiljning med centrifugalseparator - Dataöverföring mellan reservdelslager, av JRT - Förarlös verkstadstruck lastar och lossar sig själv, av BoJ - pNa-mätare, av HJ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

binatet. Man har därför vidtagit åtgärder för rening
av luften.

Härvid kan man använda en centrifugalseparator
därför att laktamånga vid avkylning bildar en
aerosol av kristaller. En sådan separator består av rotor
och hölje. Den förra har 24 aluniiniumskovlar,
monterade på en ihålig axel löpande i sfäriska kullager.
Dessa är placerade i delar vilka samtidigt tjänstgör
som flänsar för in- och utloppsstutsar. Rotorn drivs
med en 0,6 kW elmotor för 2 850 r/m.

Axeln passerar genom separatorns utloppsstuts. I
denna finns ett mässingsrör genom vilket
spritsvatten matas in i axeln. En blandning av laktamånga
och luft av 40°C sugs från spinnmaskinerna genom
inloppstutsen in i separatorn och kyls med luft.
Medan den flyter genom separatorn sätts den i
rotation av skovlarna, och kaprolaktamkristaller skils
från. För att de inte skall fastna på rotorns skövlar
besprutas dessa med vatten som kommer ut genom
hål i axeln.

Från spinneriet suger man bort 130—150 m3/h luft
innehållande 0,13—0,20 mg/1 kaprolaktam. Till
separatorn går alltså 25 g/h laktam och då i den avskils
ca 20 g/h, avlägsnar man 80—90 % av laktamen i
luften vilket anses tillräckligt (D G Zapolski, N A
Ananijtjuk & A O Kalnin i Chimiceskie Volokna
1961 h. 5 s. 64—66).

Dataöverföring mellan reservdelslager

Ett system för dataöverföring via
telefonledningarna har tagits i bruk mellan lagren för
Volkswagen-reservdelar i Vällingby och Södertälje.
Överföringssystemet av lBM:s typ (Tekn. T. 1962 s. 451) tillåter
att man för centrallagrets bokföring via överföringen
kan utnyttja Scania-Vabis datacentral i Södertälje.
Manuell bokföring har tidigare utförts i Vällingby.

När en dataöverföring skall etableras ringer man
som vanligt upp på telefonen med riktnummer och
lokalnummer. Med en omkopplare kopplas
dataöverföringen in på den uppringda telefonledningen.
En hålkortsläsare läser de kort soin skall överföras
och sänder motsvarande signalimpulser på
ledningen. Vid mottagaren stansas ett likadant hålkort i
en stansmaskin styrd av de inkommande
impulserna från telefonledningen. Hålkorten behandlas
därefter i den centrala datacentralen, soin består av
bl.a. två IBM 1401 och ett skivminne, i vilket alla
nödvändiga uppgifter för lagerredovisningen lagras.

Vinsten med systemet räknas ligga i en förbättrad
lagerkontroll och mindre personalbehov. JRT

Förarlös verkstadstruck lastar
och lossar sig själv

En batteridriven truck, som används i General
Electrics elmotorfabrik i San José, Californien, har
försetts med anordningar, så att den själv uppfattar
order, kör till lastningsplatsen, lastar, fortsätter till
lossningsplatsen och lossar. Om därefter inga
ytterligare order finns lagrade återgår trucken till en
laddningsstation, där den kopplar in sig och väntar
nya order i det trvckknappsmanövrerade
signalsystemet. Hela arbetsförloppet är automatiskt och
verkställs helt utan förare.

Trucken, fig. 1, soin varit i användning ca 2,5 år,
är avsedd för 1,1 t största last inom måtten 1,2 X 1,2
m. På den ca 200 m långa transportvägen i
fabriken finns ca 20 stationer med rullbanor som kan
anslutas till truckens rullbord. Fotoceller på trucken
avkänner och stvr den efter två 50 mm breda gula
tejpränder på fabriksgolvet. Då trucken kommer i
kontakt med den transportbeställande stationens

avkänningsdon stannar den, och godshanteringen
startar.

En hydraulisk arbetscylinder i truckens underrede
går ut och tippar stationens rullbana så mycket, att
godset på banan börjar rulla och glider över på
truckens rullbord. En säkerhetsgrind på rullbordet
har dessförinnan fällts ned, så att gods kan tas
ombord. De drivna rullarna i truckens rullbord för
godset i rätt läge och stoppar sin rörelse, då godset
nått rullbordets utkant. Då hanteringen avslutats
och säkerhetsgrinden stängts, startar trucken och
går till lossningsstationen, där avlastningen vidtar
automatiskt.

Truckens färdhastighet är ca 1 m/s. Den har
speciella stöldämpare, som stoppar trucken om
stöt-kraften skulle överstiga ca 5 kp. Ett signalhorn
ljuder med täta intervall, då trucken är i rörelse.
Batterikostnaden uppges vara 10—15 kr/dygn (Modern
Materials Handling August 1962 s. 78—81). BoJ

pNa-mätare

Mätningar av höga pH-värden är svåra att utföra
med glaselektroder, beroende på att
elektrodpotentialen påverkas av natriumjoner i lösningen. Det
har hittills inte varit möjligt att framställa en
glassort som helt eliminerar denna olägenhet. Däremot
har man lyckats framställa två glassorter, av vilka
man tillverkar elektroder för bestämning av en
lösnings halt av natriumjoner. De nya elektroderna är
litet känsliga för vätejonkoncentrationen i lösningen.
Med de nya glassorterna kan man framställa
elektroder både för laboratoriebruk och för mätningar i
industrier. Man kan — i analogi med begreppet
pH-mätare — tala om pNa-mätare. Dylika väntas få stor
användning, bl.a. för mätning och registrering av
halten natriumklorid i naturliga vatten, i blod och
i urin. Vid jämförelse med flamfotometri har
pNa-mätningen fördelen av att vara icke-förstörande.
Mätningar kan exempelvis utföras i lösningar,
vilkas halt av NaCl varierar mellan 60 g/1 och 1 mg/1.
Inverkan av lösningens vätejonkoncentration är
försumbar i pH-området 7—10, om lösningens halt av
NaCl överstiger 20 mg/1. Vid lägre
NaCl-koncentra-tion måste man korrigera för
vätejonkoncentrationen. Varken kalium-, kalcium- eller
magnesiumjoner stör pNa-mätningarna, även om de uppträder i
relativt hög koncentration. Inte heller fosfat- och
sulfatjoner i tämligen hög koncentration stör
(In-dustrial Chemist april 1962 s. 195). HJ

1072 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39

Fig. 1. Den
fö-rarlösa trucken
pä väg med last.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free