Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - Nya metoder - Dispersionshärdade material, av SHl - 1000 m/min svarvskärhastighet provas, av A Denell - Vitare blekt massa utan styrkeförlust, av SHl - Automatisk formningsmaskin för gjuterier, av BoJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
legeringar har emellertid ännu högre krypbrottgräns;
för en legering med 0,45 % Ti är den nämligen 28
kp/mm’ för 100 h mot 16,8 kp/mm2 för en
molybden-zirkoniumoxidblandning. Med optimal oxidtillsats
och bästa tillverkningsmetod bör man emellertid
kunna erhålla dispersionshärdad molybden med lika
god kryphållfasthet som de gjutna legeringarnas
(K M Zwilsky & N J Grant i Metal Progress aug.
1961 s. 108—111, 122). SHl
1 000 m/min svarvskärhastighet provas
Skärhastigheter på ca 1 000 m/min vid svarvning
med keramiska skär ämnar man undersöka vid
tekniska högskolan i Delft. Provsvarven har 300
mm största svarvdiameter, svarvlängden 1 250 mm,
varvtalsområdet 125—5 000 r/m och 100 kW största
effekt. Supporten ligger vertikalt, så att
spånavskilj-ningen blir effektiv.
En kraftig skärm skyddar maskinskötaren mot
kringflygande spån, som vid den höga
skärhastigheten lämnar svarven med ca 50 km/h hastighet.
Svarvspindelns rotationshastighet kan regleras
kontinuerligt i vissa varvtalsområden såsom 800—2 500
r/m, då svarven drivs av en Leonard-kopplad
likströmsmotor över en mekanisk växellåda. Svarvens
största vridmoment är 200 kpm. Spindellagrens
högsta temperatur har vid driftprov visat sig
understiga 65°C (VDF-Mitteilungen 1962 h. 26 s. 1).
A Denell
Vitare blekt massa utan styrkeförlust
Enligt en ny amerikansk metod kan man framställa
massa av lövträ eller barrträ med en
reflexionsfaktor på 94 %. Massan blir något dyrare men ändrar
inte färg och är lika stark som oblekt massa. En
annan process ger utan försvagning av fibern
massa med 90—92 % reflexionsfaktor till samma pris
som den tidigare med 88—90 % reflexionsfaktor.
Man bleker normalt i fem steg: klorering,
extraktion med alkali, behandling med klordioxid,
extraktion med alkali och behandling med klordioxid;
efter varje steg tvättas massan med vatten. Vid den
dyrare av de nya processerna har man ersatt alkalit
med hypoklorit vid den första extraktionen och med
väteperoxid vid den andra. Vid den billigare
processen bibehålls alkalit vid den andra extraktionen.
Orsaken till att man tidigare inte nått över 88—
90 % reflexionsfaktor är att massan vid extraktion
med alkali färgas av klorerat lignin. Man kan
sedan inte bleka längre än till 90 % reflexionsfaktor
utan att fibern försvagas (Chemical & Engineering
News 22 jan. 1962 s. 54). SHl
Automatisk formningsmaskin för gjuterier
En automatisk formningsmaskin för gjuterier har
utvecklats i Danmark. Maskinen, fig. 1, som
benämns Disamatic, består i huvudsak av en
formmaskin med en automatiskt verkande formkammare
med tvärytan 400 X 500 mm och maximalt 300 mm
djup. Formarna, som har vertikal delningsyta, förs
automatiskt på en transportör av stållameller först
till gjutplatsen och därefter genom en
avkylnings-sektion till uppslagningen. Gjutningen och eventuell
kärniläggning görs manuellt.
Formsanden blåses med tryckluft ned genom hål
i doseringsapparatens botten, fig. 2. I den fyllda
formen pressas därefter modellhalvorna mot
varandra och mot den mellanliggande sanden med högt
tryck. Därefter avlägsnas det yttre formbrädet
långsamt under vibrering och svängs upp till vågrätt
läge. Formen förs därefter fram till närmast
föregående formdel, varefter det inre formbrädet dras
tillbaka långsamt under vibrering samt när det
frigjorts från formen snabbare till utgångsläget. Det
yttre modellbrädet kan så svängas ned och
kammaren tillslutas för en ny formningscykel.
Tiden för formningscykeln är ca 15 s, varför man
t.ex. med neltovikten 7 kg per gjutstycke kan
producera 1,68 t/h. Maskinen förbrukar vid utnyttjning
av hela formkammaren ca 14,4 m3/h sand. För 240
formar per timme behöver maskinen 6 X 30 m
ar-betsyta samt en maskinskötare, två gjutare och en
uppslagare. Dessutom fordras givetvis bl.a.
tillfredsställande formsand med god mekanisk styrka samt
en smält- och gjutanläggning som kan leverera
järn-eller metallsmälta i takt med formtillverkningen
(Ingeniören 15 sept. 1962 s. 533—538). BoJ
Fig. 1.
Schematisk bild av den
danska
formningsmaskinen.
Fig. 2. Formningsmaskinens formkammare; upptill
sandbläsning, i mitten modellutdragning och
upp-svängning, nedtill utmatning.
Yttre formbräde Inre formbräde
1074 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
