Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - STF september - Gasturbiner - Logiska element inom mikrovågstekniken - Beredskapsbränslen för motordrift - Kärndrift av rymdfarkoster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I den efterföljande diskussionen visades bilder av
den av Stal-Laval levererade 40 MW
gasturbinanläggningen i Västervik samt av en för prov utförd
gasturbininstallation i en svensk motortorpedbåt
försedd med Kamewa-propeller av ny typ. Vidare
diskuterades möjligheten att bygga propellrar med
ställbara blad för stora effekter, och såväl Keller
som C-A Lindahl från AB Karlstads Mekaniska
Werlkstad ansåg att deras firmor skulle kunna bygga
sådana för minst 40 000 hk effekt.
Logiska element inom mikrovågstekniken
SER kallade teleteknikerna till ett sammanträde
torsdagen den 20 september för att höra Henry Schefte,
L M Ericsson, berätta om de byggstenar, logiska
element, som man nu arbetar med i syfte att göra
de stora beräkningsmaskinerna snabbare.
Snabbheten krävs t.ex. vid beräkning av neutronflöden i
cylindriska reaktorhärdar, trafikproblem inom
telefon-tekniken, militärtekniska problem etc.
I dagens snabbaste maskiner tar additionen ca
1 ,;xs, pulsrepetitionsfrekvensen, klockfrekvensen,
ligger som regel en tiopotens högre än vad som
motsvaras av additionstiden.
Ett sätt att nå kortare bearbetningstider i en
datamaskin är naturligtvis att försöka komma åt
"flaskhalsarna" i maskinen. För kommersiell
databehandling utgöres dessa av ut- och inenheterna. Vidare
kan man programmera en maskin mer eller mindre
tidssnålt. Programmen kan optimeras för att man
skall ernå ett minimum av bearbetningsrutiner,
varigenom bearbetningstiden minskas. Jämsides med
dessa strävanden pågår även omfattande
forsknings-och utvecklingsarbete på många håll. För att
ytterligare öka snabbheten hos de räknande enheterna i
maskinen söker man efter nya, snabbare logiska
element. Sådana kan man finna inom t.ex.
mikrovågstekniken.
Man kan t.ex. utföra logiska operationer i ett
system, där pulserna är modulerade på en bärvåg
inom mikrovågsområdet. Som logiska element kan då
användas vågledarförgreningar, t.ex. magiska T,
diodmodulatorer och dioddemodulatorer. Den
förstärkning som fordras för att kompensera
dämpningar i elementen erhålls med hjälp av
vandrings-vågsrör.
Bärvågen kan vara både frekvensmodulerad,
varvid två faslägen, 0° och 180°, användes för den
bi-nära representationen, eller amplitudmodulerad. Vid
Bell har utvecklingsarbetet i huvudsak inriktats på
AM-tekniken. Närmare tillämpningsområde väntas
inom transmissionstekniken i tidsuppdelade
kommunikationssystem. För att överföra 2 800 samtal
över en bärvåg inom millimeterområdet fordras en
omkopplingsfrekvens av ca 25 MHz vilket bör kunna
utföras med mikrovågsavkodare. Övergår man till
laserteknik skulle upp till en miljon samtidiga
samtal kunna befordras på samma kanal. Det är dock
svårt att modulera lasern.
Vid RCA studerar man FM-metoden med tanke på
dess användning i datamaskiner. Med
varactordio-der och "strip-line"-uppbyggnad blir högsta
puls-repetitionsfrekvens ca 26 MHz men dimensionerna
blir likväl betydligt större än för transistorlogik.
Beredskapsbränslen för motordrift
Mekaniks Kommitté för Motorbränslen och
Smörjmedel hade tisdagen den 25 september 1962 en
afton med tre föredrag och diskussion kring ämnet
"Ersättningsbränslen för snabbgående bensin- och
dieselmotorer i ett avspärrningsläge".
Det första föredraget hölls av N-G Danielson,
byråchef i överstyrelsen för Ekonomiskt Försvar, vilken
inledningsvis framhöll vår starkt ökade förbrukning
av motordrivmedel. Från 1950 till 1962 har
årsförbrukningen av bilbensin ökat från 0,8 till 2,4 milj.
m3, och dieseloljeförbrukningen beräknas 1962 bli
ca 1,3 milj. m3. Förbrukningen av motorfotogen har
däremot minskat från 200 000 till 145 000 m3.
Våra egna möjligheter att producera flytande
bränslen är obetydliga — vi saknar oljekällor,
skif-feroljeverket i Kvarntorp, som för övrigt endast
kunde ge ett mycket litet bidrag till vår försörjning,
läggs ner, och produktionen av motoralkohol i
samband med cellulosaframställningen är från
bränsleekonomisk synpunkt ofördelaktig. Det enda
inhemska ersättningsbränsle som kan få någon betydelse
är därför gengasen. I fråga om flytande bränslen
blir man därför helt hänvisad till lagring. För vissa
ändamål, speciellt militära, kan det därvid bli fråga
om att relativt fritt kunna utnyttja befintliga lager,
vilket kräver flerbränslemotorer.
Gengasfrågan har ägnats betydande
uppmärksamhet sedan den senaste gengasepoken. Man har nu
av bränsleekonomiska skäl helt inriktat sig på
vedgas, varvid man ju slipper kolningen, som kräver
speciella anläggningar och utbildad personal.
Konstruktionerna av vedgasaggregat har utvecklats, och
produktion av aggregat och bränsle för ett krisläge
har planerats. Ävenså har säkerhetsfrågorna
översetts.
Nils Me]lander, byrådirektör i K.
Armétygförvalt-ningen, redogjorde för arméns synpunkter på
flerbränslemotorer.
Kraven på de militära fordonens rörlighet har
skärpts, och möjligheten att använda olika
bränsletyper kan vara av stor betydelse. Inom armén har
gjorts omfattande utredningar om bränslefrågan. En
viktig synpunkt är att dieselmotorer endast behöver
60 % av den bränslevolym som bensinmotorn
kräver. Den minskade brandrisken vid dieseldrift är
vidare av stor betydelse för pansarfordon, tankbilar
och lastfordon. Nya stridsfordon bör därför kunna
köras med dieselbränslen.
Drivmedelsförsörjningen i ett krig är ett stort
problem; 67 % av alla förnödenheter i Koreakriget
utgjordes av bränslen. Föredragshållaren hade själv
haft stora svårigheter att få fram sex olika sorters
bränslen till Kamina-basen i Kongo. Det synes dock
vara svårt att få fram ett enhetsbränsle.
Dieselmotorerna bör kunna köras med bensin, och sådana
flerbränslemotorer tillverkas redan. Gasturbiner lämpar
sig även som flerbränslemotorer.
Som tredje föredragshållare redogjorde Olle
Nordström vid Statens Maskinprovningar i Ultuna för
nya rön i samband med gengasdrift av
fordonsmotorer. Han framhöll även inledningsvis att vi
1940 hade 23 000 jordbrukstraktorer mot 190 000
nu, då vi knappt har några hästar längre. För
ombyggnad till gengasdrift lämpar sig bäst
dieselmotorer utan förkammare. Vid kombinerad drift med
tändolja kan man ersätta 3/4 av bränslebehovet med
ved i ett gengasaggregat. Man får inga större
driftsvårigheter, och effektminskningen blir endast ca
20 %, om vedens fukthalt är högst 20 %. För en
motor ombyggd till full gengasdrift kan man räkna
med vedförbrukningen 0,7—0,9 kg/hkh.
Kärndrift av rymdfarkoster
Gruppen för Kärnteknik heter numera Avdelningen
för Kärnteknik. Vid sammanträdet onsdagen den 16
september antogs stadgar för den nya avdelningen
och förrättades val av styrelse. Det efterföljande
föredraget hölls av W II Podolny från Pratt &
Whitney Aircraft Division och handlade om kärnenergi
för rymdfart.
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 39 1077
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
