Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 39 - STF september - Forskning inom industrin - Simulering av processer med analogimaskin - Akademikerna och skatterna - Arbetsledarens rättsliga ansvar - Böcker - Den runda staden, av L Sandahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företag ej ekonomiskt motivera annat än
sonderingar av projektet.
De finansiella kriterierna för val av
forskningsprojekt är dock endast en bedömningsgrund bland
många. Inte minst är en god översyn av marknaden
viktig. Till sist kan man emellertid aldrig släppa
sikten på individen inom forskningen.
Nobelpristagaren William Shockley (1956) har funnit, att det
inte finns något område där den mänskliga
prestationsförmågan är så olika mellan individerna som
i fråga om forskning.
Simulering av processer med analogimaskin
Den väsentliga svårigheten vid användningen av
automatiska räknemaskiner är att formulera
problemet påpekade Hugo Nilsson, Rederi AB
Nordstjernan, Atomkraftgruppen, för kemisterna på
eftermiddagen den 21 september. Inom
processtekniken blir de matematiska modellerna i allmänhet så
komplicerade att man först med tillkomsten av
maskinella hjälpmedel fått praktiska möjligheter att ta
fram lösningar och genom jämförelse med
mätningar utveckla modellerna. Avvägningen mellan å ena
sidan överskådlighet och tillgänglig
maskinkapacitet och å andra sidan godtagbar
approximationsgrad blir ett centralproblem vid systemanalysen. En
intensiv verksamhet på de matematiska
modellernas område pågår och den tillgängliga
informationen ökar snabbt, samtidigt som väsentliga bidrag
givetvis kvarhålls inom företagen.
Den elektroniska analogimaskinen är ett gott
hjälpmedel vid studium och optimering av processers
dynamik och reglering. En väsentlig fördel är att
tidsskalan kan väljas, så att transienta förlopp som i
verkligheten tar timmar eller minuter utspelas
under loppet av sekunder. En annan fördel är att man
bekvämt och snabbt kan genomsöka stora
parameterområden och därigenom finna optimala lösningar.
Hybridmaskinen har en konventionell
analogimaskin som räkneorgan och har order- och
minnesorgan motsvarande siffermaskinens. Maskinen ger
mycket korta lösningstider även för stora problem.
Akademikerna och skatterna
Om akademikerna och skatterna talade B Östergren,
Saco, inför SKR den 22 september. Är 1925 utgjorde
skatterna totalt 11 % av bruttonationalinkomsten;
nu har de stigit till 30—35 %. Man måste räkna
med alt det höga skattetrycket bibehålls, och av
betydelse blir då skatternas fördelning. Genom deras
övervältring är det ofta mycket svårt att reda ut
vilka som i sista hand betalar. Enligt klassisk
uppfattning kan inkomstskatten inte övervältras. Detta
gäller emellertid inte vid progressiv skatt vilket dock
inte gör denna mer acceptabel.
Progressiviteten drabbar ofta orättvist. Ojämna
inkomster blir t.ex. hårdare beskattade än jämna.
Detta gör att akademikerna blir överbeskattade. Man
har beräknat att de betalar ca 1 000 kr/år högre
skatt än personer som under sin verksamma tid haft
samma totala inkomst jämnt fördelad i tiden.
Som försvar för progressiviteten anges att den
utjämnar skillnader i inkomsterna vilka dock är en
dålig mätare på konsumtionsmöjligheterna. Dessa
var enligt en beräkning för 1950 lika vid
årsinkomster på 5 000 kr. för en ensamstående, 10 000 kr. för
man och hustru samt 16 000 för en familj med två
barn. Utjämnar man inkomsterna genom
progressivskatt uppstår uppenbarligen en orättvisa.
Arbetsledarens rättsliga ansvar
En estraddiskussion över ämnet Ingenjörens rättsliga
ansvar som arbetsledare avslutade SKR:s riksmöte.
I lagen står inget om arbetsledarens ansvar vid
olyckshändelser. I praktiken anses dock
huvudansvaret vila på honom. Kemiingenjören tvingas
därför ofta att ta på sig ett mycket stort ansvar utan
att han har detta fullt klart för sig. Han är
nämligen strängt upptagen med tekniska frågor och
förbiser därför lätt de juridiska. Vid en olyckshändelse
som kostat någon livet står arbetsledaren inför
hotet av fängelse eller vid förmildrande
omständigheter böter.
Arbetsledarens ansvar har på senare tid ökats
genom att begreppet vållande utvidgats långt utöver
det man språkligt menar. Om en olycka uppstått
genom bristande förutseende, anses sålunda
driftledningen ha vållat den. De utdömda skadestånden
tenderar att öka. Domstolarna åberopar utländska
normer. Vidare kommer åtalen nu tätare än förr.
Tillverkarens ansvar gäller även vid varans
användning. Kontrollen av produkten kan därför medföra
ansvar för arbetsledaren.
_ böcker
Den runda staden, av Sten Nyblom. Orbis,
Uppsala 1962. 76 s., ill. 10 kr.
En cylinder med 300 m diameter och 120 m höjd
ser förf. som den samhällsbildning, som skulle råda
bot på de flesta brister i dagens samhälle, och som
också skulle lösa alla väsentliga sociala
trygghets-och kontaktproblem. Staden rymmer i den
skisserade storleken 10 000 människor. Deras bostäder
tänks förlagda i cylinderns periferi, medan
samhällets nyttigheter — affärer, publika lokaler etc. —
grupperas mot mitten. Den valda formen ger korta
kommunikationer för individen, som i lägenhetens
närhet finner såväl arbetsplatsen som allt vad han
behöver för sitt uppehälle. En mycket stark
rationalitet präglar förf:s tankegångar. För honom är det
naturligt, att samhället bestämmer den enskilda
lägenhetens utformning. Sålunda konstaterar han t.ex.,
att köket är en mycket dyr del i bostaden samt att
det måste vara synnerligen orationellt att mycken
tid inom varje hushåll läggs ned på köksarbete.
Konklusionen blir då, att köksenheten försvinner ur
bostaden samt att människan förutsätts inta sin föda
på allmänna näringsställen.
Det är troligt, att individen även i ett så starkt
kollektiviserat samhälle som detta kan tillfredsställa
sitt behov av social manifestation, fastän det inte
kan ske genom den egna villan eller den bil, som
hon här får mycket liten användning för. Det synes
mera osäkert om människan låter inordna sig i en
organisation, som ger henne så liten valfrihet, vad
gäller bostadens form, belägenhet och miljö, och
som så starkt bestämmer och planerar för henne.
Bokens största förtjänst är dess karaktär av inlägg
i diskussionen om samhällets uppbyggnad och
individens roll i samhället, detta beroende på att staden
i tekniskt hänseende är ytterst ofullständigt
studerad. Förf. avstår också så gott som helt från att
diskutera organismens utbyggnad och
landskapsmässiga inordnande, varför läsaren knappast kan känna
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 39 1079
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
