Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 1962, H. 40
- Utvecklingslinjer inom elektroniken, av Gunnar Hambraeus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Utvecklingslinjer
inom elektroniken
621.38(047.1)[1]
Anglo-Swedish Electronics Marketing Group
(Anselm) är en sammanslutning av brittiska
tillverkare av elektronikutrustningar och
komponenter samt deras representanter i Sverige.
Den har till syfte att sammanföra tillverkare
och användare av elektronisk materiel för
tekniska diskussioner. En första konferens hölls
den 22 och 23 oktober i Hotell Apollonias
konferenshall.
Komponenters tillförlitlighet
Utvecklingen inom elektroniken har på 40 år
fört oss från radiomottagare, hembyggda med
fabrikstillverkade komponenter, till dagens
mikrominiatyrisering och specialkomponenter
som masrar, lasrar osv. påpekade G W A
Dummer från brittiska radarforskningsanstalten i
Great Malvern. Redan på 1950-talet framkom
tryckt ledningsdragning och automatisk
sammansättning. Utnyttjandet av enkla
komponenter, t.ex. resistorer av vilka nu tillverkas totalt
ca 108 per vecka torde dock ej avta på många
år. Dessa grundkomponenter är billiga,
mångsidigt användbara och pålitliga.
Tabell 1. Jämförelse mellan olika system för
mikrominiatyrisering
| Egenskap | Mikromoduler | Mikrokretsar | Kretsblock |
| Packningstäthet | lägst | större | störst |
| Lödförbindelser | många | färre | få |
| Nuvarande användning | siffer- och analogiteknik | sifferteknik | sifferteknik |
| Värmeupptagande | medelmåttigt | dåligt | bra |
| Kontaktytor mellan olika metaller | många | många | få |
| Möjlighet att ändra kretsen | medelmåttig | liten | liten
|
| Krav på renhet hos utgångsmaterial | växlande | växlande | mycket höga |
| Toleranser hos detaljer | goda | medelmåttiga | dåliga |
| Temperaturtålighet | medelmåttig | medelmåttig | dålig |
| Förutsedd kassation i produktionen | låg | medelmåttig | medelmåttig
|
| Lämplighet för automatisk produktion | trolig | möjlig | låg |
| Kretstekniker kan konstruera | ja | nej | nej
|
| Utvecklingsmöjligheter | medelmåttiga | medelmåttiga | goda |
| Potentiell tillförlitlighet | medelmåttig | god | mycket god |
Tillförlitlighet liksom felfrekvens är begrepp
som väl ännu ej har definierats
tillfredsställande. Av praktiska skäl har man nu valt att mäta
felfrekvensen som antalet enheter vars
egenskaper faller utom fastställda gränser under de
första 1 000 h drift. Att detta ej är ett i alla
avseenden tillfredsställande mått, förstår man
då man tänker på kraven på komponenter t.ex.
i missiler där funktionstiden räknas i minuter
eller i telefonöverdrag för undervattenskablar
vilka väntas fungera under årtionden.
Utvecklingen i tillförlitlighet kan
exemplifieras av mätta felfrekvenser enligt "Joint Service
Specifications" på radarutrustningar. Denna
var t.ex. 1,20 år 1949 och 0,42 år 1961. Med i
stort sett samma baskomponenter kan man
genom urval och kontroll av omgivningen nå ned
till följande typiska felfrekvenser: teleöverdrag
i undervattenskablar 0,0033, telefonväxlar 0,067,
datamaskiner 0,17, teleutrustningar för
kommersiellt flyg 0,83, laboratorieutrustningar 1,01
samt kommersiella radio- och TV-mottagare,
sålda till konkurrenskraftiga priser, 1,63, allt
mätt som antal felaktiga komponenter
upptäckta under de första 1 000 h drifttid.
Mycket omfattande provutrustningar har
byggts vilka tillåter långtidsprov av stora
komponentmängder (storleksordningen 1 000)
inom temperaturintervall på —90 till 200°C och
vid förhöjt tryck eller vakuum. I vissa fall
varierar man omgivningsparametrarna cykliskt.
Konstanta goda omgivningsförhållanden, t.ex.
jämn och låg arbetstemperatur, dammfrihet,
jämn fuktighet och frihet från vibrationer är
det bästa sättet att skydda komponenter.
Särskilt kan kylning av elektronisk apparatur
drastiskt höja tillförlitligheten. Vattenkylning
av ett chassi med 3 000 monterade
komponenter avgivande ca 200 W sänkte
arbetstemperaturen från 85°C till 15°C. Under de första
10 000 h drift uppträdde här endast tre fel.
Högre precision i tillverkningen och en
omsorgsfull provning av komponenterna före
leverans ger automatiskt god tillförlitlighet. Man
når emellertid relativt snart en ekonomisk
gräns för den tillförlitlighet som man kan ge
konventionella komponenter. Här har nu
mikroelektroniken byggd på halvledarfysik,
elektrodeposition och fotografiska förfaranden
betytt ett stort steg framåt.
Utveckling av mikroelektronik
Inom mikrominiatyriseringen särskiljer man
nu tre utvecklingssteg, eventuellt tre grenar
som ger fördelar för olika tillämpningar,
tabell 1. Dessa steg innebär utnyttjande av:
mikromoduler, mikrokretsar samt kretsblock.
Mikromodulerna byggs av separata, små
komponenter på keramiska kretskort som därefter
staplas till färdiga funktionsenheter.
Mikrokretsarna på t.ex. glas innehåller de passiva
komponenterna i själva kretskorten, aktiva
[1] Referat av föredrag av G W A Dummer, Royal Radar
Research Establishment, Storbritannien, och Nils-H Lundqvist,
Foa, vid symposium den 22 oktober 1962 ordnat av
Anglo-Swedish Electronics Marketing Group.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1139.html
