Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 41 - Rationellt underhållsarbete, av Arne Körling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Total underhàits-och
reparationskostnad
Fig. 2. Principiellt samband mellan kostnaden för
stillestånd och underhåll som funktion av
omfattningen av det förebyggande underhållet.
stor volym av underhållsarbetet på ett sätt, som
är överlägset mera konventionella metoder, har
blivit den stimulans, som hittills saknats. Den
granskning av metoder, organisation och
uppordning av de allmänna förutsättningarna för
arbetet, som ingår i en UMS-installation, blir
därmed mera mödan värd och direkt lönsam.
I och med att underhållsarbetet intensifieras
blir det allt nödvändigare att finna vägar att
bestämma dess omfattning och ekonomiska
optimum. Några exempel på frågor som då bör
ställas är följande:
"Hur stora värden lönar det sig att binda i
reservdelsförråd som beredskap mot
stillestånd?"
"Hur mycket lönar det sig att satsa på det
förebyggande underhållet av en maskin?" —
Det bör vara klart att det förebyggande
underhållet måste inriktas på maskinernas
ekonomiska livslängd i första hand och på deras
tekniska livslängd i andra hand. Finns det
underlag för ett riktigt beslut?
Kostnaderna för reparationer och stillestånd
kan framställas schematiskt som en funktion
av kostnaden för det förebyggande
underhållet, fig. 2. Den totala underhållskostnaden är
summan av kostnaderna för förebyggande
underhåll, reparationskostnaden och
stillestånds-kostnaden. De adderade kurvorna visar ett
utpräglat minimum vid ett optimalt läge för
kostnaden för det förebyggande underhållet.
Fig. 3. Exempel på underhällstjänstens inplacering
i en stor processindustri, öp betecknar överingenjör
för produktion, Öu överingenjör för underhåll; A,
B, C fabriksenheter.
Det viktigaste är kanske i praktiken inte att
konstatera var optimum ligger, utan på vilken
sida om optimum man befinner sig, för att
därigenom få en anvisning om det lönar sig
att öka eller minska det förebyggande
underhållet.
"Lönar det sig att renovera en gammal maskin
eller skall den bytas mot en ny?" Inom
Volvokoncernen har genom ett sådant samarbete
utarbetats en metod för investeringskalkylering
och där även utbyteskalkylering ingår. Här
ställer man den gamla maskinens eventuella
renoveringskostnad, större underhållskostnad
och mindre produktionsförmåga mot den nya
maskinens högre kapitalkostnader, högre
produktionsförmåga och lägre
underhållskostnader.
Dessa frågor innebär svåra avgöranden och
bedömningar, som inte kan delegeras alltför
långt ut i organisationen. Klara besked om
företagets politik i detta avseende, om ansvar
och befogenhet, måste ges. Jag är övertygad om
att det i underhållssammanhang finns ett stort
antal ytterligare frågor, som när det gäller
verkstadsindustrins speciella problem, måste
klarläggas i princip. Ett intimt samarbete
mellan tekniker och ekonomer med målet att
utarbeta riktlinjer för analyser och bedömningar
i underhållsfrågor är därför synnerligen
önskvärt.
Organisatorisk inplacering
Företagets typ, dess struktur, storlek, ålder och
personalresurser ger varierande förutsättningar
för lämpliga organisationsformer.
Underhållsarbetet har till ändamål att garantera
säkerheten i driften hos maskiner, byggnader och
annan utrustning för att produktionen skall
kunna ge bästa ekonomiska resultat för
företaget. Härav framgår klart, att underhållet är
en primär funktion. Underhållsavdelningen
måste vara en aktiv del i
produktionsapparaten, men den bör ha en fri ställning. Den får
inte vara ett självändamål utan en del av ett
lag, som kan vara framgångsrikt endast i ett
intimt och väl avvägt samarbete. Allteftersom
kostnaden för underhållet blir en allt större del
av de totala omkostnaderna och
underhållsgruppen blir en allt större del av företagets
arbetsstyrka understrykes successivt
nödvändigheten av en stark ställning i företagets
organisation.
Hur man i en stor processindustri inplacerat
underhållstjänsten visas i fig. 3. Företaget har
flera stora fabriksenheter, var och en med sin
överingenjör för produktion och överingenjör
för underhåll. I direktionen, som är av
kommittéform, har man en direktör för produktion
och en för underhåll. Detta innebär att
politiken, ledningen, de svåra avgörandena och
fördelningen av ansträngningarna mellan
produktion och underhåll samordnas på ett mycket
högt plan.
Ett annat exempel visar hur
underhållsfunktionen på liknande sätt placerats vid sidan
1118 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
