Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Hur civilekonomen har det, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur civilekonomen har det. Styrelsen för
Svenska Civilekonomföreningen har till föreningens
50-årsjubileum (Tekn. T. 1962 s. 1009) låtit kartlägga
civilekonomernas ställning i arbetslivet.
Undersökningen har genomförts under ledning av en
kommitté med professor Sune Carlson som ordförande.
Den bygger på ett frågeformulär som sändes ut till
föreningens 4 000 yrkesverksamma medlemmar i
maj 1961. Grundmaterial inkom från ca 2 700
civilekonomer som arbetar i Sverige och kompletteras
dessutom av uppgifter från omkring 150 ekonomer
i utlandstjänst; av hela svarsmaterialet utgörs
endast 2,5 % av kvinnor.
Det signalement på civilekonomen som yrkesman
som utredningen kommit till är ungefär följande:
Civilekonomen är en man i 37-årsåldern, som
arbetar inom industri, företrädesvis i
Storstockholmsregionen, och har specialiserade arbetsuppgifter
inom redovisning (inklusive finansiering, budgetering,
kostnadsberäkning, statistik o.d.). Han byter sällan
anställning, och då han gör det, är det i första hand
för att få vidgade och intressantare arbetsuppgifter.
Han hade 1960 en inkomst på 40 000 kr. och har
över huvud taget en god position i samhället.
Mot bakgrunden av detta signalement skall här
göras ett litet axplock bland det rika
undersökningsmaterialet. Dagens civilekonom har hunnit ett stycke
upp i åren, när han tar sin examen. Vid båda
handelshögskolorna har medianåldern under senare år
pressats upp till över 26 år. I regel nöjer han sig
med sin examen. Var tionde civilekonom har dock
även annan akademisk examen, i första hand jur.
kand.-, fil. mag./fil. kand.- eller
civilingenjörsexamen. Denna andra examen har i regel avlagts först.
Av de civilekonomer som ingår i undersökningen
finns 36 % inom industrin, främst inom maskin-,
metall- och verkstadsindustrin. Mer än varannan
civilekonom är anställd i industri och varuhandel,
men också revisionsverksamhet är en stor bransch.
Civilekonomen är en typisk storstadsmänniska.
Hälften av dem finns i Storstockholmsområdet, ca
15 % i Storgöteborg och 5 % i Malmö. 70 % av
civilekonomerna är alltså sysselsatta i
storstadsområdena, medan t.ex. hela Norrland bara har ca 4 %.
De dominerande verksamhetsområdena är i tur och
ordning redovisning (inklusive finansiering,
budgetering, kostnadsberäkning, statistik o.d.),
revisionsverksamhet, rationalisering (inklusive organisation
och utredningsverksamhet) samt försäljning, som
tillsammans sysselsätter närmare 74 % av alla
spe-cialinriktade ekonomer.
De drygt 4 000 medlemmarna i Svenska
Civilekonomföreningen finns utspridda på ca 2 000 olika
företag och institutioner. Ca 10 % av
civilekonomerna finns inom statliga och kommunala verk.
Var fjärde ekonom i undersökningen har sin första
anställning. Relativt få har bytt anställning, sedan
de passerat 40-årsgränsen.
Genomsnittslönen för civilekonomerna uppgick 1960
till 39 800 kr. I detta belopp ingår även biinkomster.
Undersökningen visar, att ungefär var tredje
civilekonom har extrainkomster. Som i andra
akademigrupper stiger inkomsterna även för
civilekonomerna med stigande ålder. I åldersgruppen 25—29 år
var medianinkomsten ca 21 000 kr., i gruppen 40—44
år över 45 000 kr. och för dem som passerat
60-årsgränsen över 61 000 kr.
En jämförelse mellan branscherna (tabell 1, fig.
1) visar, att revisionsverksamhet låg med den högsta
medianinkomsten, 44 100 kr., följd av bank- och
bankirverksamhet med 42 900 och industri med
42 700 kr. Lägst låg icke-akademisk undervisning
med 33 000 kr. och statliga verk och inrättningar
Tabell 1. Totalinkomst samt medianålder 1960 för civilekonomer som
innehade en och samma anställning hela detta dr
Bransch
Antal civil- Median- Totalinkomst
ekonomer ålder Median övre kvartil
1 000 kr/år 1 000 kr/år
Revisionsverksamhet ................. 247 41,5 44,1 70,0
Bank- och bankirverksamhet ........ 102 42,9 42,9 64,0
774 39,6 42,7 58,0
Varuhandel ........................... 294 38,8 42,3 61,0
Konsulterande verksamhet ........... 53 39,5 41,7 52,9
Försäkringsverksamhet .............. 62 40,1 40,6 53,1
Föreningar och institutioner i närings-
livets tjänst ......................... 77 39,9 39,8 49,7
Kommunikations- och transportväsen 51 38,3 36,7 50,9
Kommunala styrelser och inrättningar 39 42,4 33,3 41,6
Ickeakademisk undervisning .......... 68 39,7 33,0 41,8
Statliga verk och inrättningar ....... 176 42,4 29,8 36,3
Alla branscher ........................ 2 131 40,2 39,8 54,7
med 29 800 kr. En analys tyder på att medan
begynnelselönerna inte skiljer sig nämnvärt de olika
branscherna emellan, varierar topplönerna eller
utsikterna att nå toppinkomster rätt avsevärt.
Även specialiteterna betalar sig olika.
Medianinkomsten för de civilekonomer som sysslade med
produktion var 1960 47 500 kr., för dem som
arbetade på inköpssidan 42 000 kr., i taxeringsrevision
29 000 kr. och i reklam 28 900 kr. De högsta
siffrorna visade dock de ickespecialiserade till vilka
företagsledarna räknas, med 52 700 kr. i medianinkomst
("Civilekonomen i arbetslivet", Stockholm 1962). VVS
Fig. 1.
Medianinkomstfördelning för
civilekonomer inom
några branscher.
Abskissan anger [-årsinkomstklasser-]
{+årsinkomstklas-
ser+} (i 1 000 kr.).
Varuhandel
(294 st.)
1156 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
