- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 92. 1962 /
1158

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Torsionssvängningsberäkningar av motoraxlar med datamaskiner, av Ove Iko och Åke Jacobsson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

massorna noll vid alla resonansfrekvenser.
Man får för detta restmoment

R = 2 lr ■ <pr

v = l

o2 = 0

2 Mr <pv

där Mmax är det största totala vridande
momentet mellan svängmassorna och SMq> är summan
av arbetet av de vridande momenten. Mmax
erhålles som det största värdet av Sltpco* vid
beräkningen av restmomentet och vidare är
I M<p = 11 <p*<o2
<P är en dimensionslös faktor som beror av
motorns dimensioner:

ltd3

där Vs är slagvolymen för en cylinder och d är
axeldiametern.

För att man skall kunna beräkna spänningen
vid resonansvarvtalet måste dämpningen
uppskattas. Hur denna skall bestämmas råder det
delade meningar om och i ett arbete2 på
området nämns inte mindre än 14 olika
dämpningsformler. Det vanligaste torde vara att
någon av de i litteraturen nämnda formlerna
modifieras i enlighet med motortillverkarens
erfarenheter.

Kraftimpulser

Kraftimpulsernas storlek beräknas på så sätt
att man för det medeltryck, som svarar mot

program abe 2a2 20

motoranläggning äj bil.8-9

1 gradens svängningsform-

vinkelhast.kvad vinkelhast egensv.tal restsumma

4865,49 69,75 666,1 +0,74

tröghetsmoment amplitud fjäderkonst max.moment

43900,00 1,0000 5271000000

43900,00 0,9595 5271000000

43900,00 0,8801 2993000000

43900,00 0,6774 5271000000

43900,00 0,5349 4338000000

3580,00 .0,3354 8790000000

28000,00 0,2363 646800000 +903496287

160000,00 -1,1606

summa arb.tot.: 1792958925 summa arb.cyl.: 734803450

2 gradens svängningsform

vinkelhast.kvad vinkelhast egensv.tal restsumma

32784,53 181,06 1729,0 -16,65

tröghetsmoment amplitud fjäderkonst max.moment

43900,00 1,0000 5271000000

43900,00 0,7270 5271000000

43900,00 0,2554 2993000000 +2853093626

43900,00 -0,6978 5271000000

43900,00 -1,0486 4338000000

3580,00 -1,1269 8790000000

28000,00 -1,1504 646800000 -848762731

160000,00 0,1618

summa arb.tot.: 6078397040 summa arb.cyl.: 4577080764

där I betecknar masströghetsmomentet och qp v
amplituden för den r:te massan samt co
vinkelhastigheten. Vid beräkning enligt Holzers
metod uppskattas ett värde på a>2 och
restmomentet beräknas. Med ledning av summans storlek
och tecken uppskattas ett nytt æ2 osv. tills
rest-momentet blir tillräckligt litet. Det mot
ar-värdet svarande svängningstalet är då det sökta
egensvängningstalet. Resultat av en
svängningsberäkning med datamaskin framställs i en
Hol-zer-tabell, fig. 1.

På grund av förbränningsmotorns
olikformighet kan det drivande momentet uppdelas i ett
antal övertoner. Man erhåller de kritiska
varvtalen genom att dividera egensvängningstalen
med ordningstalen 1, 2, 3 osv. Genom
avpass-ning av axelstyvheter eller svängmassor
försöker man att undvika att något kritiskt varvtal
sammanfaller med motorns driftvarvtal.

Vektorsummor, spänningsfaktorer
och dämpningsfaktorer

Bestämningen av vinkelvridningens
vektorsummor innebär att svängmassornas
amplituder adderas vektoriellt enligt den tändföljd,
som gäller för motorn. Ofta utföres denna
addition grafiskt eller med hjälp av räknescheman.
Det är emellertid ingen svårighet att låta
datamaskinen utföra även dessa beräkningar.

För spänningsberäkningen behöver man även
"spänningsfaktorn", som beräknas ur
\f . fö

z =

ett visst kritiskt varvtal, uppritar
indikatordiagram och motsvarande
tangentialtrycksdia-grani, vilket uppdelas genom harmonisk
analys. För ordningarna 1—4 måste även
masskraftimpulserna beräknas. I regel
sammanstäl-les resultaten av dessa beräkningar för en viss
motortyp så att man i diagram uppritar
impulserna som funktion av medeltrycket med en
kurva för varje ordning. Om man även ritar in
medeltrycket som funktion av varvtalet
(propelleranläggning) eller effekten
(generatoranläggning), så kan man snabbt uppskatta
impulsernas storlek.

Det torde vara svårt att i ett generellt
maskinprogram inrymma beräkningen av
kraftimpulser, sådan den här har skisserats. Ett dylikt
program skulle kräva ganska långa räknetider,
då impulserna måste beräknas för varje
ordningstal som faller inom motorns
varvtalsområde. I vissa program har approximativa
formler för gasimpulserna medtagits, men det rör
sig då om en viss motortyp, vissa cylindertal
eller om vissa konstanta medeltryck. Det har
visat sig, att om man låter datamaskinen
utföra spänningsberäkningen fram till
kraftimpulserna, kan spänningarna manuellt beräknas
på någon minut med hjälp av
impulsdiagrammen.

Spänningsdiagram

Den beräkningsgång som här har angetts ger
möjlighet att beräkna spänningarna vid de

Fig. 1.
Resultatutskrift frän
datamaskin av [-svängningsberäkning-]
{+svängnings-
beräkning+} i
Holzer-tabell.

1158 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:57:36 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1962/1188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free