Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Torsionssvängningsberäkningar av motoraxlar med datamaskiner, av Ove Iko och Åke Jacobsson - Oljedistributionen förändras, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gaskraftimpulserna med hjälp av interpolerade
formler. Den relativa dämpningen beräknas
enligt Draminsky4.
För varje kritiskt varvtal beräknas
spänningen och 0111 denna överstiger ett bestämt värde
beräknas även några punkter på tillhörande
gränskurva. Programmet utför alltså allt
beräkningsarbete som fordras för granskning av en
motoranläggning ur
torsionssvängningssyn-punkt med undantag av de förberedande
sväng-masse- och styvhetsberäkningarna.
Andra program
Ytterligare några program har kodats i
Sverige för beräkning av torsionssvängningar i
motoranläggningar. Det gäller främst
motor-och turbintillverkare, som kodat program för
sina speciella utföranden av svängande system,
t.ex. bilmotorer, eller tillverkare, som kodat
program för den speciella datamaskin de har
tillgång till. I fackpressen har beskrivits
program, som kodats i Tyskland7, Storbritannien8
och Norge0.
Slutord
En fullständig torsionssvängningsberäkning av
en motoranläggning tar 1—2 dagar i anspråk
om man utför beräkningen manuellt. Med de
här nämnda programmen kan samma arbete
utföras på 1—2 h eller mindre, beroende på
antalet likartade problem som skall
genomräknas. Vidare har det visat sig, att man med
tillgång till beräkningsprogram utför flera
beräkningar än tidigare; då beräkningsarbetet
utföres av datamaskinen kan man lätt räkna genom
ett stort antal varianter för att komma fram till
det gynnsammaste utförandet av en
anläggning. Ett av programmen har även kommit till
användning för att studera olika parametrars
inverkan på egensvängningstalet. För en viss
motortyp har man t.ex. kunnat lägga upp
diagram över första egensvängningstalet som
funktion av axelns vridstyvhet och propellerns
masströghetsmoment.
Även om kostnaderna för
programmeringsarbetet kan bli höga genom att programmen
fordrar viss inkörningstid förutom den rena
kodningstiden, betalar sig ändå ett dylikt program
relativt fort. Man vinner inte enbart en
minskad arbetstid, utan även den fördelen att
beräkningsresultatet blir tillgängligt fortare och
blir tillförlitligare än vid manuell beräkning.
Litteratur
1. Ker Wilson, W: Practical solution of torsional vibration
problems, bd 1. London 1956.
2. .1 handbook ön torsional vibration, compiled by E J
Nestorides. British Internal Combustion Engine Res. Ass.
Cambridge 1958.
3. Jacobsson, A: Beräkningar av torsionssvängningar med
hjälp av en elektronisk databehandlingsmaskin. AB
Götaverken 1960.
4. Draminsky, P: Daempningen ved torsionssvingninger i
krumtapaksler. Köpenhamn 1947.
5. Archer, S: Torsional vibration damping coefficients for
marine propellers. Engineering 1955 s. 594—598.
6. Lundberg, S: Förbränningsmotorteknik. Göteborg 1358.
7. Richter, I & Mondon, G: Durchführung von
Dreh-schwingungsrechnungen. MTZ 20 (1959) s. 245—247.
8. Gilles, D C: Digital computers and engineering problems.
Träns. Inst. Eng. & Shipbuilders Scotland 102 (1958—1959)
s. 85—108.
9. Jensen, R B: Torsional vibration calculation by means
of 1BM-650 magnetic drum data-processing machine.
Euro-pean Shipbuilding 5 (1959) s. 108—111.
Oljedistributionen förändras. För
oljedistributionen är transportekonomin en av de viktigaste
faktorerna, och denna beror i hög grad på
raffinaderiernas läge och storlek samt transportapparatens
dimensioner.
Raffinaderierna låg till en början invid oljekällan
eller en grupp oljekällor. Sedan växte
raffinaderiernas storlek med efterfrågan på olja och de flyttades
till mer strategiska positioner — antingen för att
tillfredsställa en lokal konsumtionskoncentration
eller för att underlätta vidare transport. Fram till
andra världskriget byggdes fortfarande utanför USA
raffinaderierna inom oljefältens räjong. Först efter
1945 har tendensen över hela världen blivit, att
raffinaderierna förläggs inom nationsgränserna, där de
skall täcka den lokala konsumtionen.
Nu flyttas raffinaderierna ännu ett steg närmare
konsumenten. Man bygger, eller har redan byggt,
raffinaderier i många inlandsområden, t.ex. Milano,
Ruhr och Strasbourg. Dessa raffinaderier får sin
råolja via rörledningar från djuphamnar.
Även oceantransporterna har omformats. Ännu
åren före andra världskriget byggdes tankfartygen
i allmänhet främst för transport av raffinerade
produkter. Ett genomsnittligt tankfartyg 1939 hade ca
12 000 t lastförmåga och farten 11 knop. Nu
transporteras främst råolja, vilket sker med tankfartyg
för i genomsnitt 33 000 1 last och 15,5 knop.
Världens största oceangående tankfartyg 1939 var på
24 000 t; nu bygger man ett på 160 000 t.
En förändring har också skett med rörledningarna.
Före andra världskriget betraktades rörledningar
utanför USA främst som ett hjälpmedel för
transport av råolja från oljefälten till raffinaderier vid
kusterna eller befolkningscentra — de ingick i ett
system för insamlande, inte distribution. I dag
används rörledningar lör en mängd ändamål: de
binder samman raffinaderier med distributionscentra,
de betjänar t.ex. flygplatser, och t.o.m. enskilda
fabriker.
Raffinaderiernas utveckling har haft sin betydelse
för lagerhållningen. I många fall har
importanläggningarna ersatts av hemmaraffinaderier. Lokala
distributionsdepåer inne i land har måst flyttas för
alt få kapacitet att ligga inne med storlager och
kunna täcka stora konsumtionsökningar. Antalet
distributionscentra har reducerats och blivit större.
Samtidigt har en mängd olika förbättringar gjort
det möjligt att utnyttja lageranläggningarna på ett
bättre sätt. Storbritannien behövde sålunda ca 6 Mt
lager 1939 för att klara sin omsättning på 10 Mt
olja. I dag klarar man en fem gånger så stor
omsättning på knappt mer än tre gånger så stora lager.
Före kriget hade en vanlig engelsk tankbil rum för
4,5 m3 vara och levererade i genomsnitt 0,9 m3 till
varje kund. I dag rymmer motsvarande bil 18 m3
och levererar 6,75 m3 per kund.
Framtidsutsikterna inom oljeindustrin pekar hän
mot en fortsatt konsumtionsökning.
Oljedistributörens uppgift blir att klara av denna med hjälp av
nya metoder. Rörledningar, elektroniska
kommunikationssystem, automatisering och datamaskiner
spelar redan en stor roll i utvecklingen (B P
Information nr 228, 29 okt. 1962). WII
1160 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
