Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Ekonomkongress med lång sikt, av Tage Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hissnande perspektiv?
Lagercrantz kom även in på frågan om var
individen fanns i denna utvecklingslavin med
perspektiv som svindlade och hur individen
skulle vara rustad för denna miljöförändrings
anspråk. Han var pessimisten bland
optimisterna med en instinktiv reaktion grundad på
sin generations krisupplevelser och det
hotande dagsläget. Denna pessimism fick inte stå
oemotsagd. Wallander påpekade att
utvecklingstakten varit 2—3 % i Sverige under de senaste
100 åren, varför framtidsperspektivet på
1870-talet var lika överväldigande som dagens.
Mossberg delade inte heller de lagercrantzska
farhågorna för att förhoppningarna var
önskedrömmar blott, och framhöll dessutom att vi
måste planera för fred, oavsett vad vi tror om
kommande kriser.
Långsiktig totalplanering
Långsiktig totalplanering behandlades vid en
annan estraddiskussion av praktiska livets män
med ekon. lic. Lars Adler (Svenska
Metallverken) som ledare. Bredvid sig hade han
civilekonom K Bränndström (Svenska Cellulosa
AB), direktörerna S Fogelström
(Plåtmanufaktur), Arne Henrikson (LKAB) och B Vinberg
(Boliden Batteri) och som utomstående
sakkunnig professor Folke Kristensson
(Handelshögskolan i Stockholm).
Organisation
Planeringsverksamheten bedrives i de olika
företagen på olika sätt. I LKAB samlar
ekonomisidan in planeringsuppgifter från olika
berörda instanser, medan man i Plåtmanufaktur
har en särskild avdelning, som aktivt driver
planeringsarbetet. I SCA är verkställande
direktören mycket engagerad i denna fråga och
nyttjar ett sekretariat med två man, vilka
bereder de olika delfrågor som kommer upp. I
det i detta sällskap lilla företaget Boliden
Batteri drivs dessa frågor inte på samma sätt
systematiskt, beroende på de begränsningar
företagsstorleken ger. Stor vikt lägges dock vid att
alla uppkommande synpunkter på framtiden
skrivs ned som underlag för systematisering.
Verkställande direktören tar intermittent upp
frågorna med närmast berörda chefer.
Varför total planering?
Orsakerna till att man planerar på lång sikt är
beroende av de olika företagens speciella
förutsättningar. Planeringen användes som ett
samordningsmedel, i synnerhet då företagets
produktsortiment är stort och tillverkningen
spridd på många enheter. Erforderliga
kapacitetsförändringar är ofta både tids- och
kapitalkrävande. Marknadsförändringarna sker så
mycket snabbare nu än förr. Det externa
informationsbehovet är särskilt uttalat i
samhällen, där företaget är den dominerande
verksamheten. Behovet av "varningssignaler" är stort
för utlösning av motåtgärder på ett så tidigt
stadium som möjligt.
1162 TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 40
Planeringens föremål
Kristensson inledde den följande debatten med
att framhålla det intima sambandet mellan
planering och företagets målsättning. Planering
krävs för optimal utnyttjning av resurserna
och för att ge beslutsberedskap. Kostnadsnivån
i ett företag beror på den flexibilitet, som man
föresatt sig att hålla t.ex. beträffande
möjligheterna att använda en fabrik för annan
tillverkning. Det är därför viktigare, men svårare
och inte alltid beaktat, att intäktsalternativ
måste studeras. Planeringen bör centreras
kring det han kallade företagets "dynamiskt
strategiska faktor", dvs. det man inom
företaget är speciellt duktig på. Det kan vara
utnyttjandet av en viss råvara, samspelet inom
en konstruktionsgrupp eller speciella
traditioner och kunskaper i vissa former av
marknadsföring.
Kristensson framhöll att det inte i och för sig
är marknadsutvecklingen som är det centrala
problemet för företagets planering. Det
viktigaste är att planeringsverksamheten är väl
organiserad och administrerad. Detta kräver att
den är formaliserad, dvs. det måste finnas
klara och skrivna instruktioner om att den skall
ske, vad den skall inriktas på och hur den
skall ske.
Kostnader
Att långtidsplaneringen bedrivs på olika sätt
framgår av företagsrepresentanternas
redogörelse. Kostnaderna för en sådan verksamhet är
även olika. Dessa ansågs emellertid framför
allt vara beroende av vilket utvecklingsskede
företagets planeringsverksamhet befinner sig i.
När formerna för denna verksamhet har
stabiliserats, ansågs det allmänt, att kostnaderna
kommer att vara blygsamma.
Praktiska problem
När det gäller formerna för
långtidsplaneringen, framhölls det, att ett framgångsrikt
planeringsarbete kräver distans till de dagliga
problemen. Samtidigt måste berörda parter vara
positivt engagerade i planeringens
genomförande. Å ena sidan är det alltså nödvändigt att
skilja på planerande och verkställande
verksamhet och å andra sidan är det nödvändigt
att arbeta i sådana former, att positiva insatser
stimuleras, för att de planerade resultaten skall
kunna uppnås.
I debatten varnades för risken att man stirrar
sig blind på den sannolika utvecklingen och
glömmer företagets möjligheter. Man får inte
tänka så stort, att man inte kommer ned till de
gripbara tillgångarna.
Den inledande estraddiskussionen gav en
visionär teckning av den allmänna utvecklingen.
Under den följande kongressen
demonstrerades, att man numera är bättre rustad, att
bemästra de framtidsproblem företaget kommer
att ställas inför.
Trots detta är ännu det största prognosfelet,
att man har planerat för försiktigt!
Tage Florin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
