Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 42 - Händelser - Fritidsområden och fritidsbebyggelse utreds - Styresmännen i STF:s delsammanslutningar - Förändringar i Marinförvaltningens tekniska ledning - Utbildningen av bilförare utreds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lunda bör behandlas t.ex. fritidsbebyggelsens
vatten- och avloppsfråga, renhållningen inom
fritidsområdena, gemensamma väg- och
parkeringsanläggningar samt renhållningen utefter de allmänna
vägarna. Uppmärksamhet bör även ägnas
anordnandet av campingplatser, badplatser och lämpliga
anläggningsplatser för småbåtar.
Styresmännen i STF:s delsammanslutningar.
Sedan 1961 (Tekn. T. 1961 s. 1089) har bland STF:s
delsammanslutningar Tekniska Fysikers Förening
(TFF) övergått från avdelning till
primärorganisation. Som nya avdelningar har inträtt de
förutvarande grupperna för Kärnteknik (Kä) och för
Regleringsteknik (Re) samt Svenska Föreningen för
Medicinsk Fysik och Teknik (MFT).
Till ordförande, vice ordförande och sekreterare i
avdelningar, specialföreningar och specialförbund
inom STF-samhörigheten från 1 september 1962 till
31 augusti 1963 har valts följande personer:
Ordförande Vice ordförande Sekreterare
A Göran Sidenbladh Carl Nyrén Bo Fritzell
SBF Gotthard Björling Jan-Erik Boman Bertil Lindeskog
Carl-Robert Ringström
SER Bertil Bjurel Gösta Knall Per-Erik Lindahl
Bengt Undén Stig Warring
Rolf Langborger
TFF Lars 0 Larsson Carl-Erik Wikdahl Lars Zettergren
G Sven Witt Hans F Sander Sture Thörnsten
Sifeo Gunnar von Feilitzen Gösta Hallin Fredrik Engdahl
Bengt Mathisson
SKR Nils Nilsson Carl Jacob Borelius —
Hugo Skantze
SLF Sven Bergentz Sten Gustafsson* —
SMR, MCarl Einar Lenngren Ake Nordenström Per Henrik Ångström
SMR, S Gösta Kaudern Lennart Borg Hans Frisk
SMR, F Göran Axell** — Knut Fristedt
U Sigvard Strandh Harald Alexandersson Percy Brogren
SVR Tage Olrog*" Ake Holmberg*** —
Bengt Axelson***
Kä Göthe Malmlöw Curt Mileikowsky Alf H Larsson
Re Gregory Ljungberg L von Hämos Ove Wigertz
MFT Holger Hydén — Erie Berne
* Fungerar som ordförande sedan den 1 augusti 1961. ** Tillika ordförande i
styrelsen för hela SMR. *** Mandattiden utgår den 31 december.
Förändringar i Marinförvaltningens tekniska
ledning. Sedan Mariningenjörkårens tillkomst har
marinöverdirektören varit chef för kåren och
därjämte intagit en hög post inom Marinförvaltningen,
nämligen som chef för skeppsbyggnadsavdelningen
(tidigare ingenjörsavdelningen). Han var även
inspektör för den skeppstekniska tjänsten vid
marinen till 1954, då en fristående tjänst — förste
marindirektören, direkt under chefen för marinen —
inrättades för denna uppgift.
Efter utredning om vissa personalkårer vid
försvaret och efter viss organisationsöversyn samt efter
proposition till vårriksdagen har statsmakterna
beslutat om ändringar, som nyligen har börjat
tillämpas.
Marinöverdirektören är alltjämt chef för
Mariningenjörkåren och placerad i Marinförvaltningen.
Som kårchef ingår han i Marinledningen. Vid sidan
av chefskapet för Mariningenjörkåren biträder han
chefen för marinen med frågor, som rör teknisk
utbildning av såväl mariningenjörer som
underofficerare och underbefäl. Marinöverdirektören svarar
inom Marinledningen för samordning av den
grundläggande tekniska utbildningen för berörd personal.
Han biträdes av en personal- och utbildningssektion.
Inom Marinförvaltningen är marinöverdirektören
inte längre chef för skeppsbyggnadsavdelningen.
Han har i stället att såsom fristående
avdelningschef direkt under souschefen biträda denne med
den tekniska planeringsverksamheten inom
ämbetsverket. I nu aktuella uppgifter ingår bl.a. frågor om
Marinförvaltningens långsiktiga plan för forskning,
försök och utveckling avseende fartygsbyggnader
m.m. En annan just nu i hög grad aktuell uppgift
berör behovet av teknisk personal, varvs- och
verkstadskapacitet, baser, byggnader m.m. för underhåll
och drift av marinens under utveckling varande
ubåts- och helikoptertyper. Såsom avdelningschef är
marinöverdirektören ledamot av Marinförvaltningen.
Vid Marinförvaltningen har tillkommit en särskild
befattning som chef för skeppsbyggnadsavdelningen.
Omorganisationen innebär vidare, att antalet byråer
minskats från fem till fyra (fartygsbyrå, ubåtsbyrå,
maskinbyrå och elektrobyrå). Den förutvarande
pro-jektbvràn har sammanslagits med vissa delar av
förutvarande fartygsbyrån, som i övrigt bildar en
fartygsplanering. Den nybildade fartygsbyrån svarar
för nybyggnad, ombyggnad, utrustning osv. av alla
fartyg och båtar utom ubåtar. Fartygsplaneringen
är ett stabs- och planeringsorgan direkt underställt
avdelningschefen; det har till uppgift dels att i
tekniskt och ekonomiskt avseende svara för den
allmänna planeringen av avdelningens arbete i fråga
om såväl byggande som underhåll, dels att handha
systemplanering för fartyg, dels utredningar och
krigsförberedelsearbete. Inom Marinförvaltningen
ansvarar chefen för skeppsbyggnadsavdelningen för
all den planering, sammanhållning och verksamhet
i övrigt, som erfordras för fartygen såsom enheter.
Man har ansett det möjligt att i något ökad
utsträckning utnyttja industrin för projektering m.m.
samt att anlita konsulter och vetenskapliga
institutioner för beräkningsarbeten och liknande
specialarbeten. Av intresse är, att ubåtsbyggnadssektionen
tillsvidare i huvudsak har förlagts till Malmö och
innesluter de ny- och ombyggnadskontrollanter som
avses för ubåtar.
Till den förändrade tjänsten som
marinöverdirektör har förordnats marinöverdirektör Ivar
Oldenburg och till chef för skeppsbyggnadsavdelningen
förste marindirektör Bernt Wallin.
utbildningen av bilförare Utreds.
Kommunikationsministern har bemyndigats att tillkalla
sakkunniga för att utreda frågan om förarutbildningen och
därmed sammanhängande spörsmål.
Utredningen bör i första hand grundligt revidera
gällande kursplaner för undervisningen i
körskolorna och därvid bl.a. beakta behovet av ökad träning
i landsvägskörning och körning i mörker. De
anvisningar som gäller för besiktningsman vid
körkortsprov bör också överses, och möjligheterna att
låta bilskolorna förrätta de slutliga körkortsproven
bör undersökas.
Sedan många år meddelas i skolorna en allmän
trafikundervisning. Utredningen bör granska, om
inte denna undervisning kunde utvecklas så, att den i
grundskolans högsta klass kunde utmynna i en
sådan teoriutbildning som bör krävas av
körkorts-aspiranter.
Prövas bör även 1953 års Trafikutrednings förslag
att körkort skulle vara provisoriskt det första året,
varefter kortinnehavarens lämplighet som
motorfordonsförare skulle avgöras. Övervägas bör också
möjligheten att fortlöpande följa
körkortsinnehavarnas utveckling och ingripa om en förare skulle visa
sig olämplig; man har föreslagit periodisk kontroll
av bl.a. förarnas hälsotillstånd samt kunskaper och
färdigheter att framföra motorfordon. Det förtjänar
att framhållas att man i t.ex. Danmark, Finland och
Norge har begränsat körkortets giltighetstid. Då det
gäller dessa frågor bör utredningen samråda med de
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 43 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
