Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 43 - Konti-Skan, av Rolf Gradin och Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapitalanskaffningen. Möjlighet finns sannolikt
att ta upp långfristiga lån på utländsk
kapitalmarknad för att täcka en del av
kapitalbehovet; det är även möjligt att Världsbanken kan
ställa kapital till förfogande.
Fördelar vid samköming
En samkörningsförbindelse mellan de
skandinaviska och kontinentala elblocken kan väntas
erbjuda många fördelar. Under år med
normal eller riklig vattentillgång kan de
vattenkraftöverskott som uppstår i de nordiska
länderna överföras till Jylland och Västtyskland
och där ersätta en dyrare ångkraftproduktion.
Under år med dålig vattenkraftproduktion kan
värmekraftproduktionen i Västtyskland och
Jylland ökas under natt- och helgtid och
värmekraft överföras till de nordiska länderna för
att ersätta utebliven vattenkraft. Dessa utbyten
innebär i det första fallet en bränslebesparing
i värmekraftverken och i det andra fallet en
säkrare kraftförsörjning i vattenkraftsystemen
och eventuellt även en minskning av
värme-kraftutbyggnaderna i dessa.
Ytterligare fördelar av en
samkörningsförbindelse kan också erhållas. I den västtyska och
jylländska produktionsapparaten, som baseras
på värmekraft, är effektbalansen
dimensionerande. I t.ex. den svenska
produktionsapparaten däremot med dess övervägande vattenkraft
är nu energibalansen dimensionerande och
detta har gett upphov till ett visst effektöverskott,
som kan överföras till och utnyttjas i Jylland
och Västtyskland för att täcka spetslasten.
Härigenom erhålles på Jylland och i
Västtyskland en säkrare effektbalans och möjliggöres
eventuellt även en minskning av
effektutbyggnaderna. Samkörningen medför dessutom en
viss sammanlagring på belastningssidan,
varigenom det totala effektbehovet minskar. Det
kan även visa sig möjligt att erhålla en bättre
total produktionsekonomi om reglerarbetet
läggs på vattenkraften så att värmekraften kan
köras så jämnt som möjligt. Slutligen måste
också möjligheterna till gemensam reserv och
ömsesidig hjälp vid maskinhaverier och
ledningsfel beaktas.
Den nytta som väntas erhållas genom
utbyggnad av och kraftutbyte över de alternativa
ledningsförbindelserna har uppskattats och
jämförts med motsvarande kostnader.
Studiekommittén har emellertid funnit, att det med den
målsättning, som gällt för dess arbete, inte
varit möjligt att helt uttömmande behandla
nyttosidan. Nyttan av en förbindelse beror i hög
grad på i vilken utsträckning de i utbytet
deltagande företagen anser sig kunna inskränka
sina utbyggnader av den egna
produktionsapparaten genom tillkomsten av förbindelsen
och detta kan behandlas enbart vid direkta
förhandlingar mellan företagen.
Det är inte heller möjligt, annat än genom
direkta förhandlingar, att jämföra de
undersökta alternativen närmare inbördes. Främst
beror detta på att man vid en direktförbindelse
mellan Hälsingborg och Hamburg får en
direkt samköming mellan Sverige och
Västtyskland, medan man i övriga alternativ närmast
får en förbindelse mellan Sverige och Jylland
och endast i andra hand, indirekt via den
tidigare beslutade ledningen från Jylland till
Hamburg, förbindelse med Västtyskland.
Slutsatser
Trots att lönsamhetsberäkningarna endast
kunnat genomföras schematiskt och grundats på
förenklade antaganden, har studiekommittén
funnit, att upprättandet av en
samkörningsförbindelse med någon av de undersökta
sträckningarna kan visa sig ekonomiskt
genomförbart. Kommittén har i detta sammanhang
också framhållit, att om en förbindelse kommer
till stånd, så kommer med säkerhet ytterligare
möjligheter att utnyttja ledningen för
kraft-utbyte att visa sig attraktiva. Studiekommittén
har därför rekommenderat de berörda
kraft-företagen att ta upp förhandlingar om
upprättandet av en samkörningsförbindelse mellan de
kontinentala och skandinaviska elblocken.
På basis av studiekommitténs
rekommendation och dess utförliga och detaljerade
utredningar har förhandlingar förts mellan de
närmast intresserade kraftföretagen; de två
västtyska kraftföretagen Hamburgische
Electrici-täts-Werke AG och Nordwestdeutsche
Kraft-werke AG, båda i Hamburg,
samarbetsorganisationen Elsam på Jylland samt K.
Vattenfallsstyrelsen i Sverige. Förhandlingarna har ännu
icke lett till något formellt beslut om byggnad
av en samkörningsförbindelse mellan Sverige
och kontinenten, men goda förutsättningar
finns att Konti-Skan-projektet skall
förverkligas. Det aktuella alternativet är en 250 MW
likströmsförbindelse från Göteborg till norra
Jylland med anknytning till en ny 220 kV
förbindelse från norra Jylland till Hamburg.
De inom ramen för Konti-Skan utförda
undersökningarna har redan i sig själva
inneburit ett stort internationellt samarbete. Totalt
har ett 60-tal officiella experter från företag
och forskningsinstitutioner i de berörda
länderna deltagit och minst lika många till
beräknas ha varit inblandade. Stor hjälp har i
undersökningarna erhållits från den tillverkande
industrin.
Arbetet har gått utmärkt och har lett till
intressanta tekniska slutsatser, som kan väntas
vara av stort värde även i andra sammanhang.
För de nordiska deltagarna i arbetet har det
slutligen varit intressant att få lära känna det
kontinentala kraftsystemet och där aktuella
problem.
Bibliografi
1. Konti-Skan 1, rapport från studiekommittén (offset). K.
Vattenfallsstyrelsen, Stockholm 1962.
2. Konti-Skan II, rapporter från expertgrupperna 2—5
(offset). K. Vattenfallsstyrelsen (beräknas utkomma november
1962).
3. Lalander, S: Scandinavian co-operation in electric power.
K. Vattenfallsstyrelsen, blåvita serien nr 32, Stockholm 19G2.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 43 J19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
