Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Produktionsförloppet, av Nils Bonthron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3.
Tryckning av koks i
koksverket.
Fig. 4.
Svavelsyratillverkningen i
biproduktverken.
av de dimensioner, som här normalt kommer
i fråga.
Som kuriosum kan nämnas, att man redan vid
starten av den första masugnsanläggningen i
Oxelösund 1917, utredde förutsättningarna för
en ökning av Sveriges stålindustri för att
såvitt möjligt göra den expanderande
varvsindustrin oberoende av import av stål. Ett av
alternativen som diskuterades var en utbyggnad av
Oxelösunds järnverk. Det skulle emellertid ta
40 år, innan en sådan utbyggnad kom till stånd.
Tillverkningsprocesserna
Flytschemat, fig. 2, ger en förenklad bild av
tillverkningen av de olika produkterna.
Råmaterialen för järn- och ståltillverkningen är i
huvudsak kol, malm av skilda slag samt
kalksten.
Kokstillverkningen
Stenkol av speciell kvalitet mals tills 85 %
av materialet har en styckestorlek under 3 mm
och upphettas utan lufttillförsel till ca 1 200°C
under ca 20 h. Därvid förflyktigas en mindre
del av kolets beståndsdelar och bortgår som
gas. Huvudparten bakar ihop till koksstycken,
vilka i rödvarmt tillstånd tryckes ur ugnen
i en släckningsvagn, som transporterar den
glödande koksmassan till ett släckningstorn, där
den kyles genom att duschas med vatten. Koksen
sorteras därefter upp i skilda styckestorlekar.
Gasen renas i biproduktverken, varvid
stenkolstjära och naftalin avskiljes genom kylning.
De sista tjärresterna tages bort med
elektro-filter. Svavelvätet avlägsnas genom tvättning
med ammoniakvatten i tvättorn och överföres
sedan genom oxidation till svavelsyra, som
användes för att befria gasen från ammoniak.
Därvid erhålles ammoniumsulfat, som torkas
och säljes som gödsel. Bensenföreningarna
utvinnes genom tvättning av gasen med
motor-brännolja, ur vilken råbensenen sedan
avdestilleras. Bensenen behandlas med vätgas under
50 atm tryck vid 350°C och kan sedan genom
destillation uppdelas i skilda homologer.
Koksgasen distribueras till skilda
förbrukningsställen i järnverket.
Som hränsle och reduktionsmedel i
masugnsprocessen användes koks över 40 mm
styck-storlek samt i järnsvampsprocessen koksstybb.
Styckekoks under 40 mm användes vid
bränning av kalk. överskottet av koks säljes.
Järnverket i Oxelösund är det enda i Sverige, som
framställer koks i eget koksverk. Råvaran,
kokskol, importeras för närvarande i huvudsak
från USA och transporteras till Oxelösund med
Grängesbergsbolagets egna fartyg.
Det första koksverket i Oxelösund byggdes i
samband med järnverkets tillkomst under
1913—1917. Det ersattes 1952 av ett helt nytt
verk, som bestod av 27 kammarugnar. Varje
ugn är 4 m hög, 11,7 m lång och 0,45 m bred.
Kapaciteten var 130 000 t/år. Detta verk har
nu byggts ut till 72 ugnar med en kapacitet av
345 000 t/år. Det nuvarande verket, fig. 3, är
av Koppers konstruktion, liksom det äldsta
verket. Biproduktverken, fig. 4, är helt nya.
Järnsvampstillverkningen
Järnsvamp är en produkt, som erhålls genom
reduktion av järnmalm utan smältning. Den
användes huvudsakligen som råvara vid
tillverkning av kvalitetsstål, där dess renhet är av stort
värde. Tillverkningen i Oxelösund har inget
direkt samband med ståltillverkningen.
Järnsvampsverket togs i drift 1955. Produktionen,
30 000—35 000 t/år, levereras huvudsakligen
till svenska stålverk, men även en viss export
förekommer.
Som råvara användes höganrikad slig från
Grängesberg med en järnhalt av över 71 %,
dvs. praktiskt taget ren Fe304. Genom en
lakningsprocess har fosforhalten i sligen
nedbringats titi 0,010 %. Tillverkningen sker
enligt Höganäs-processen. Därvid packas sligen
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 43 1219
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
