Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 44 - Oxelösunds Järnverk. Produktionsförloppet, av Nils Bonthron
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att beskickningen i ugnen sprides på ett sådant
sätt, att en jämn gasfördelning erhålles över
hela ugnsarean. För att åstadkomma detta är
ugnarna i Oxelösund försedda med
uppsättningsmål enligt system Tesch (Tekn. T. 1956
s. 875).
Ståltillverkningen
Huvuddelen av tackjärnet omvandlas till stål
i någon av de två Kaldo-ugnarna, fig. 6.
Processen, fig. 7 (Tekn. T. 1957 s. 144; 1960 s.
460; 1961 s. 1004), utförs i en roterande cy-
lindrisk ugn, som är vridbar i vertikalplanet.
Ugnen kan därigenom ges lämpliga lägen för
chargering av tackjärn, tillsats av kalk,
blåsning, slaggning och provtagning samt tappning.
Vid blåsning ställes ugnen i 20° lutning och
roteras under inblåsning av syrgas mot
char-gens yta. Härvid oxideras kol, kisel, mangan
och fosfor. Kolet oxideras primärt till koloxid.
Huvudparten av denna oxideras sekundärt till
koldioxid av syrgasen i ugnsrummet. Det
därvid alstrade värmet kommer processen till
godo, och värmet överförs tack vare rotationen
snabbt till badet. Därigenom hindras
överhettning av ugnsfodringen.
Rotationen påverkar även det metallurgiska
förloppet. Genom variation av
rotationshastigheten kan t.ex. reaktionen mellan slagg och
metall kontrolleras inom vissa gränser. Vid
processen erhålles värmeöverskott. Detta
möjliggör antingen en tillsats av upp till 15 % slig
för direktreduktion under färskningen eller en
tillsats av ca 40 % kallt skrot för nedsmältning
tillsammans med det flytande tackjärnet.
Kaldo-processen är långsammare än
LD-pro-cessen (Tekn. T. 1956 s. 903; 1960 s. 313). I
gengäld är den lättare att kontrollera, vilket är
av särskild betydelse vid tillverkningen av stål,
vars kolhalt inte skall vara mycket låg.
Kaldo-processen har bättre värmeekonomi, beroende
på att största delen av den under färskningen
bildade koloxiden förbrännes inne i ugnen.
Denna fördel får emellertid köpas till priset
av en högre förbrukning av eldfast
infodrings-material. Järnutbytet är även högre vid
Kaldo-processen.
När järnverkets utbyggnad beslöts, fanns
endast omkring ett års drifterfarenhet av
Kaldo-processen i Domnarfvets 30 t ugn. Avgörande
för dess val i Oxelösund var Kaldo-processens
möjlighet att i en och samma ugn tillverka stål
av högsta kvalitet för de användningsområden,
som var aktuella, samt möjligheten att
använda tackjärn med hög fosforhalt som råvara.
Tillverkningen kunde då baseras på företagets
huvudmalm, Grängesbergsmalmen. Alternativet
till Kaldo-processen var en dyrare
duplexpro-cess. Under senare år har visserligen
varianter av LD-processen framkommit, som medger
användningen av tackjärn med hög fosforhalt
men kvar står de andra fördelarna hos
Kaldo-processen.
Ivaldo-ugnens roterande kropp är 8 m lång,
och diametern är 5,5 m, fig. 8. Ugnen är
murad med magnesittegel närmast plåtmanteln
samt med pressade tjärdolomittegel som
slitfoder. Invändiga diametern hos en nymurad
ugn är 4 m. Den roterande ugnskroppen väger
nära 400 t och rotationshastigheten är
maximalt 25 r/m. Chargevikten är 110 t och
chargetiden ca 2 h.
Returskrotet från valsverken samt stålverkets
gjuthallsskrot omsmältes tillsammans med ca
30 % tackjärn i martinugnen. Denna är en
150 t basisk ugn av Maerz’ konstruktion. Den
eldas med en blandning av olja och koksgas.
Chargetiden är ca 8 h. Det färdiga stålet, av
TEKNISK TIDSKRIFT 1 962 H. 43 1223
Fig. 10.
Valsning av ämnen
i valsverket.
Fig. 11. Valsning
av plåt i
valsverket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
